1 / 28

Vardagsrehabilitering - Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt

Vardagsrehabilitering - Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt. Karolina Grahn Äldrevårdsteamet. Vad händer i eftermiddag?. Presentation av oss som är här Vardagsrehabilitering, vad är det och hur kan man tillämpa det? Bikupeövningar Vinster med vardagsrehabilitering

teneil
Download Presentation

Vardagsrehabilitering - Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Vardagsrehabilitering- Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt • Karolina Grahn • Äldrevårdsteamet

  2. Vad händer i eftermiddag? • Presentation av oss som är här • Vardagsrehabilitering, vad är det och hur kan man tillämpa det? • Bikupeövningar • Vinster med vardagsrehabilitering • Hur når vi målet – en god vardagsrehabilitering? • Grupparbete kring vardagsrehabilitering och redovisa dem. • Hjälpmedelscentrum Norr och vårdcentralen • Summering • Utvärdering!

  3. Presentation • Namn & arbetplats • Berätta om den nyckel du valt.

  4. Vardag • Vad är vardag för er?

  5. Övning • Sitt i bikupor, två och två eller tre och tre. • Tänk utifrån de brukare ni möter. • Skriv ner så många vardagsaktiviteter ni kan komma på under en minut. • Redovisa antalet aktiviteter.

  6. Vardagsaktiviteter • Vakna, stiga upp, tvätta mig, duscha, gå på toa, raka mig, borsta tänder, lägga makeup, bädda sängen, städa rummet/lägenheten, klä på mig, välja kläder, gå och stå i samband med påklädning, samtal under morgonbestyren, vattna blommor, plantera blommor. lyssna på radio- min kanal, lyssna på musik, sköta håret, gå till och från matsal/toa, äta frukost/ lunch/middag/, ta mat och bre smörgås, hälla upp drycken, duka bordet, vika servetter, lägga fram en fin duk, duka bort från bordet, diska, besöka café/restaurang, vila, tänka, fundera, baka, smaka, se på/delta när någon bakar/lagar mat, känna dofter, bjuda in grannen på kaffe i min lägenhet, ta emot besök, läsa tidningen, lyssna på tidningsläsningen, titta i böcker, lösa korsord, lyssna på/samtala om dikter/ordspråk/talesätt, prata om årstider/högtider, pynta till jul och påsk, titta i mitt fotoalbum, spela bingo, kasta pil, måla, spela spel, sköta värmekatten, promenera inomhus/utomhus, sjunga, sitta på balkongen, vara i trädgården utanför hemmet, umgås/samtala med personal och andra grannar på boendet, dricka kaffe, sitta uppe, tvätta kläder, vika tvätt, lägga i skåpen, titta på tv- det jag vill, lägga fram morgondagens kläder, klä av mig, ta på nattkläder, gå tillsängs, säga god natt, samtala innan somnar, sova, drömma, somna om • m.m

  7. Rehabilitering • Vardagsrehabilitering (allmän rehabilitering) sker oberoende av vilken sjukdom personen har och kan/skall utföras av all personal. Det innebär att undersköterskor/vårdbiträden har ett rehabiliterande förhållningssätt när det gäller arbetsuppgifter som ges inom ramen för allmän omvårdnad inom lagrummet för SOL. • Specifik rehabilitering utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster enligt HSL. All överlåtelse av specifik uppgift till annan personal sker genom deligering.

  8. Vardagsrehabilitering: • Ett rehabiliterande arbets- och förhållningssätt där personen får känna • sig värdefull. Träning och aktivitet vävs in i vardagens små och stora • sysslor genom att personalen målinriktat och pedagogiskt tar • tillvara personens egna resurser och förmågor. Utgår ifrån personens • egna önskningar, behov och möjligheter. • Hjälp till självhjälp

  9. KASAM – Känsla av sammanhang • Begriplig • Hanterbar • Meningsfull

  10. SoL (SFS nr 2001:453) • Ramlag som anger målen för kommunens arbete • Äldre ska kunna leva ett bra liv. Äldre ska kunna påverka samhället och sin vardag. Äldre ska kunna känna sig trygga och fortsätta att klara sig själv så mycket de kan. Äldre ska behandlas med respekt. Äldre ska få god vård och omsorg.

  11. Socialtjänstplan 2008 • Socialnämndens mål • De tre mål som kommunfullmäktige angett för socialnämndens verksamhet är; • Socialtjänsten ska stärka personers förmåga att leva ett självständigt liv. • Socialtjänsten ska samverka med andra aktörer för att ge ett bättre stöd till den enskilde. • Socialtjänsten skall uppfattas som öppen och tillgänglig och ge stöd av god kvalitet vilket bl.a. innebär respektfullt och medmänskligt bemötande, tydlighet, kontinuitet, rättssäkerhet och inflytande.

  12. Det är i vardagen allt stort sker

  13. ” För mycket hjälp ger biverkningar. Denna biverkan är förlorade funktioner.”

  14. Bristande vardagsrehabilitering = Övervård • Konsekvenser för brukaren: • Muskelsvaghet och ledstelhet • Integriteten kränks • Sämre självkänsla • Ökad passivitet - inväntar instruktioner • Ökat vårdbehov – mer beroende • Förlust mentala förmågor • Sämre livskvalité

  15. Positiva effekter fysisk aktivitet-Mycket starka bevis med inga eller få motsägande resultat • Förbättrar muskulaturen, skelettet, balans och rörlighet • Minskar upplevelsen av smärta • Förbättrar självförtroendet humöret och sömnen • Stärker immunförsvaret och minskar skadlig stress • Förebygger depression • Minskar behov av medicinering • Mindre beroende – färre antal hemtjänst timmar • Sparar pengar • Höjd livskvalitet

  16. Om något läkemedelsföretag: • Skulle framställa en medicin • med samma positivt verksamma substanser • och utan biverkningar som fysisk aktivitet har • …….skulle de bli mångmiljonärer

  17. Hur når vi målet –en god vardagsrehabilitering • Kunskap kring personen – Levnadsberättelsen, sjukdomar, vanor, rutiner, roller • Ett bra bemötande • Ge trygghet • Motivera • Dosera rätt hjälp/stöd • Team arbete – alla måste jobba mot samma mål!

  18. Bemötande: • Bemöta = Uppträda emot, behandla, uppföra sig och bete sig mot • Bemötande påverkas av människors attityder, värderingar och uppfattningar

  19. Vad tycker ni ska ingå i ett bra möte?

  20. Mötet med brukaren • Sträva mot att mötet alltid ska vara på topp • Möt brukaren här och nu • Tänk på individen • Viktigt med kunskap kring brukarens levnadshistoria, vanor, roller och intressen • Skapa förtroende och tillit • Trygghet

  21. ” Om jag vill föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först • Finna henne där hon är och börja just där ” • ( Sören Kirkegaard)

  22. Motivation • Vad gör vi när brukaren inte är motiverad?

  23. Trygghet: • Ge personen möjlighet till god framförhållning • Ge personen ”huvudrollen” vid mötet er emellan • Se till personens resurser, behov och möjligheter • Gör personen uppmärksam på framsteg, ge stöd och uppmuntran • Ge personen bästa möjliga förutsättningar, undanröj hinder i miljön • Ge trygghet genom att finnas i närheten vid olika aktiviteter

  24. Grupparbete: • Arbeta i grupp med ett fall och gör en del av en genomförandeplan utifrån olika aktiviteter. • Redovisa för varandra.

  25. Hjälpmedelscentrum Norr • Vad finns där. • Vad kan man göra där.

  26. Vårdcentralen • När kan jag ta kontakt med en arbetsterapeut eller sjukgymnast? • Hjälpmedel

  27. Viktiga ord till dig i ditt arbete med vardagsrehabilitering: • God kunskap kring brukarens levnadsberättelse, hälsotillstånd, vanor och rutiner. • Skapa en god relation- ett gott bemötande. Sträva alltid efter ”toppmötet”. • Trygghet • Motivera • Dosera rätt hjälp/stöd

  28. ” Vi är stödet i någon annans strävan till ett meningsfullt liv. ”

More Related