1 / 32

SYMTOMSKATTNING

SYMTOMSKATTNING. Grundläggande smärtmekanismer. Nociceptiv smärta ”Vävnadssmärta”; utlöses vid aktivering av speciella smärtreceptorer i anslutning till kroppens smärtnerver somatisk – ytlig, visceral - djup Neuropatisk smärta Uppstår vid skada eller sjukdom i perifer nerv och/eller CNS.

vangie
Download Presentation

SYMTOMSKATTNING

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. SYMTOMSKATTNING

  2. Grundläggande smärtmekanismer • Nociceptiv smärta ”Vävnadssmärta”; utlöses vid aktivering av speciella smärtreceptorer i anslutning till kroppens smärtnerver somatisk – ytlig, visceral - djup • Neuropatisk smärta • Uppstår vid skada eller sjukdom i perifer nerv och/eller CNS. • För diagnos krävs utstrålning med neuroanatomiskt korrelerbar distribution och känsel-förändringar (känselnedsättning eller hyperalgesi) – allodyni

  3. Nociceptiv Smärta • Somatisk smärta: knuten till huden ytlig smärta • Visceral smärta - djup - involverar invärtes organ - skelettmuskulatur, bindväv, ben och leder - kraftig mekanisk eller kemisk påverkan - Extrema temperaturer - I regel kraftig kontraktion eller utspänning, ex kolik - Ex på kemisk påverkan ischemi - minskad syretillförsel orsakar visceral smärta i skelettmuskulaturen

  4. Nociceptiv smärta Intermittent Kontinuerlig Somatiskt Visceral Somatiskt Visceral Aktivitetsrelation Muskelspasm, vadkramper, Smärta vid belastning Intervallmönster Hög intensitet Refererad Ileus Vällokaliserad, Muskler, skelett Svårloka- liserad, djup, refererad

  5. Inflammation - mekanism • Lymfocyt och makrofaginvandring, fagocytos • Bakterier och döda celler tas om hand • Döda celler eller vita blodkroppar frisätter kemiska substanser som retar nerver vilket leder till smärta • Rodnad – ökat blodflöde, kärldilat, vätskeläckage, lokalt ödem - svullnad • Reparation av vävnad

  6. Inflammation • respons på infektion eller irritation • rodnad (rubor) • svullnad (tumor) • smärta (dolor) • lokal uppvärmning (calor) • nedsatt funktion (functio laesa).

  7. 3 typer av smärta • Nociceptiv - somatisk - visceral • Neuropatisk • Inflammation

  8. Smärttyp styr behandling • Nociceptiv: Opioider, antikolinergikum, lokalanestesi, sekretionshämning • Neuropatisk smärta: Neurontin/Tegretol, TCA, Lyrica, Metadon • Inflammation: NSAID, Steroider

  9. Nociceptiv smärta Intermittent Kontinuerlig Somatiskt Visceral Somatiskt Visceral Djup vävnad Ytlig vävnad

  10. Smärtanalys • VAR? • NÄR? • HUR?

  11. 1. VAR gör det ont? • Be patienten peka? • Punkt eller ett område? • Kompenserad kroppsställning? • Smärtkarta? • Flera lokaler? • Varje smärtlokalisation bör karaktäriseras

  12. 2. När gör det ont • När debuterade smärtan? • Intervaller eller konstant? • Dygnsvariation? • Vid belastning? • I vila? • Ont vid rörelse? • Nattetid? Vaknar av att ha ont? • Helt smärtfri någon gång?

  13. HUR gör det ont? • Molande • Tryckande • Bultande • Skärande • Ilande • Stickande • Surrande/Strålande • Allodyni • Rörelserelaterat • Rodnad • Svullnad • Värmeökning Nociceptiv Neuropatisk Inflammation

  14. Symtomlindring

  15. De 3 S:en vid demenssjukdom • Symtomskattning • Symtomlindring • Symtomprevention

  16. Symtom är inte bara smärta! • Smärta • Illamående • Andnöd • Oro • Nedstämdhet • Vakenhet/Energi/Fatigue • Aptit • Törst • Miktion/Avföring

  17. Vanliga medicinska komplikationer i livets slut vid demens • Matvägran, vägran att öppna munnen, risk för intorkning och otillräcklig kaloritillförsel • Bristande munhygien, risk för svampinfektioner, nutritionssvårigheter • Sväljningssvårigheter – risk för aspiration, pneumoni • Rörelsesvårigheter – stillsittande, sängbunden – risk för trycksår och infektioner • Falltendens – frakturrisk • Förstoppning – risk för smärta, illamående, oro • Inkontinens – ”risk för” KAD – infektionsrisk • Medicineringssvårigheter - polyfarmaci

  18. Myoklonier, kontrakturer och kramper vid svår demenssjukdom • Myoklonier – överväg behandling • Kontrakturer – överväg behandling (botox, kirurgi vid svåra fall) • Epilepsi - konsekvens av svår demens • behandla om återkommande ofta dagliga besvär • Patientens bästa i fokus

  19. Skrikande – är det smärta? • Fysiskt status - glöm inte munnen! • Bedömning – behandla och utvärdera! • Smärta, existentiellt kaos, rädsla, ensamhet, EP-aktivitet, neurodegeneration • Ge inte upp, demensvård är teamwork!

  20. Symtomprevention • Vanliga tillstånd - förstoppning - urinretention - kroniska tillstånd - infektioner • Fiberrik kost – motverka förstoppning • Frekventa vändningar – motverka trycksår och pneumoni • God munvård – motverka sväljningsbesvär

  21. Symtomskattning • Bra skattningsverktyg saknas • Det ändrade beteendet varningsklocka • Sök bakomliggande orsak • Tecken på smärta? • Läs på om tidigare sjukdom i journalen! • Undersök hela kroppen mun, mage, leder, fötter mm • Uteslut förstoppning, urinstämma, fraktur, infektion • Liberal med analgetika, utvärdera

  22. Symtomskattning – ett lagarbete • Medicinsk journal • Familj, anhöriga och personal • Dokumentation • Tolkning • Behandling – åtgärd • Utvärdering

  23. SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS • ca 200 skattningsverktyg • Ingen riktigt bra vid svår demens • Självskattningsskalor • Observationsskalor Rosenhälls demensboende – Uddevallaprojektet (svensk modell) Engelska; MOBID, NOPPAIN, PACLAC,PAINAD,PAINE, Discomfort Scale, Abbey Pain Scale • Ändrat beteende – tänk smärta eller dålig symtomkontroll • Anhöriga viktig källa • Medicinsk journal – tidigare sjukdomar styr misstanke • Medicinsk undersökning – undersök hela kroppen; mun, mage, leder, fötter… • Tecknen på smärta: Ansiktsuttryck, drar ihop ansiktet, rynkar pannan, snörper sina läppar, skelar, rullar med ögonen, grimaser, högröd ansiktsfärg, öppen mun, mumla, jämra sig, gnissla tänder, avslappnad eller spänd i ansiktet, masserar över öm kroppsdel, agitation, rastlös, irriterad, oro, vandrande

  24. Smärtskattning vid svår demens • Bra skattningsverktyg saknas • Icke verbala tecken på smärta – svårt • Smärtbehandlingen i sig - samma principer som vid andra sjukdomar • Anamnes viktig – akuta händelser, tidigare sjukhistoria Uteslut akuta/åtgärdbara orsaker: • Förstoppning • Urinretention • Odiagnosticerad fraktur Vanligast kroniska tillstånd: • Artrit • Äldre fraktur • Neuropati • Maligniteter

  25. Abbey Pain Scale vid demens

  26. Uddevallaprojektet

  27. Behandla med läkemedel • Paracetamol, opioider, plåster (fentanyl), NSAID (nociceptiv smärta) • Antiepileptiska läkemedel/tricykliska antidepressiva (neurogen smärta)

  28. Att göra smärtan hanterlig • Läkemedel är inte allt • Beröring, taktik massage • Musik och andra aktiviteter

  29. Symtomkontroll vård i livets slut vid demens • Smärta • Ångest/oro/agitation • Munvård • Motverka trycksår • Säkerställ miktion/defekation • Sekretionshämning • Behandling av andnöd • Antiemetika • Liverpool Care Pathway bra hjälp ssk på boende

  30. Symtomkontroll • Teamwork • Strukturerad symtomskattning • Fysiskt status • Palliativ vård

More Related