Nuläge tandvård i ett medborgarperspektiv

1. Nuläge tandvård i ett medborgarperspektiv Allt flera äldre med flera egna tänder och avancerade protetiska konstruktioner. God tandhälsa inom barn- och ungdomstandvården.

2. fortsättning… • Ungdomar avstår från regelbunden tandvård. • Frisktandvård utan statligt stöd. • Stort nyttjande av sociala medier. • Förhållandevis lätt att få kontakt med tandvården. • Valfrihet efter pris ej slagit igenom. • Allt flera asylsökande med dålig munhälsa.

3. 2025 i ett medborgarperspektiv • God munhälsa hos befolkningen. • Flera äldre invånare med allmänsjukdomar som kan påverka munhälsan i negativ riktning. • Tandvården närmat sig hälso- och sjukvården. • Tidig identifiering av riskfaktorer i samarbete med hälso- och sjukvården. • Mera medvetna patienter. • Patienterna kräver rätt vård, rätt kompetens när man behöver vård. • Lokalisation mindre viktig.

4. fortsättning… • Sociala medier används för kommunikation och informations sökning. • Jämförelser sker inför val av vårdgivare inte enbart efter pris utan också behandlingsresultat. • Service och bemötande är framgångsfaktorer. • Ökad tillgänglighet under veckans alla dagar.

5. Nuläge tandvård i ett ekonomiperspektiv • Stor offentlig finansiering av vuxentandvård i Sverige jämfört med övriga EU länder. • Stödets inriktning är att dels ge ett skydd mot höga kostnader, dels via ett allmänt tandvårdsbidrag stimulera till regelbunden tandvård. • Högkostnadsskyddet fungerar, dock inte stimulansen till regelbunden tandvård. • Folktandvården Sverige utvecklat en egen modell, Frisktandvård, för att stimulera till regelbundenhet och förebyggande tandvård.

6. fortsättning… • Utöver allmänna tandvårdsstödet finns ett särskilt tandvårdsstöd till vissa personer med funktionshinder eller har ett definierat behov av särskild omsorg (LT). • Huvudsakligen betalar patienterna enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. • 2013-01-01 införs ”tredje steget”. Omfattar personer med vissa medicinska diagnoser. • Stödet består antingen av att ett särskilt tandvårdsbidrag utgår (FK) alternativt att patienten betalar hälso- och sjukvårdsavgift (LT).

7. fortsättning… • Tandvård skall bedrivas i full konkurrens och på lika villkor. • Landstingets kostnader skall redovisas enligt samma modell för alla oavsett driftsformer. • Inga fria nyttigheter får förekomma. • Inget avdrag för ingående moms. • Särredovisning av vuxentandvård och barn- och ungdomstandvård. • Regelverket driver på utvecklandet av andra driftsformer än ren förvaltningsdrift.

8. 2025 i ett ekonomiperspektiv • Tandvårdsstödet i Sverige ”EU anpassat”. • Stöd enbart till vuxna med vissa medicinska diagnoser. • Många vuxna har egna försäkringar, frisktandvårdsavtal alternativt finansiering via arbetsgivaren e d. • Barn- och ungdomstandvård fortfarande i offentlig regi med offentlig finansiering. • Landstinget/regionen har planeringsansvar. • Folktandvården nationellt samordnad. • Landstingets/regionens planeringsansvar och hur sistahandsansvaret kan lösas avgörande för Folktandvårdens framtid.

9. Nuläge tandvård i ett medarbetarperspektiv • Brist på i första hand tandläkare men tilltagande brist inom samtliga personalkategorier under kommande 10-års period. • Gynnsamma villkor för enskilda privata etableringar, även för tandvårdsföretag. • Folktandvården inskolningsinstans, rekryteringsbas för privat verksamhet. • Svårt för Folktandvården att konkur-rera med privat verksamhet kring anställningsvillkor. • Den samlade kompetens som idag finns måste hela tiden användas på ett optimalt sätt.

10. fortsättning… • Stora krav på produktivitet och effektivitet för att klara sistahandsansvaret. • Andra personalkategorier än tandläkare används i nya arbetsorganisationer. • Ändrade öppethållandetider via skiftgång, arbetstidsreduktion och bättre nyttjande av lokaler och gjorda investeringar. • Krav på ständig kompetensutveckling. • Diskussioner förs om bättre samordning av och en mera kostnadseffektiv specialisttandvård. • LOU ett konkurrens hinder.

11. 2025 i ett medarbetarperspektiv • Samma personalkategorier som idag. • Förstärkta administrativa och tekniska resurser på klinikerna. • Nuvarande patientjournal ersatts med en ny mera interaktiv sådan. • Större flexibilitet gällande arbetstider, årsarbetstid? • Anställningsvillkoren prestationsrelaterade och kopplade till individens, teamets resultat. • Tandläkarna utpräglade ”specialister” och arbetsledare. • Större rörlighet på arbetsmarknaden.

12. fortsättning… • Bredare allmänmedicinsk kompetens inom tandvården. • Kompetensförskjutning skett mellan personal-kategorierna. • Tandvården används för screening verksamhet åt hälso- och sjukvården.

13. Nuläge tandvård i ett verksamhetsperspektiv • Positionering istället för bättre samordning i avvaktan på ett beslut om regioner. • Olika syn på Folktandvården i olika landsting. • Olika driftsformer. • Sveriges Folktandvårdsförening ”paraplyorganisation” som strävar efter att profilera det offentliga producentalternativet. • Jämförelser av landstingens kostnader för tandvård ej rättvisande. • Nationell modell för redovisning tillämpas fr o m 2012 på frivillig väg, annars lagstiftning.

14. fortsättning… • I samband med tandvårdsförsäkringens införande skedde en kraftig utbyggnad av Folktandvården för att klara landstingets planeringsansvar. • Idag allt flera privata aktörer på tandvårdsmarknaden. • Svårt för landstingen att styra privattandvården. • Full valfrihet för patienterna att välja behandlare. • Lika konkurrensvillkor för samtliga aktörer. • Ökade privata etableringar i framförallt större tätorter ger olika möjligheter för landstingen att hantera sitt planeringsansvar.

15. fortsättning… • Folktandvården Dalarna ansvarar idag för drygt 50 % av all vuxentandvård, 98 % av all barn- och ungdoms-tandvård, jourverksamhet, all uppsökande verksamhet samt också större delen av vården av patienter inom det särskilda tandvårdsstödet. • En av de största offentliga producenter.

16. 2025 i ett verksamhetsperspektiv • Stor utmaning att ta hand om allt flera äldre med många tänder och allmänmedicinska sjukdomstillstånd som kan leda till en försämrad munhälsa. • Landstinget/regionerna har planeringsansvar. • Första linjens tandvård väl utvecklad och viktig. • Nationella/regionala kompetens centra som utvecklar riktlinjer för vårdens bedrivande och också behandlar patienter med särskilda behov. • Specialisttandvården samordnad i större regioner.

17. fortsättning… • Vissa av dagens specialiteter, exempelvis käkkirurgi och bettfysiologi har bytt huvudman. • Vi har huvudsakligen stora enheter för allmäntandvård med många anställda och bred samlad kompetens. • Öppethållande över veckans alla dagar och längre öppethållande på vardagar. • Teknikutvecklingen möjliggör behandling i allmän-tandvård som idag utförs av specialister. • Ny personalkategori på klinikerna som är duktiga på administration, IT m m.

18. fortsättning… • Specialutbildade team kan ge tandvård i hemmen. • Ökad medvetenhet hos patienterna medför att man önskar tandvård utifrån upplevt behov och inte nödvändigtvis utifrån när tandvården anser att man bör komma.