E N D
1. RADONett inomhusmiljöproblem Innehåll:
Vad är radon?
Radonsituationen i Sverige
Hur farligt är radon?
Mätning av radon
Att tänka på som mäklare
Tryggve Rönnqvist
Gammadata Mätteknik AB
2. Uran i Sverige
3. Sönderfallskedja för Uran-238
4. Alfapartiklar Alfapartikeln består av två protoner och två neutroner tillsammans, dvs en heliumkärna. Alfapartiklarna är stora och klumpiga, mätt med atomär måttstock. De når bara några centimeter i luft.
I vanliga fall är de ofarliga för oss, eftersom de inte når längre än hudens yttersta lager. Om det alfastrålande ämnet däremot följer med inandningsluften kan alfapartiklarna skada lungvävnaden.
5. Gammastrålning En kärna, som har för mycket energi kan också sända ut den som elektromagnetisk strålning, gammastrålning. Gammastrålning når långt i luft. Eftersom den kan gå rakt igenom kroppen, kan den också ge skador överallt.
6. Enheter 1. Koncentration av radioaktivt ämne:
SI-enhet: 1 Becquerel (Bq)
1 Bq = 1 sönderfall/sekund
Gas: Bq/m3, Fast ämne: Bq/kg: Flytande ämne: Bq/l
2. Stråldos (mått på hur farlig strålningen är):
SI-enhet: 1 Sievert (Sv)
Vanliga årsdoser brukar vara några mSv.
Stråldos från material (t.ex. blåbetongvägg) brukar mätas i µSv/h.
Man uppskattar att en radonhalt i en bostad på ca: 100 Bq/m3 ger en årlig stråldos på ca: 2 mSv.
7. Radonkällor
8. Riktvärden och mål Rikt- och Gränsvärden
Bostäder: Högsta halt enligt Socialstyrelsen 200 Bq/m3
Skolor: Högsta halt enligt Socialstyrelsen 200 Bq/m3
Arbetsplatser: Högsta halt enligt Arbetsmiljöverket 400 Bq/m3
Högsta gammastrålningsnivå i nya byggnader enligt Boverket: 0,3µSv/h.
Nationella radonmål (riksdagens inomhusmiljöproposition)
Radonhalten i alla skolor och förskolor ska vara lägre än
200 Bq/m3 år 2010.
Radonhalten i alla bostäder ska vara lägre än 200 Bq/m3 år 2020.
Även: samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation.
9. ELIB undersökningen1991-1992 Medelvärden för Sverige, radonhalt
Alla typer av bostäder 108 Bq/m3
Småhus 141
Flerbostadshus 75
Antal bostäder över
200 Bq/m3 ca 500 000 st
400 Bq/m3 ca 150 000 st
10. Radonhalter i olika bostadstyper
11. Radonhalter i bostäderför olika kommuner
12. Radonhalter i svenska bostäder
Högst uppmätta - I ett svenskt bostadshus: 80 000 Bq/m3
- Av Gammadata: > 24 500 Bq/m3
Utomhus - Utomhus nära markytan: 2-20 Bq/m3, källa SSI
Blåbetong – Enligt vår erfarenhet är det inte ovanligt att blåbetonghus med självdrag har en halt runt 400 Bq/m3
13. Radonhalter i bostäderför olika byggnadsår
14. Radonhalter i småhusinom olika riskområden
15. Radonkällor
16. Svenska jordarter
17. Lättbetong i Sverige
18. Våra strålkällor Cirkeldiagrammet motsvarar 4,5 mSv, vilket är den genomsnittliga stråldosen en person i Sverige årligen utsätts för.
19. Risk för lungcancer
20. Hälsoeffekter av radon
Radon ger en ökad risk för cancer, i huvudsak lungcancer.
Det finns en stark kombinationseffekt mellan rökning och radon vilket ger en hög risk för att utveckla lungcancer.
Antal personer i Sverige som avlider i lungcancer på grund av radon beräknas till 500 per år. Av dessa är 450 rökare.
Radon kan INTE ge några andra hälsoeffekter.
21. Mätning av radonSluten spårfilm med filter Funktion
Radongas diffunderar (läcker) in i dosan genom springan mellan lock och botten. Inga radondöttrar kan komma in i dosan utifrån (filter).
I dosan sitter en spårfilm (plastfilm) som endast är känslig för alfastrålning.
22. PADC plast CR-39®
23. Hur kan man mäta radon? Radon sönderfaller genom att avge en alfapartikel.
Om en alfapartikel träffar en mätfilm orsakar den en skada som kan detekteras.
24. Radonspår
25. Mätning av radonSluten spårfilm med filter Egenskaper för mätmetoden
Mätmetoden är enkel och säker och ger ofta goda resultat i jämförande tester.
För en 3-månadersmätning där man kan räkna enskilda spår är mätområdet ca: 20-3000 Bq/m3.
Gammadata har utvecklat en analysmetod för högt bestrålade filmer som är ackrediterad upp till 25000 Bq/m3
Största osäkerhetskällan för korttidsmätningar eller mätningar vid låga koncentrationer är kvalitén på plasten (bakgrunden).
Eventuell felmätning ger oftast för för höga halter vilket kan bero på brister i laboratoriets rutiner för att fånga upp kvalitetsproblem i plasten. Ett annan felkälla kan vara att kunden har öppnat påsen långt innan dosorna placerats ut i bostaden.
26. Långtidsmätning VS Korttidsmätning
Långtidsmätning
Mättid minst 2 månader (3 månader vanligast).
Åldringseffekter påverkar relativt lite.
Inget större problem att lagra detektorerna.
Korttidsmätning (indikationsmätning)
Större dosa (RAPIDOS) ger bättre räknestatistik.
Mättid minst 7 dygn (10 dygn vanligast).
Detektorerna bör inte lagras under någon längre tid.
Mätning med direktvisande instrument: mättid minst 2 dygn.
27. Korttid vs Långtidsmätning
28. Mätning av radon i inomhusluft
29. Att mäta radon med sluten spårfilm med filter Hur gör man för att mäta?
SSM´s metodbeskrivningar för bostäder samt arbetsplatser.
Metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder
Enfamiljsbostäder
Flerfamiljsbostäder
Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser
Lokaler för allmänna ändamål t.ex. kontor och skolor.
30. Mätning av radon i inomhusluft Grundregler för mätningar som skall ge ett årsmedelvärde:
Mät där folk vistas i den luft dom andas in och under normala förhållanden
Mät i varje våningsplan med boutrymme i bostaden.
Mät under eldningssäsong (1/10-30/4)
Mät minst 2 månader
Använd minst 2 detektorer/bostad
Avstånd till vägg minst 25 cm
Avstånd till tilluft, dörr, fönster, element
etc. minst 1,5 m
Avstånd till frånluft minst 0,5 m
31. Variation av radonhalt över ett årSvenska villor (undersökning av SSM 1995)
32. Variation pga. ventilation
33. Mätning av radoni flerbostadshus Enligt Strålsäkerhetsmyndighetenbör radonmätning göras:
I alla lägenheter med direkt markkontakt, d.v.s. där det inte finns källare under bostaden.
På högre våningsplan i minst 20 % av lägenheterna.
I minst en lägenhet per plan på högre våningsplan.
I de lägenheter där byggnadsmaterialet kan antas bidra till en förhöjd radonhalt.
I de lägenheter som angränsar till hiss- eller ventilationsschakt eller andra utrymmen som går vertikalt genom fastigheten.
34. Mätning av radon på arbetsplatser Radonmätning på arbetsplatser (ovan jord)bör göras enligt:
Mätning kan utföras i två steg.
Det första steget, orienterande mätning, utförs under en tidsperiod som omfattar minst 2 månader.
Visar den orienterande mätningen radonhalter som överskrider gräns- eller riktvärden bör en uppföljande mätning utföras för att få en bättre uppskattning av radonhalten under arbetstid (på många arbetsplatser stängs ventilationen av under helger och nätter vilket leder till att radonhalten ökar).
Eventuellt: Kan en uppföljande mätning användas direkt behöver en orienterande mätning inte göras (undantag skolor).
*Varje mätpunkt skall ligga under gräns- eller riktvärdet.*
35. Mätningpå arbetsplats I lokaler där man misstänker förhöjda radonhalter eller där en uppmätt gammastrålning överskrider 0,3 mSv/h eller det är känt att delar av byggnaden innehåller blåbetong bör mätning göras i fler lokaler än vad som anges ovan.
Mätmetod Mätperiod Ventilation
Spårfilm Minst 2 månader Normal, inkl. tidsstyrning
Elektret Minst 2 månader Normal, inkl. tidsstyrning
Spårfilm Minst 10 dygn I drift dygnet runt varav 8 arbetsdagar
Elektret Minst 5 arbetsdagar I drift dygnet runt
Elektret Minst 5 arbetsdagar Normal, inkl. tidsstyrning
om mätaren stängs
under icke arbetstid
Kontinuerlig 2 dygn Normal, inkl. tidsstyrning
radongasmätare
36. Energideklaration Allmänt
I energideklarationen ska anges om radonmätning utförts i byggnaden. Om det finns en utförd radonmätning anges uppmätt radonhalt (högsta årsmedelvärdet vid mätning i flerbostadshus), mätmetod och slutdatum för mätningen
För att mätningar ska kunna jämföras med myndigheternas gräns- och riktvärden bör långtidsmätning enligt Strålsäkerhetsmyndigheten metodbeskrivning ha gjorts.
Hyres- och bostadsrättshus
Till årsskiftet 2008/2009 ska hyres- och bostadsrättshus ha en energideklaration.
Egna hem
Vid försäljning efter den 31:a december 2008 ska en energideklaration finnas för byggnaden.
37. Radonarbetet i Sverige från år 2000.
38. Att tänka på vid fastighetsförsäljning
39. TACK
40. Radondryck för välbefinnande
41. Radon i vatten
42. Radonhalter i vatten
43. Gränsvärden ochriktvärden för radon i vatten
44. Radon i andra länder Norge
Från september 2009: Maxgränsvärde på 200 Bq/m3, rekommenderar åtgärder för halter över 100 Bq/m3. Använder årstidskorrektioner. Har inget radonbidrag. Genomsnittlig radonhalt lägre än i Sverige men vissa områden har mycket höga halter. Relativt vanligt att man sover med öppet fönster vilket kan ge betydligt lägre halter.
Schweiz
Gränsvärde med krav på åtgärd: 1000 Bq/m3. Rekommenterad högsta radonhalt: 400 Bq/m3. Har gjort omfattande kartläggning under många år. I kantonen (Ticino) med de största problemen har man mätt i ca: 85% av enfamiljshusen. Funderar på hur man ska hantera WHO’s (http://www.who.int/ionizing_radiation/env/radon/en/index1.html) nya riktlinjer.
45. Radon i andra länder forts. Tyskland
Strålskyddsmyndigheten har föreslagit ett riktvärde på 100 Bq/m3. För kostsamt enligt Förbundsländerna vilket har stoppat det hela. Ingenting händer. Dålig medvetenhet bland befolkningen.
USA
Medvetenheten bland befolkningen hög. Riktvärde 150 Bq/m3. Genomsnittlig radonhalt: 46 Bq/m3. En stor mängd mätningar har gjorts. Majoriteten av mätningarna är korttidsmätningar som görs i samband med fastighetsförsäljningar. Köparen måste upplysas om radonproblematiken.
England
Har haft ett aktivt radonprogram i många är. Riktvärde: 200 Bq/m3. Landsgenomsnitt på 20 Bq/m3 men har områden med mycket höga radonhalter (Cornwall).
46. Radonhalter i småhussom är byggda efter 1980
47. Tjernobyl 1986
48. Cesium-137 Exempel på möjliga intag av cesium-137 för en vuxen person och de strålningsdoser som cesiumintaget ger upphov till.
49. SSI Environmental Lab