Koncept för Digital samverkan

1. Koncept för Digital samverkan Offentliga rummet 2014

2. Vision Dagens situation • Upplever en offentlig förvaltning • Utgår utifrån medborgarens livshändelser och behov • På medborgarens villkor • Erbjudna tjänster stödjer medborgarens processer/aktiviteter • Lämna en uppgift en gång • Enhetliga användargränssnitt • Enklare regelverk • Effektiv statsförvaltning • Brist på samarbete mellan myndigheter, landsting och kommuner • Enskilda måste själva leda och styra myndighetskontakter i sitt ärende. • Lämna samma uppgifter flera gånger • Ej enhetliga användargränssnitt • Ologiskt tjänsteutbud • Myndigheterna i centrum • Krångliga regelverk • Befintliga tjänster stödjer endast myndigheternas processer Krav på offentlig förvaltning • Självständiga myndigheter i samverkan • Mer transparent statsförvaltning • Dela information, tjänster och ramverk • Stödja medborgarnas livshändelse-processer och situation just nu Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter!

3. Ett urval förutsättningar… • Medborgaren i centrum. • Den svenska modellen • Vi ska ge förutsättningar för att uppfylla de mål som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppställt för utvecklingen av en digitalt samverkande statsförvaltning.

4. Ett urval förutsättningar… • Subsidiaritetsprincipen • Minimera tekniska låsningar • Succesivt införande • Öppna upp för näringslivet

5. Ett urval förutsättningar… • Öppna upp för och främja marknadskonkurrens • Olika finansiering • Medvetet ganska svag regeringsstyrning • Krav på effektiviseringar • - demografiska utmaningar • - olika ekonomiska förutsättningar för olika regioner

6. Ett urval förutsättningar… • What’s in it for me…, incitament • Ny teknik • Legacy, kostnader • Hur positiva vi än är till att samverka brukar just ovanstående tre utmaningar dyka upp allteftersom…

7. Och framförallt… • Vi kommer ha svårt att komma överens… • - Vilket överföringsformat ska gälla – troligen fler än ett • - Kalenderformat/datumformat – troligen fler än ett • - Unika ID’n (ex.vis UUID) – vilken standard ska gälla, säkerligen fler än en • - Juridik • - Attribut på informationsobjekt • - Projektmodeller och metoder • - osv.

8. Kundens processer och livshändelser Kundens processer, livshändelser och behov Söka tillstånd Starta eget Söka vård omsorg Invandra till Sverige Sökaarbete Söka studieplats Söka boende Digitala möten med medborgare och företag Sektorsvisa digitala möten ex vis verksamt.se Privata aktörers digitala möten Myndighetsvisa digitala möten Myndighetsspecifika tjänster och information Förvaltningsgemensamma tjänster och information Privata tjänster och information e-legitimation Mina ärenden Mina fullmakter Mina meddelanden Mina uppgifter Mitt arkiv Plattform för säker meddelandehantering Säker meddelandeförmedling Förutsättningar för samverkan (vägledningar, standarder och arkitektur)

9. Från Begrepp till Databas – en generalisering Företeelser i verksamheten och i verkligheten. Begrepp Begreppsmodell(erna) visar relationer mellan termer och samband mellan begrepp och verksamheten Termer Begreppsmodell Informationsmodell(erna) visar vilken information som ska hanteras i verksamheten/IT-stödet samt ger underlag till datamodell(erna) Informationsmodell Datamodell(erna) visar vilken information inklusive attribut som ska hanteras i en viss tillämpning samt ger underlag till databasmodellerna Datamodell Databasmodell(erna) visar hur en databas ska realiseras Databasmodell Faktisk fysisk förekomst av data i en databas Databas Bilden avser bara att ge en översikt, andra definitioner kan förekomma

10. Verksamhet Begrepp Informationsmodell Informationsutbytesmodell Datamodell för lagring Kräver hög grad av standardisering Objekttypsbeskrivningar (informationsutbytesobjekt) Dokumenteras i Objekttypskatalog (virtuell) Datamodell för informationsutbyte Refererar till Refererar till Data

11. Från Begrepp till Schema – samverkansperspektivet Begrepp Begrepps Termer modell Kräver också initialt mycket arbete med standardisering… Informationsmodell Informations- Informationsutbytesobjekt Datamodell utbytesmodell Datautbytes- Databas- Meddelandebeskrivning modell modell Meddelandeschema Databas

12. Från Begrepp till Schema – samverkansperspektivet Begrepp Begrepps Termer modell Informationsmodell Informations- Objekttypsbeskrivningar Datamodell utbytesmodell (Informationsutbytesobjekt) Datautbytes- Databas- Meddelandebeskrivning Meddelandebeskrivning modell modell Meddelandeschema Informations- Databas Informationsutbytesobjekt utbytesmodell

13. Arkitektur Verksamhet Information Vår initiala utgångspunkt… Säkerhet Applikation Teknik Arkitekturprodukter Portföljer Uppdragsportföljer Strategier Policy Utveckling Förvaltning Principer Modeller Sverige EU Myndighet Artefakter Standarder Resurser Initiativ Metoder Mönster Effekter Leveranser

14. ”Organisationsaxel” för svenska myndigheter Självständigamyndigheter Samverkan mellan många aktörer Koncernen Sverige Regering Dep Dep Mynd C Mynd A Mynd A Optimera sin egen verksamhet Ledningsstyrt Samverka

15. Förutom ovanstående - Uppgiften totalt sett är komplex! Digital samverkan ur olika perspektiv Federation Medborgare Näringsliv Myndighet

16. Digital samverkan ur olika perspektiv Medborgare Myndighet Federation Näringsliv

17. Digital samverkan ur olika perspektiv Myndighet Närinsliv Medborgare Federation

18. Digital samverkan ur olika perspektiv – det finns fler perspektiv… Politiska aspekter S äkerhet Verksamhets-modell Juridik

19. Mer samverkan kräver mindre komplexitet Komplexitet Förändringsbarhet Antal aktörer

20. Mer samverkan kräver mindre komplexitet Samverkansformer Enterprise Partnership Federation Komplexitet Förändringsbarhet Antal aktörer Minska komplexiteten

21. Samverkansformer Konfederation En sammanslagning där aktörer samordnar sig och samarbetar kring verksamhet och resurser mot gemensamma mål. Alla aktörer har samma befogenheter, Samrådsmöten Den kollegiala modellen vi förenklat kallar federation Federation En sammanslagning där aktörer underordnar sig en högre nivå under ledning för gemensamma mål. En aktör kan ha högre befogenheter, Samrådsmöten Partnerskap (Partnership) En sammanslagning där ett fåtal aktörer som samarbetar kring verksamhet och resurser. Styrgrupp och operativ, Samarbetsgruppering Koncern (Enterprise) En Aktör som ansvarar för hela verksamheten och alla resurser. Ledningsstyrt

22. Begrepp & Information Samordning Koncept och byggstenar för samverkan Operativa koncept Informations-utbyteskatalogen Aktör Aktör Process-katalogen Begrepp Samverkan ”(Kon-)federation” Syfte? Sektor Informations-utbytesobjekt ”Livshändelser” Aktör Samverkans-processkarta Info.beskrivningar Processer Information Aktör Processbeskrivningar Aktör Tjänster Tjänster Aktör Tjänstekatalog Tjänst Katalogernas tjänster Tjänst .xsd Aktör Förvaltnings-gemensamma Aktör .csv Sektor Tjänstebeskrivningar

23. Lite slutsatser… • Konceptet för samverkan behöver innehålla så lite beroenden mellan parterna som möjligt, detta för vi bedömer att trenden är en allt mer ökande konkurrens, högre förändringstakt och allt fler omvärldsfaktorer att ta i beaktande. Förutom detta bedömer vi behovet av ökad innovation, effektivitet och samverkan mellan allt fler parter. • Vi kommer att ha olika behov av grad av samverkan avseende hur mycket som ska standardiseras och kommas överens om – dvs det behövs inte alltid en federation för att samverka. • Vi behöver arbeta med alla delar av samverkan för att lyckas • Minsta gemensamma nämnaren vid digital samverkan är Processkatalogen, Informationskatalogen och Tjänstekatalogen.

24. Tjänst & Information

25. Utmaningar Spårbarhet: Spårbarhet och interoperabilitet kan uppnås om ALLA kör samma teknik och samma version av utbytesmodellen… Om en liten ändring av ett utbytesformat sker eller att tex versionsbyte av hela eller delar av utbytesmodellen sker måste samtliga som använder tjänsten skriva om sina tjänster och de eventuella nyttjare av dessa tjänster måste också skriva om sina tjänster, dvs det blir följdverkningar i flera steg… Teknik: Ska vi ha samma teknik och samma version innebär det att informationsutbyte och tjänster vi har idag i stor omfattning kommer tvingas göras om för just denna samverkan Vi kommer inte ha bara ett format/tekniker för utbyte (XML) utan vi behöver kunna hantera andra format/tekniker också (hur många?)

26. Slutsatser Mappning Vi behöver förhålla oss till att sk mappning kommer att ske mellan modeller Den minsta gemensamma nämnaren är informationsmodellen dvs mappa mellan Informationsobjekt (i informationsmodellen) och meddelandeschemat per tjänst. (Princip: Service Encapsulation) Spårbarhet Digital samverkan sker genom tjänster. Tjänster publiceras i den gemensamma tjänstekatalogen. Tjänstekatalogen är den enda gemensamma plats (minsta gemensamma nämnare) där vi alla kan mötas vid Digital samverkan!

27. Informationshantering i samverkan • Spårbarhet måste säkerställas • Flera tekniker och överföringsformat ska kunna användas (XML, Json etc) • Mappning mellan informationsmodeller behöver ske • Vi behöver kontinuerligt arbeta med standardisering Informationsmodell Meddelandeschema Mappning Tjänstekatalog Tjänste beskrivning Spårbarhet bör ske i tjänstebeskrivningen

28. Spårbarhet emellan Federationens komponenter Utrycks som tjänster Info.katalog Tjänstekatalog Info.beskrivning Tjänstebeskrivning xxxxxx Tjänstebeskrivning Tjänstebeskrivning xxxxxx xxxxx Info./Dataschema-mappning xxxxx

29. Från enskilda processer, samverkande processer till samverkansprocesser – gradvis mognad Enskilda processer Samverkande processer Samverkansprocess Målbild 2020 A B C Kunden:- koordinerar - samlar information - delar med sig information - måste veta vart den ska vända sig Aktörerna: - sköter sitt - delar inte med sig - har sina egna uppdrag Kan leda till: - långa ledtider - brister i informationskvalitet - brister i beslut Kunden: - koordinerar mindre - samlar mindre information - delar med sig information - vet ofta vart den ska vända sig Aktörerna: - delar information - koordinerar vissa processer - har sina egna uppdrag Kan leda till:- kortare ledtider - bättre informationskvalitet - bättre beslut Kunden:- koordinerar inte - samlar inte information - delar med sig information - vet vart den ska vända sig Aktörerna:- delar information - koordinerar sina processer - har sina egna uppdrag Leder till:- kortare ledtider - bättre informationskvalitet - bättre beslut A B C Kundvärde Produktivitet Flödeseffektivitet Resurseffektivitet En gradvis förbättring över tiden

30. Centrala begrepp • Genomgång av centrala begrepp • Livssituation: En livssituation är ett förhållande som varar över en viss period (hela eller del av) av livet. En livssituation har ett subjekt, medborgare eller företag, och rör en viss aspekt av livet och vardagen. En livssituation formuleras med ord som visar att någonting pågår över en viss period. • Livshändelse: En livshändelse är något som inträffar i livet eller i vardagen. En livshändelse ändrar status på den livssituationen den hör till. En livshändelse formuleras med ord som visar att någonting händer momentant vid en viss tidpunkt. • Exempel: I en livssituation kan således en till flera livshändelser uppstå. En specifik livshändelse tillhör endast en livssituation. Inom livssituationen Arbete kan exempelvis livshändelserna Påbörjar Anställning och Avslutar Anställning finnas identifierade. Löpande kommer fler livshändelser identifieras och livssituationen Arbete kommer då kunna innehålla fler händelser.

31. Gemensamma kataloger Processkatalog Processebeskrivning Uppdragskatalog Informationskatalog UtvecklingsinsatsStyrkort Tjänstekatalog Info.beskrivning Tjänstebeskrivning Katalogernas tjänsteutbyte

32. Namn på livssituation livshändelse 1 livshändelse 4 livshändelse 2 livshändelse 3 Processkatalog Livssituation agera kund-värde Info Info kund-värde Info kund-värde kund-värde Tjänstekatalog Aktör A Informationsutbytes-katalog Info Info Aktör B Info Aktör C Kundens behov och livshändelser skapar processer som utbyter information. Bilden visar hur samverkande processer återanvänder information och hur det hänger samman med kundens livshändelse.

33. Vad ger arbetet med Digital samverkan Ger insikter kring samverkan och dess möjligheter (Beskrivning Digital samverkan). Ger ”tänk” och struktur för digital samverkan från styrning ned till informationshantering och tjänst (Ramverk, Samverkansmodell och leveransområden) Tydliggör ett antal utmaningar vid samverkan och kommer också med vägledningar och övrigt stöd för hur dessa utmaningar ska hanteras (Vägledningar)

34. Vad hjälper e-delegationen Digital samverkan till med? Vi tar fram krav på Tjänstekatalogen och vilka egna tjänster som tjänstekatalogen för digital samverkan ska tillhandahålla Xxxxx Yyyyy Zzzzz

35. Vi beskriver innehåll och en struktur på tjänstebeskrivningar/-specifikationer i en distribuerad samverkande tjänstearkitektur

36. Vi tar fram metodik/arbetsgång kring utveckling enligt Koncept för samverkan

37. Vi beskriver var och hur kopplingen mellan tjänstekatalogen och informationskatalogen samt Processkatalogen ska ske och vilka mekanismer som måste tillföras