Underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet

1. Utbildningsdag i Överviktens teckenFetmakonferens på Slagthuset i Malmö14 april 2005  79 - punkter, underlag till handlingsplanÅke Bruce - Livsmedelsverket Uppsala -

2. Underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet Statens folkhälsoinstitut: Liselotte Schäfer Elinder, Filippa von Haartman, Carin Bokedal, Peter Lamming, Johan Faskunger, Sara Sjölund, Johan Tranquist (till 30/5) Livsmedelsverket: Annica Sohlström, Lena Björck, Åke Bruce, Elisabet Hay, Monika Pearson, Jan Movitz

3. Innehållsförteckning • Sammanfattning, inklusive tabell över alla insatser • Summary, including table of suggested actions • Uppdrag och arbetssätt • Bakgrund och problembeskrivning • Mål • Strategi • Insatser och motiv • Bilagor (18 stycken)

4. Uppdrag och arbetssätt Att genom åtgärder, som förbättrar förutsättningarna för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen, bidra till att uppfylla det övergripande nationella folkhälsomålet: ”att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen” Hearingar Rundabordssamtal Seminarier Expertgruppsmöten (nationella, internationella) Utredningar och utvärderingar Genomgång av vetenskaplig litteratur, rapporter och andra länders handlingsplaner Presentationer av arbetet med handlingsplan på flera seminarier och konferenser Avstämning av förslag med myndigheter, företrädare för yrkesgrupper och organisationer

5. Mål för samhällsinsatser avseende goda matvanor och ökad fysisk aktivitet • Samhället utformas så att det är enkelt att ha goda matvanor för alla grupper i befolkningen. • Samhället utformas så att det ger förutsättningar för ökad fysisk aktivitet för alla grupper i befolkningen.

6. Mätbara mål för goda matvanor • Öka konsumtionen av frukt och grönsaker Medelmannen Idealmannen

7. Öka konsumtionen av nyckelhålsmärkt matVilket sammanfattar den önskvärda förändringen i bröd, matfett, fisk,mejeri- och charkuterivaror

8. Minska konsumtionen av livsmedel av typen sötade drycker, snacks, godis, glass, bakverk och alkoholhaltiga drycker.

9. Mätbara mål för fysisk aktivitet • Öka andelen friska vuxna som är fysiskt aktiva minst 30 minuter på minst måttlig nivå varje dag, eller sammanlagt 3,5 timme per vecka

10. Öka andelen friska barn som är fysiskt aktiva minst 60 minuter på minst måttlig nivå varje dag, eller sammanlagt minst 7 timmar per vecka

11. Minska andelen barn och vuxna med en stillasittande livsstil

12. Mätbara mål för kroppsvikt • Förebygga viktuppgång från normalvikt till övervikt hos vuxna • Främja en normal viktutveckling hos barn

13. Strategi • Med utgångspunkt i folkhälsopolitiken, WHOs globala strategi och folkhälsoforskningen föreslås att: • Insatser riktas till både samhälle och individ • Insatser ska vara långsiktiga • Resurser ska ställas till förfogande för genomförande • Insatser ska ske på nationell, regional och lokal nivå samt inom offentlig, privat och ideell sektor • Samordning och samverkan ska ske. • Genomförandet av insatser ska beakta lokala förhållanden och bygga på delaktighet. • Utvärdering och uppföljning ska fortlöpande integreras

15. Prioriteringar Insatser som främjar skapandet av stödjande miljöer för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar bör prioriteras i ett första skede. För att genomföra en handlingsplan måste dessutom insatser som rör samordning och uppföljning av insatser och mål prioriteras.

16. Insatser I • 79 stycken • Ordnade efter de 13 politikområden som bedöms vara de som påverkar samhälleliga förutsättningar för goda matvanor och fysisk aktivitet mest: Arbetslivspolitik. Bostadspolitik. Folkhälsopolitik. Forskningspolitik. Hälso- och sjukvårdspolitik. Idrottspolitik. Konsumentpolitik. Livsmedelspolitik. Miljöpolitik. Skattepolitik. Transportpolitik. Utbildningspolitik. Äldrepolitik. • Berör olika områden i samhället som: Närmiljön. Skolan och förskolan. Hälso- och sjukvården. Yrkesutbildning och kommunikation. Arbetsplatsen. Livsmedelsbranschen. Genomförande och utvärdering av en nationell handlingsplan. .

17. Insatser II . • För varje insats finns en aktör angiven och en motivtext. • Kostnad finns angiven för statliga aktörer när insatsen kräver statliga pengar utöver ordinarie budget. Kostnader för kommuner och landsting är inte angivna. Flera av dessa aktörers insatser kräver dock extra resurser. • Av de 79 insatserna har 50 regering eller statlig myndighet som huvudaktör, 14 har kommunen, 7 landstinget, 4 föreningar, 2 universitet/högskolor, 2 länsstyrelser. 11 olika myndigheter står som huvudaktör.

18. Skolan och förskolan I • Skollagen ska uttrycka att de måltider som serveras inom skolan ska vara i linje med nationella näringsrekommendationer. • Riktlinjer för alla måltider i hela skolan ska utformas och spridas. • Hem- och konsumentkunskap bör förstärkas. Särskilt konsumentkunskap och kost-hälsa. • Hem- och konsumentkunskap bör införas som kärnämne i gymnasieskolan • Ämnet Idrott och hälsa bör utvecklas och kvalitetssäkras,. Särskilt flickor och låg-aktiva. .

19. Skolan och förskolan II • Medel ska kunna sökas av skolor för att utveckla verksamhet runt mat och fysisk aktivitet. • Kvalitetsindikatorer för mat, fysisk aktivitet och hälsa bör utvecklas och följas upp vid inspektioner och i kvalitetsredovisningar. • Kommuner och skolor bör anta en sponsringspolicy för livsmedel. • Gymnasieskolans utbildningar som leder till yrken inom vård, skola, omsorg bör ha karaktärsämnen i mat, fysisk aktivitet och hälsa. • Högskole/universitetsutbildningar som leder till yrken inom skolan bör innehålla kurser i goda matvanor, fysisk aktivitet och hälsa.

20. Hälso- och sjukvården särskilt mödra- och barnahälsovården • Avtal och uppdragsbeskrivningar från sjukvårdshuvudmännen till vårdenheter bör innehålla uppdrag om att utveckla och genomföra hälsofrämjande och sjukvårdsförebyggande program avseende mat och fysisk aktivitet. • Hälsokommunikation bör vidareutvecklas inom mödra- och barnhälsovården, särskilt avseende goda matvanor och fysisk aktivitet. Utbildning i motiverande samtalsmetodik för förändringar av matvanor och fysisk aktivitet bör utföras för vårdpersonal. • Hälsosamtal om goda matvanor och hälsa bör rutinmässigt genomföras vid tandhälsokontroller. • Ett nationellt fortbildningsprogram för personal inom vården (men även skola, omsorg,livsmedelssektor) om matvanor, fysisk aktivitet och hälsa bör utföras. Information om goda matvanor och fysisk aktivitet ska utvecklas, utökas och göras tillgängligare för olika yrkesgrupper. • Upphandling av måltidsverksamhet inom hälso- och sjukvården bör ställa krav på tillgänglighet och rikligt utbud av hälsosamma mellanmål och nyckelhålsmärkta måltider.

21. Livsmedelssektorn • Sverige ska på EU-nivå verka för att TV-reklam för mat riktad till barn förbjuds inom hela EU. • Undersöka möjligheterna att begränsa marknadsföring av mat riktad till barn. Bevaka marknadsföringen. • Hälsokonsekvensbedömningar ska göras särskilt avseende förändringar i marknadsföring, pris och tillgänglighet av energitäta och näringsfattiga livsmedel. • Varje kommun bör anta en policy för utbud av mat i kommunala anläggningar. (se motsvarande för hälso- och sjukvården). • Stärkt undervisning i skolan och gymnasieskolan om matvanor, konsumentkunskap och hälsa. • Material om marknadsföring av livsmedel i relation till hälsa, riktad till ungdomar, bör tas fram. • Kommunikation på MVC, BVC, tandvården om matvanor och hälsa. • Konsumentorganisationer bör få bidrag för att bevaka och offentliggöra utvecklingen inom marknadsföring av söta drycker, godis, snacks, bakverk och glass.

22. Livsmedelssektorn, fortsättning…. • Kommuner och skolor bör anta en sponsringspolicy. • Regeringen bör utveckla en dialog med livsmedelssektorns olika branschorganisationer. SCB data ligga till grund. Etisk kod. • Sverige bör verka för obligatorisk näringsvärdesdeklaration. • Kost och hälsafrågor bör införlivas i livsmedelstillsynen. • Arbetet med nyckelhålsmärkningen ska intensifieras, ssk storhushåll. • Utredning och punktskatter på läsk och konfektyr. • Europeisk konferens om skattepolitiska åtgärder. • Utredning om skattesubventionerade nyckelhålsmärkta måltider.

23. Punktskatter En utredning bör göras om möjligheten att minska konsumtionen av choklad, konfektyr och sötade drycker med hjälp av beskattning eller andra ekonomiska styrmedel, liksom möjligheten att genom beskattning minska intaget av socker och fett generellt.

24. Talar för punktskatt: Studier visar att pris påverkar matvalet. WHO nämner skatteverktyget som en möjlighet att påverka konsumtionen. En rad länder tillämpar idag punktbeskattning. Danska studier visar samband mellan skatt på läsk och försäljning. Choklad, konfektyr och läsk verkar ha samma priselasticitet som alkohol och tobak. Ekonomisk-matematiska modellstudier visar att konsumtionen skulle minska vid punktskatt, särskilt hos ungdomar, högkonsumenter och låginkomsttagare. Nationella erfarenheter saknas.

25. Talar emot en punktskatt: Ökad gränshandel. Gränsdragningsproblem. Fel signaler om vad som bör undvikas, t ex kexchoklad men inte chokladkex, läsk men inte saft. Industri och handel ”sväljer” skatten och/eller ökar marknadsföringen. Effekt av konsumtion på lång sikt. Stora prisskillnader idag mellan olika säljställen. Finns inga nationella erfarenheter