100 likes | 232 Views
Folkmusik som samtidskultur. Folkmusik som populärkultur Revival som stilskapande process. Revival. Revitalisering Pånyttfödande Återupptäckande Aktualiserande Återskapande Rekonstruktion. Revival som stilskapande process. Stil som konstruktion och rekonstruktion.
E N D
Folkmusik som samtidskultur • Folkmusik som populärkultur • Revival som stilskapande process
Revival • Revitalisering • Pånyttfödande • Återupptäckande • Aktualiserande • Återskapande • Rekonstruktion
Revival som stilskapande process • Stil som konstruktion och rekonstruktion
Folkmusik som populärkultur • Kommersiell genomslagskraft • Relevans och tillknytning till en grupp • Musik och identitetskonstruktion – avgränsning, resocialisering och fiendebilder • Revival • Förebilder och popularisering • Symbolisk transformation – exotisering och omtolkning av stilistiska släktskap
Folkmusik som samtidskultur • Folkmusik som folkets musik vs. folkmusik som en intresse- och idégemenskap bland specialintresserade. • Ingen musikform existerar isolerad från omgivningen och stilförhandlingar i samtiden sker dialogiskt. Förhållandet mellan olika genrer, stilar och substilar utgör därför ett sociologiskt givet grundlag för dessa förhandlingar. Alltså, olika genrer, stilar och substilar definieras i förhållande till varandra. Detta kan lika gärna leda till att gränser mellan stilar förstärks som att de blir otydligare. • Musikalisk förtolkning, upplevelse och utövning sker med utgångspunkt i en förståelsehorisont som är förankrad i samtiden. • Potentialen av uttryck och mening i en musikform är betingad av det historiska ögonblicket. Systemet av musikaliska och utommusikaliska referenser och tolkningsförutsättningar skapas och upprätthålls genom mellanmänsklig kommunikation här och nu. • Hur vi tolkar ett musikuttryck påverkas av våra samlade erfarenheter. Vi kan alltså inte räkna med att höra det samma som våra föregångare. Det ”exotiska” i en historisk musikform är därför en konstruktion som bygger på kategorier som hör hemma i vår egen historiska situation. • När vi lyssnar på, analyserar och försöker rekonstruera musik från en annan tid, så gör vi det med förutsättningar som gör den till samtidsmusik.
Stil som konstruktion och rekonstruktion • Urvalsmekanismer • Konsolidering, auktorisering och esteticering • “Highlighting” • Renodling av vissa stilparametrar - urskiljning av stilmarkörer • Ideologisk, politisk, musikalisk-stilmässig positionering och polarisering. • Revival – förebilder och modeller – konsolidering
Differentiering av stilparametrar • Rytmik (asymmetri, synkoperingar, accentueringsmönster, variabilitet i timingmönster, frirytmisk vs. metrisk struktur) • Tonalitet (tempererad vs. otempererad skala, variabilitet och improvisation vs. regelstyrd intonation) • Ornamentik (rytmisk/perkussiv vs. melodisk ornamentik, instrumentidiomatisk anpassning, standardisering) • Melodi-/tonmaterial och harmonik (modalitet vs. (funktions-)harmonisk uppbyggning, öppna (utan dur-/mollters) vs. harmoniska ackord) • Instrument-/röstbehandling (klang, nasalitet, register, volym/dynamik, vibrato osv.)
Stilmarkörer • Skapas genom en process där det sätts fokus på vissa uttrycksparametrar som kan associeras med en bestämd musikstil. • Fungerar som identifikationsmärken som skiljer besläktade stiluttryck från varandra. • Kan fungera som viktiga orienteringspunkter för den enskilde musikern i bemärkelsen vilka musikaliska ”språkdrag” som tillägnas, utnyttjas och kommuniceras som markörer för stiltillhörighet. • Som fenomen kan stilmarkörer bidra till att förstärka gränser mellan olika stiluttryck genom att fungera relationellt/kontrastivt. • Är förbundna med en negativ stildefinition. • Bidrar till och förutsätter differentiering av uttrycksparametrar (melodi, rytm, tonbildning, ornamentering etc.). • Processen är historiskt bestämd genom att den bara kan förekomma i en musikkulturell kontext där stildistinktioner är viktiga.
Perspektiv på stilutveckling Stiländring som en kontinuerligt fortgående förhandling i spänningsfältet mellan det vedertagna och det gränssprängande. D.v.s. mellan det som är nedfällt i en slags commonsense-förståelse och det som är i färd med att etablera sig (eller förkastas) som en del av stilens uttrycksrepertoar.
Musikexempel 3:e och 4:e föreläsning • Hedningarna – ”Viktorin”, polska (från Kaksi) • Hedningarna – ”Polska efter Omas Ludvig” (från Kaksi) • Hedningarna – ”Kaivonkansi” (från Kaksi) • Olav Moe – ”Halling efter Jørn Hilme” (från Hardingfelespel frå Vestre Slidre) • Spak Olof Svensson – polska/springlekpotpurri (inspelat på vaxrulle 1923) • Kalle Almlöf & Anders Rosén – ”Springlek efter Troskari Mats” (från Troskarilekar) • Zara Helje & Mattias Helje – ”Andra halvan”, springlek (live från Bingsjöstämman) • Ola Bäckström, Stefan Ekedahl & Björn Tollin – ”Balkanpolskan” (från Ola Bäckström) • Groupa – ”Springlek” (från Lavalek) • Unni Boksasp & Henning Sommero – ”Kom hit mine venner som lyster at høre” (från Songar frå Havdal) • Dervish – reels (från http://youtube.com/watch?v=tNhso4Ir8Lw&feature=related) • Dervish (Cathy jordan vocal) – “The Banks of Sweet Vildee” (från Midsummer's Night) • Ola Bäckström och Hans Röjås – ”Peacock’s Feather”, reinlender/schottis (från Ola Bäckström) • Frankie Gavin och Alec Finn – ”Peacock’s Feather”, hornpipe (från Frankie Gavin och Alec Finn) • Hedningarna – ”Polska efter Kings Selma” (från Kaksi)