1 / 13

Kursbeskrivning

Projektuppgift i Introduktion till Projektbaserad produktutveckling (“IPP-kursen”) för civing åk 1 tillsammans med Projektledning för civing åk 4. Kursbeskrivning.

vlora
Download Presentation

Kursbeskrivning

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Projektuppgift i Introduktion till Projektbaserad produktutveckling(“IPP-kursen”) för civing åk 1tillsammans med Projektledning för civing åk 4

  2. Kursbeskrivning Mittuniversitets fyra civilingenjörsutbildningar har ett produktutvecklings- och yrkesrollsfokus redan från start. De inleds med en projektkurs kallad ”Introduktion till projektbaserad produktutveckling” (”IPP”). Studenterna skall här identifiera samhällsproblem och föreslå nya produkter som lösning. Studenterna får tidigt gå in i sina förväntade framtida yrkesroller i ett rollspel inom programöverskridande grupparbeten. Varje grupp är sammansatt av studenter ur varje civilingenjörsprogram – ett arbetssätt som garanterar att Mittuniversitets studenter inte blir stuprör utan kan kommunicera med andra fackområden.

  3. Rollfördelning i grupperna • Industriell ekonomistudenter gör affärsplaner och marknadsanalys, genom intervjuer, enkäter, konkurrentbevakning, kostnadsuppskattning, mm. • Teknisk designstudenter gör 3D-modeller och prototypernas mekanik, designar användargränssnitt och ansvarar för estetiskt tilltalande utformning. • Datatekniker programmerar en demonstrator eller prototyp, t.ex. mobila appar, webbgränssnitt, arduinoprocessorer eller lego mindstorms-robotar, gärna i form av ett distribuerat system, och föreslår och dokumenterar algoritmer och protokoll och testar och verifierar programmet. • Elektronikstudenter designar och kontrollmäter demonstratorns sensorelektronik eller arbetar med hårdvarunära programmering. • Studenter i årskurs 4, som läser kursen Projektledning, agerar projektledare och håller avstämningsmöten. De kan ibland ge viss handledning. • En grupp lärare agerar beställare/riskkapitalister som studenterna ska övertyga om att produktidén uppfyller ett samhällsbehov, har någon form av nyhetsvärde, och inte har uppenbart orealistisk marknad. • På handledningsträffarna agerar lärare handledare, men inte projektledare.

  4. Kursens handledare/lärare

  5. Kursens syfte Kursen syftar till att studenten ska få kunskaper om hur produktutveckling kan bedrivas i projektform och öva sin förmåga i att arbeta i grupp och i projektform. Kursen syftar även till att ge studenten träning i muntlig och skriftlig presentationsteknik samt introduktion till yrkesrollen. Många civilingenjörer får jobb som projektledare, och inom produktutveckling arbetar man vanligen i projektform. Näringslivet har framfört önskemål om att vi ska gå in på moderna agila (lättrörliga, iterativa) projektstyrningsmodeller redan tidigt i utbildningen, och hoppa över mer traditionella projektstyrnings-metoder. Kursen ger därför kunskaper om och erfarenhet av att arbeta enligt en agil projektstyrningsmodell och kvalitetsstyrning enligt lean-modellen – något som sedan återkommer som en röd tråd på fler kurser.

  6. Filmer och reportage från tidigare år • För filmer från tidigare års mässor, se http://www.miun.se/sv/Utbildning/civing/Mer-om-yrket/Film-fran-utbildningarna/ .

  7. Kursinnehåll, läsperiod 1 För datum och mer detaljer, se schemat • Introduktionsföreläsningar: • Projektledning (Ola Risberg) • Lego Mindstorms (Magnus Eriksson) • Intro till projektuppgift (Flera lärare) • Kvalitetsstyrning (Leif Olsson) • Muntlig och skriftlig kommunikation (Kenneth Berg) • Interaktionsdesign (Mikael Marklund) • Entrepenörsskap (MIUN Innovation) • Labb lego mindstorms • Speciallabbar för data och elektronik • Hemuppgift projektledning och kvalitetsstyrning • Handledningstillfälle 1: Presentera projektidé för varje handledare enskilt • Gruppredovisning:Visa påbörjad projektbeskrivning (ung. Kap 1 och 2 i slutrapporten) för handledarna (Mikael, Magnus, Leif, Pär) • Deadline projektbeskrivning: Mejla till Kenneth och Ola. • Kenneth och Ola ger kompletteringsuppgifter på projektbeskrivningarna. • När ovanstående är färdigt erhålles 2,0 högskolepoäng (Moment Inlämningsuppgifter)

  8. Kursinnehåll, läsperiod 2 • Något handledningstillfälle: Uppvisande av delvis fungerande prototyp. (Ni planerar när.) • 10/12 em muntlig redovisning i stor grupp • Prel. Version av rapporten lämnas till handledarna • 12/12 kl 13-16 demonstration i S-huset eller korridorer • 12/12 kl 16-17 tid för städning. • För godkänt på kursen lådan vara städad med checklista inlämnad. • Alla måste riva sina demonstratorer, hur stolt man än är. • 12/12 eftermiddagen: Civilingenjörens dag forsätter med gästföreläsningar. Obligatorisk närvaro för er. • 21/12 deadline för slutversion av rapporten.

  9. Gruppens produktförslag • Produktidén ska vara lösning på ett samhällsbehov som ni har identiferat, t.ex. på en arbetsplats eller i media. • Om det finns en liknande produkt på marknaden måste ni differentiera er produkt från den. • Produkten får inte ha uppenbart orealistisk marknad. • Produkten ska vara intelligent, exempelvis innefatta kommunikation, autonomi, statistikinsamling och –statistik, så att ni utnyttjar datateknikern kompetens. • Om en elektronikstudent är med i gruppen måste produkten vara sensorbaserad. • Produkten ska innefatta mekanik så att det går att göra en 3D-modell, gärna skalenligt med 3d-printer, så att ni utnyttjar Teknisk designs kompetens. • Den bör utnyttja att vi kan bygga demonstratorer med exempelvis Lego Mindstorms NXT-komponenter, men gärna också webbgränssnitt, koppling till mobil applikation. • OBS! Projektbeskrivningen ska innehålla en preliminär kravspecifikation både för slutprodukten och demonstratorn (konkret projektmålet). • Arbeta agilt. Ändringar av kravspecen måste godkännas av lärarna. När projektet är klart är kravspecen klar.

  10. Projektbeskrivningen • Förslag till produktnamn • Kapitel 1, introduktion: • Motivering av projektval • Övergripande syfte (effektmål), preliminär kravspecifikation både för slutprodukten • Verifierbara projektmål, preliminär kravspecifikation för demonstratorn. • Tidsplan • Anvarsfördelning inom gruppen • Kapitel 2, metod: • Val av utvecklingsverktyg, programspråk, mm. • Planerade enkätundersökningar, intervjuer, tester och mätningar. • Ev lite ur kapitel 3, preliminära resultat + affärsplanen • Konkurrenter på marknaden • Första behovsanalys • Notera att ni ska skriva både skriva kravspec för slutprodukt och demonstrator! • Arbeta agilt. Kravspec är preliminär. Ändringar av kravspecen måste godkännas av lärarna. När projektet är klart är kravspecen klar.

  11. Rapporten • Gör många illustrationer, tabeller och diagram • Utgå från Mittuniversitetets mall för tekniska rapporter • Förslag till disposition: • Sammanfattning • Introduktion (Ungefär samma som projektbeskrivningen. Syfte, mål, motivering, bakgrund, preliminär kravspec slutprodukt, kravspec prototyp ansvarsfördelning i gruppen, tidsplan.) • Metod (val av utvecklingsverktyg, utformning av enkätundersökningar, intervjuer, tester och mätningar.) • Konstruktion av prototypen (illustrationer, flödesschema) • Resultat: Vilka punkter i kravspecen är uppfyllda? Mät- och testresultat. • Slutsatser/Analys/Diskussion: Analys av protototypen. Hur väl är syftet/målet uppfyllt? Slutlig kravspec. Förslag till fortsatt utveckling. Hur fungerade gruppens metoder för projektarbete och kvalitetsstyrning? • Bilaga: Affärsplan • Bilaga: Detaljerad dokumentation av prototyp, 3D-modell, programkod, mm

  12. Preliminära betygsparametrar • Hemuppgift om föreläsningarna (30% vikt) • Ämnesspecifikt betyg (40% vikt) • Varje ämneslärare har egna kriterier. • Läraren bedömer de delar av rapporten som handlar om ditt ansvarsområde. • Exempel: I datateknik bedöms • att programmet fungerar enligt specifikation – åtminstone ett NXT-G-program • hur väl algoritmer dokumenterats med flödesscheman, testresultat, intressanta slutsatser, mm. • hur svår uppgiften är • att man förstår sin egen kod och kan förklara. • Plus i kanten: flera programspråk, forskningsrelevans, distribuerade system, datakommunikation, användning av sensorer, webbgränssnitt, mobil app. • Muntlig presentation (15% vikt) • Rapportens gemensamma delar (15% vikt) • Hur bra idén är • Hållande av leveranstider (Försening sänker slutbetyget ungefär ett steg) • Syfte, mål, kravspecifikation och slutsatser • Struktur (använd mallen), begriplighet, språk • Plus i kanten: Fungerande samarbete, molntjänster för dokumentdelning inom gruppen.

  13. Gruppindelning Antal studenter: • 3 elektro • 13+2 teknisk design • 21 datateknik • 36 ind.ek. Summa: 71 på plats + 3 som vi väntar på • Gruppindelning • Grupp 1 1 el + 1 da + 3 ie+ 2 td • Grupp 2 1 el + 1 da + 3 ie + 2 td • Grupp 3 1 el + 1 da + 2 td + 3 ie • Grupp 4 2 da + 3 ie + 1 td • Grupp 5 2 da + 3 ie + 1 td • Grupp 6 2 da + 3 ie + 1 td • Grupp 7 2 da + 3 ie + 1 td • Grupp 8 2 da + 3 ie + 1 td • Grupp 9 2 da + 3 ie + 1 td • Grupp 10 2 da + 3 ie + 1 td • Grupp 11 2 da + 3 ie + 1 td • Grupp 12 2 da + 3 ie + 1 td

More Related