1.06k likes | 2.39k Views
www.kometprogrammet.se. Jönköping 2007 11 22. Ulla-Britt Sirkka. Komet - överblick. - För föräldrar (Föräldraverkstan, DVD/TV) FöräldraKomet (fKomet) 3-11 & 12-18 Förstärkt Komet (tidigare iKomet) Komet på institution (sisKomet). - För lärare Skol Komet F-5 & 6-9 (sKomet)
E N D
www.kometprogrammet.se Jönköping 2007 11 22 Ulla-Britt Sirkka
- För föräldrar (Föräldraverkstan, DVD/TV) FöräldraKomet (fKomet) 3-11 & 12-18 Förstärkt Komet (tidigare iKomet) Komet på institution (sisKomet) - För lärare Skol Komet F-5 & 6-9 (sKomet) FörskoleKomet
Syftet med dagens pass… Orientera om innehåll i gruppledatrutbildning ”Komet för föräldrar till barn 3-11 år” Få svar på frågor och funderingar vad gäller planering av föräldragrupper Få lite praktiska tips vad gäller rekrytering
Fakta 1 Tidiga beteendeproblem är största riskfaktorn för framtida problem T ex Lagerberg & Sundelin (2000)
Fakta 2 Föräldraträning (PMT) är bästa hjälpen för barn med beteendeproblem T ex Nock (2003)eller Carr (2000)
Fakta 3 Föräldraträning ger även tydliga effekter på föräldrarnas psykiska hälsa och minskar risken för barnmisshandel T ex Barlow 2006 och Barlow 2003
Fakta 4 Om föräldraträning kombineras med lärarträning blir effekten ännu bättre T ex Webster-Stratton 2004
Fakta 5 Den viktigaste faktorn för framgång med föräldraträning och lärarträning är programtrohet T ex Wilson, Lipsey & Derzon 2003 eller Stirman m fl 2004
Kometprojektet i Sverige (31 orter)… - Göteborg - Hallstahammar - Halmstad - Håbo - Jönköping - Kalmar - Kramfors - Kungälv - Lidingö -Lidköping - Linköping - Lund -Stockholm - Mjölby - Sundsvall - Nacka - Södertälje - Nykvarn - Tranås - Nyköping - Uppsala - Sjöbo - Vänersborg - Staffanstorp - Värmdö - Sundbyberg - Älvkarleby - Solna - Örgryte - Sollefteå - Stenungssund
Komet på gång i 25 orter till ht 07 =56 Arvika Borlänge Enköping Eskilstuna Forshaga Grums Gällivare Hammarö Karlstad Kil Kiruna Luleå Nyköping Oxelösund Piteå Sollentuna Storfors Sunne Surahammar Tierp Torsby Vallentuna Vemdalen Västerås Östersund
JÖNKÖPING vt 08 tors 6 mars mån 17 mars tors 3 april tors 17 april mån 28 april fre 16 maj ? (12/5) - fm föreläsning 9.00-12.00 - em handledning 13.00-16.00
Vilka barn är det vi talar om? Barn som uppvisar normbrytande beteende aggressiva, utagerande beteenden mot andra människor och djur t.ex. slå, sparka, hota icke-aggressiva normbrytande beteenden t.ex. bryta mot skolans regler, snatta, stjäla saker, vandalisera, skolka från skolan, klottra
Förekomst normbrytande beteende Mellan 1 och 10 % i normalpopulationsstudier(t.ex. Espiritu m.fl., 2001; Moffitt m.fl., 2001) 3 till 4 gånger vanligare hos pojkar(t.ex. Moffitt m.fl., 2001) Verkar inte ha ökat nämnvärt under de senaste 20 åren (se t.ex. Espiritu m.fl., 2001) En av de vanligaste sökorsakerna till BUP (Kopp & Gillberg, 2003; Svensk BUP-förening, 2003)
Skydds- och riskfaktorer… • (Loeber & Farrington 2000, 2001) • Riskfaktorer hos barnet: • -Tidig start av problembeteenden (early starters) • - Låg begåvning • - Hyperaktivitet, impulsivitet, häftigt temperament • - Missbruk • Pojke • Aggressivitet • Riskfaktorer hos familjen: • - Bristande uppfostringsfärdigheter • - Dålig föräldra - barn relation • - Moder med depression • - Låg socioekonomisk status • - Familjekonflikter, äktenskapsproblem
Skydds- och riskfaktorer… (Loeber & Farrington 2000, 2001) Övriga riskfaktorer: - Bli bortvald av kompisar - Dålig skolanknytning - Låg motivation i skolan och låga ambitioner akademiskt - Medlem av gäng och vänner med normbrytande beteende - Närmiljö med stora problem
Tonårs- graviditet Risk- och skyddsfaktorer familjen Dålig skol- anpassning Risk- och skyddsfaktorer kamratgruppen Risk- och skyddsfaktorer hos individen Drogbruk Risk- och skyddsfaktorer skolan Psykisk ohälsa Risk- och skyddsfaktorer närmiljön Risk- och skyddsfaktorer samhället Kriminalitet
Risk- och skyddsfaktorer Enriskfaktorär en faktor som ökar risken för svårigheter senare i livet, exempelvis ökar risken för vuxenkriminalitet om man är aggressiv under barndomen. (Loeber, 1990).
Risk- och skyddsfaktorer… De mest effektiva interventionerna är de som aktivt engagerar både lärare, föräldrar ochbarnsamt inriktar sig på riskfaktoreroch skyddsfaktorer. John B. Reid (Oregon Social Learning Center)
För föräldrar till barn 3-11 år www.kometprogrammet.se
Vad innehåller Kometprogrammen? Fungerar dom?
Komet i ett nötskal Uppmärksamhetsprincipen: Om ett beteende uppmärksammas ökar sannolikheten för att beteendet ska inträffa igen... ...uppmärksamma därför de beteenden du vill se mer av och minska fokus på barnens problembeteenden.
Checklista för beröm Beröm ditt barn så snart barnet gör något bra. Ge beskrivande beröm. Blanda inte beröm och kritik. Variera sättet du uppmuntrar ditt barn på Ge extra mycket uppmärksamhet när barnet tar egna initiativ. Uppmuntra inte bara prestationer.
Tjat och skäll… Den stora fällan med tjat och skäll: Det fungerar oftast på kort sikt.
Det är en utmaning att alltid vara en god modell för sina barn. Samtidigt är det en möjlighet att påverka sitt barns beteende eftersom det uppstår många nya inlärningstillfällen på en dag. Det är en utmaning att alltid vara en god modell för sina barn. Samtidigt är det en möjlighet att påverka sitt barns beteende eftersom det uppstår många nya inlärningstillfällen på en dag. Det är en utmaning att alltid vara en god modell för sina barn. Samtidigt är det en möjlighet att påverka sitt barns beteende eftersom det uppstår många nya inlärningstillfällen på en dag. Det är en utmaning att alltid vara en god modell för sina barn. Samtidigt är det en möjlighet att påverka sitt barns beteende eftersom det uppstår många nya inlärnings-tillfällen på en dag.
Modellinlärning Imitation och härmning (barn gör inte som vuxna säger utan som vuxna gör) Det effektivaste sättet att lära är genom att se och höra Exempel på färdigheter inlärda genom modellinlärning: språk och sociala beteenden (t ex modetrender)
Beteendeanalys • Konsekvens • Vad gör föräldern efter? Barnets beteende Vad gör barnet? • Utlösande händelse • Vad gör föräldern innan?
Beteendeanalys • Efter • Uppmuntran • Beröm • Uppmärksamhet • Belöningar Barnets beteende • Innan • Tydliga rutiner • Tid att avsluta • Påminnelser • Positiva uppmaningar
Föräldracirklar - Innehåll Träff 1. Lek och umgänge Träff 2. Förbereda och Uppmana Träff 3. Förbereda, Uppmana, och Berömma Träff 4. Poängsystemet Ormen Träff 5. Ormen i skolan/förskolan
Föräldracirklar - Innehåll Träff 6. Individuell träff Träff 7. Välja strider Träff 8. Regler Träff 9. Nödbroms Träff 10. Problemlösning och insyn Träff 11. Framtidsplaner
Pyramidens bas Arbetet med basen ger oftast stora förändringar. Insättningar på ”förtroendekontot” förutsättning för gränssättning.
Lek & umgänge Syftar till att stärka relationen förälder - barn. att öka mängden positiv tid tillsammans.
Förberedelse-Uppmaning-Beröm (FUB) Övergångar är en vanlig problemsituation Att gå från något roligt till mindre roligt kan vara en problemsituation. Till exempel att spela spel till lägga sig
Regler och gränser Målet är att: 1) Göra regler tydligare och mer förutsägbara. 2) Hjälper föräldrar att hålla sig lugna i konfliktsituationer
Gruppledarutbildningen Deltagarna måste ha en föräldragrupp Åtta heldagar spridda över två terminer (Termin 1: 6 heldagar, Termin 2: 2 heldagar beteendeanalys) Föreläsning på fm Handledning på em Manual med ett avsnitt för varje träff
Format Grupp Manualbaserat Hemuppgifter Rollspel Filmer Arbetshäfte till föräldrar