Penningpolitisk rapport Juli 2012

1. Penningpolitisk rapportJuli 2012

2. Diagram 1.1. BNP i olika regionerÅrlig procentuell förändring Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken

3. Diagram 1.2. BNP med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken

4. Diagram 1.3. KPIF med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

5. Diagram 1.4. KPI med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken

6. Diagram 1.5. Reporänta med osäkerhetsintervallProcent, kvartalsmedelvärden Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på riskjusterade marknadsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Källa: Riksbanken

7. Diagram 1.6. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent Källa: Reuters EcoWin

8. Diagram 1.7. Arbetskostnad per producerad enhet Index, 1999 = 100 Källa: OECD

9. Diagram 1.8. BNP i Sverige, euroområdet och USAKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

10. Diagram 1.9. Inflation i euroområdet och USAÅrlig procentuell förändring Anm. För euroområdet avses HIKP och för USA KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics och Eurostat

11. Diagram 1.10. Arbetslöshet i euroområdet och USAProcent av arbetskraften Källor: Nationella källor och Riksbanken

12. Diagram 1.11. Bostadsinvesteringar i USAMiljarder USD Källa: Bureau of Economic Analysis

13. Diagram 1.12. BNP i världen och svensk exportmarknadÅrlig procentuell förändring Anm. Exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Källor: IMF och Riksbanken

14. Diagram 1.13. Konkurrensvägd nominell växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100 Anm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsmedelvärden. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källa: Riksbanken

15. Diagram 1.14. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

16. Diagram 1.15. Export och svensk exportmarknadÅrlig procentuell förändring Anm. Exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Källor: SCB och Riksbanken

17. Diagram 1.16. Fasta bruttoinvesteringar och BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

18. Diagram 1.17. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvotÅrlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst Anm. Sparkvoten är inklusive kollektivt försäkringssparande. Källor: SCB och Riksbanken

19. Diagram 1.18. Hushållens förmögenhet och skulderProcent av disponibel inkomst Anm. Det finns ingen regelbunden publicering av officiella data för hushållens totala förmögenhet. Serien avser Riksbankens uppskattning av hushållens finansiella tillgångar och tillgångar i bostäder. Första kvartalet 2012 är huvudsakligen utfall, från och med andra kvartalet 2012 baseras värdena på Riksbankens egna bedömningar. Källor: SCB och Riksbanken

20. Diagram 1.19. Antal arbetade timmar och sysselsattaMiljontal respektive tusental, 15-74 år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

21. Diagram 1.20. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

22. Diagram 1.21. RU-indikatorStandardavvikelse Anm. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. Källa: Riksbanken

23. Diagram 1.22. BNP- och arbetsmarknadsgapProcent Anm. BNP-gap avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Timgap avser arbetade timmars avvikelse från Riksbankens bedömda trend för arbetade timmar. Källor: SCB och Riksbanken

24. Diagram 1.23. Löner enligt nationalräkenskaperna och enligt konjunkturlönestatistikenÅrlig procentuell förändring Anm. Konjunkturlönestatistiken de senaste 12 månaderna är preliminär och revideras vanligen upp. Den streckade gula linjen i diagramet visar Riksbankens bedömning av det slutliga utfallet enligt statistiken. Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken

25. Diagram 1.24. Kostnadstryck i hela ekonominÅrlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

26. Diagram 1.25. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

27. Diagram 1.26. KPIFÅrlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

28. Diagram 1.27. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

29. Diagram 1.28. Real reporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källa: Riksbanken

30. Diagram 2.1. BNP i euroområdetKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt Källor: Nationella källor och Riksbanken

31. Diagram 2.2. BNP i omvärldenTCW-vägd, kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källor: Nationella källor och Riksbanken

32. Diagram 2.3. Inflation i omvärldenTCW-vägd, årlig procentuell förändring Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källor: Nationella källor och Riksbanken

33. Diagram 2.4. Styrränta i omvärldenTCW-vägd, procent, kvartalsmedelvärden Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källor: Nationella källor och Riksbanken

34. Diagram 2.5. Konkurrensvägd nominell växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100, kvartalsmedelvärden Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källa: Riksbanken

35. Diagram 2.6. ExportKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

36. Diagram 2.7. Fasta bruttoinvesteringarKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

37. Diagram 2.8. Hushållens konsumtionKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

38. Diagram 2.9. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

39. Diagram 2.10. TimgapProcent Källor: SCB och Riksbanken

40. Diagram 2.11. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

41. Diagram 2.12. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

42. Diagram 2.13. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

43. Diagram 2.14. TimgapProcent Källor: SCB och Riksbanken

44. Diagram 2.15. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

45. Diagram 2.16. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

46. Diagram 2.17. Alternativa reporäntebanorProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

47. Diagram 2.18. TimgapProcent Källor: SCB och Riksbanken

48. Diagram 2.19. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

49. Diagram 2.20. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken

50. Diagram 2.21. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken