310 likes | 433 Views
Klas Eklund 7 april 2003. EURON: DE EKONOMISKA ARGUMENTEN. VIGGOS VALUTA?. GLOBALISERING STÄLLER UTMANINGAR. Allt svårare bedriva ekonomisk politik på tvärs mot omvärlden Nationalstaten överspelad i viktiga frågor Skärpta krav på attraktionskraft: “Den gyllene tvångströjan”
E N D
Klas Eklund7 april 2003 EURON: DE EKONOMISKA ARGUMENTEN
GLOBALISERING STÄLLER UTMANINGAR • Allt svårare bedriva ekonomisk politik på tvärs mot omvärlden • Nationalstaten överspelad i viktiga frågor • Skärpta krav på attraktionskraft: “Den gyllene tvångströjan” • Grundläggande fråga: Hur förhålla sig till detta - politiskt och ekonomiskt? • Stå vid sidan av? Ta ansvar för gemensamt arbete? Aktivt fundera vilka beslut som bör lyftas över nationalstatens nivå?
VALUTASYSTEM OCH MÅL • Tre mål: Stabilitet, likviditet och självständighet • Tre valutasystem • Fasta (men justerbara) kurser • Rörliga kurser • Valutaunion • Inget system når alla mål • Inget är perfekt - men störst risker med justerbar fast kurs • Världen går mot större valutablock, som flyter mot varandra
CALMFORSKOMMISSIONEN (1996) • Politisk fördel att vara med • Viktigare ju större unionen blir • EMU högre tillväxt • Större marknad, ökad handel, stordrifts-fördelar, hårdare konkurrens • Ger snabbare produktivitetstillväxt • Men stabiliseringspolitiska risker vid övergången • EMU inget “optimalt valutaområde” • Sverige hade budgetunderskott, inflationshistoria, instabil valuta • Risk för arbetslöshet och finansiell stabilitet om Sverige drabbas av “asymmetrisk chock” • Slutsats: Gå in senare - när Sverige är redo
HÅLLER CALMFORS’ ANALYS FORTFARANDE? • Större union ger större politiska vinster och gör det dyrare att stå utanför • Större union och ökad handel ger starkare tillväxteffekter - styrks av ny forskning • Men större union gör det också svårare att hitta en gemensam penningpolitik • Även om ökad integration minskar risken för störningar • Slutsats: Både större möjligheter och större svårigheter!
ÖKAD HANDEL – SÄRSKILT FÖR SMÅFÖRETAG • Ny insikt: Själva existensen av olika valutor är ett handelshinder • Beror på ökad vertikal specialisering • När investeringar krävs för att expandera utomlands blir valutaosäkerhet ett stort bekymmer • Slutsats: En gemensam valuta borde få gynnsamma effekter • Men det har – tills nyligen – varit svårt att ge empiriska belägg
HANDELSEFFEKTER AV VALUTAUNIONER Rose (2000) 240% Frankel & Rose (2002) 290% Engel & Rose (2002) 240% Glick & Rose (2000) 100% Rose & Wincoop (2001) 140% Lopez & Meissner (2001) 100% Levy (2001) 50% Nitsch (2002) 85% Flandreau & Maurel (2001) 220% Klein (2002) ´´ 50% Källa: Alesina, Barro, Tenreyro, NBER 2002 (endast signifikanta resultat) Rose (2002), meta-studie ca 100%
EFFEKTER AV ÖKAD HANDEL • Ökad handel ger högre tillväxt • Stordriftsfördelar • Hårdare konkurrens • Fördubblad handel kan ge 30% högre köpkraft efter 20 år (Frankel och Rose) • Ökad valfrihet för konsumenterna • Betyder högre välfärd • Och ökad samvariation av konjunkturer minskar sårbarheten
FÖRDELARNA MED EN STOR KAPITALMARKNAD • Större hemmavaluta ger större stabilitet • Bättre förutsättningar absorbera chocker • Lägre riskpremium ger lägre ränta • Högre likviditet ger lägre kostnader • Kommer att synas även i statsbudgeten... • Större tillgänglighet till finansiering, inte minst för små företag • Påverkar företagsvärderingar positivt • Ökade direktinvesteringar
SNABBARE STRUKTUR-OMVANDLING • Gemensam valuta påskyndar integrationen av marknader • Medför mindre prissegmentering • Vertikal handel medför fler företagsaffärer och fusioner • Kan medföra att EU-kommissionen ändrar synen på hur konkurrens bör analyseras och vad som är hemma-marknad • Jämför Volvo-Scania
EURON GER PRISPRESS • Nationella gränser och valutor segmenterar priser • Bättre genomskinlighet för konsument ger långsiktig prispress via skärpt konkurrens • Viktigt för Sverige, med en prisnivå 20% över EU-snittet • Ändå kortsiktiga prisstegringar vid växlingen: ”Smyghöjningar” på flera tjänster och dagligvaror • Oklart hur mycket • Men den effekten är övergående
”HAR INTE RÖRLIG VÄXELKURS VARIT BRA FÖR SVERIGE?” • Exporten har gynnats när kronan fallit. Men köpkraften urholkas • Svag krona ger kortsiktig konkurrenskraft - inte långsiktig omvandlings- och tillväxtkraft • Minskar trycket på strukturreformer • Inte den rörliga kursen i sig som givit ekonomisk stabilitet • Skälet är budgetsanering, EU-medlemskap, konvergensprogram, inflationsmål och Riksbankens självständighet • Kronan har varit instabil – trots allt detta!
RÄNTESPREAD MOT TYSKLAND10-åriga statsobligationer Första konvergensprogrammet Flytande krona Inflationsmål
KRONKURSENTCW Göran Perssons EMU-tidtabell Calmforskommissionen
RÖRLIG KURS OFTA IRRATIONELL • Valutans signaleffekt är överskattad • Kursen kan hamna långt från ”fundamenta” • Osäkra förväntningar • Finansiella marknader styr • Flockmentalitet • Risk att kronan blir “swing currency” vid utanförskap • Är Sverige för litet för egen valuta? • Investeringseffekter? Risk för företagsflytt på sikt?
EURON GER ÖKAD STABILITET • Valutaunionen betyder inte ”fast växelkurs” utan att kronan försvinner! Sverige får rörlig växelkurs – men mot färre handelspartners • Nästan hälften av Sveriges utrikeshandel sker med EMU och Danmark. Än mer när kandidatländerna kommer med • Hälften av kronvolatiliteten i handeln ”internaliseras” • Betyder ökad stabilitet för företag – och för den ekonomiska politiken
SLUTSATS - HITTILLS • Den gemensamma valutan ger en påtaglig ökning av handeln • Produktiviteten stiger • Mer genomskinlighet ger prispress och valfrihet för konsumenterna • Mer likvid kapitalmarknad, lägre riskpremie • Bättre tillgång till finansiering, ökade investeringar • Stabilare valutarelationer • Resultat: Snabbare tillväxt och högre välstånd
VAD TYCKER NÄRINGSLIVET OCH EKONOMERNA? • 83% av svenska börs-VD:ar för euron • 70% av småföretagarna • 61% av ekonomiprofessorerna ska rösta Ja • 20% Nej • 19% Vet ej/vill ej svara • Politiska fördelar: 57% • Politiska nackdelar: 11% • Ekonomisk fördelar: 40% (Lägre priser, högre tillväxt) • Ekonomisk nackdel: 29% (Risk för arbetslöshet)
HUR ÄR DET MED STABILI-SERINGSPOLITIKEN? • Räntan ska sättas utifrån hela EMU-området. En stor union betyder att flera regioner riskerar få ”fel” ränta • Men Sverige är inte heller ett optimalt valutaområde. • Avgörande: Att Sverige i snitt är i fas med EMU i snitt • Så är det! Betyder att ECBs ränta normalt stabiliserar även Sverige
Sverige minus EMU Procent- enheter 6 6 4 4 Prognos SEB 2 2 0 0 -2 -2 -4 -4 -6 -6 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 Källor: OECD, SEB SVERIGE I FAS MED EMUSkillnad mellan outputgap
FINANSPOLITIKEN KAN STABILISERA • Stabilisering via ECB och minskad valutavolatilitet • Om vi ändå avviker, t ex via löneinflation • Finanspolitiken styrs nationellt • Alltså fel att påstå att vi saknar stabiliseringspolitik • Bra med finanspolitik efter brusten bubbla och vid mycket låga räntor • Sverige har starka ”automatiska stabilisatorer” • Om de inte räcker: Politiska beslut
BEHOVET AV STARKARE RAMAR FÖR FINANSPOLITIKEN • Kan politikerna axla en mer aktiv roll för finanspolitiken? • Buffert behövs. Bra med mer ambitiöst saldomål. Men varför särskilda fonder? • Möjligt bygga mer robusta institutioner? • Lär av penningpolitiken: • Klart mål för stabiliseringen • Tydliga medel • Transparens • Expertkompetens
”MEDFÖR INTE ERM FAROR?” • Nej! ERM är inte som den gamla fasta växelkursen • Övergående period innan kronan försvinner • Centralkursen blir sannolikt konverteringskurs • Centralkursen sätts med marknadens reaktioner i åtanke • Visst utrymme för fluktuationer inom bandet • Centralkursen försvaras av både ECB och Riksbanken • Inget land har upplevt spekulativa attacker i det nya ERM-systemet
”BETYDER INTE ERM HÖGRE RÄNTOR?” • Tvärtom! Ränteparitetsvillkoret gäller: Rsv = Rty + vxk + rp • Inom ERM styrs räntan av (den fasta) växelkursen • Betyder lägre obligationsräntor när riskpremien faller • Betyder att Riksbanken kan sänka räntan - inte att den måste höja! • Höjd ränta hjälper ej: Transmissionsmekanismen svagare (både via långränta och valuta) • Prognos: Lägre styrränta i ERM än utanför
”TYSKLANDS PROBLEM VISAR ATT VI BÖR UNDVIKA EURON” • Nej, Tysklands problem går djupare än så • Problemen är inhemska: • Återföreningens kostnader • Usel sysselsättning pga stel arbetsmarknad • Misskötta statsfinanser • Räntesänkning kan lindra våndan - men inte ge långsiktig tillväxt • Devalvering utesluten för Tyskland • Tyskland behöver strukturreformer – oavsett EMU
HUR TA ANSVAR? • Ska Sverige åka snålskjuts eller delta aktivt? • Större inflytande i unionen än utanför • Eurorådet och ECB • Sverige kan göra nytta i EMU • Modernisera ECB • Öka transparens och öppenhet
SUMMA SUMMARUM • Inget valutasystem är perfekt! Euron är varken himmel eller helvete! • För: Integrationen, arbetet för ett fredligt och väl fungerande Europa • För: Tillväxt, köpkraft • För: Lägre inflation • Mot: Stabiliseringspolitiken • Kan stabiliseringspolitiken stagas upp? • Vad är viktigast? • Vill Sverige vara med i integrationsarbetet, ta ansvar och använda euron som verktyg?