Slutkonferens ESF Jämt Örebro 23 april 2013 Följeforskarnas reflektioner Ann Boman Karin Sjöberg

1. Slutkonferens ESF Jämt • Örebro 23 april 2013 • Följeforskarnas reflektioner • Ann Boman • Karin Sjöberg

2. Slutkonferens ESF Jämt 19 april 2013 • Vi kommer att presentera: • Återblick från tidigare fallstudier • Presentation av nya fallstudien • Preliminära resultat

3. Utgångspunkter • Interaktiv, forskningsbaserad, lärande utvärdering • Fallstudier: intervjuer och analysseminarier • Syftet är att belysa de kvalitativa målen och att synliggöra förutsättningar för hållbarhet • Våra resultat kombineras med projektets egen uppföljning (främst kvantitativa mål)

4. Analysseminarium ESF Jämt nov 2009 • Några iakttagelser från fallstudie 2009 • Bristande samverkan mellan processtöden? • Svar: Rangordning finns. Samverkan vore bra. • Finns det anledning att ompröva hur mycket stöd ett projekt kan få och vilka målgrupperna är? • Svar: Nej. Vi blir uppätna. Vi får hela konsultmarknaden emot oss. Viktigare att utbilda ESF och Partnerskapen. • Vilka utvecklingsmöjligheter finns när det gäller samverkan mellan ESF och ESF Jämt? • Svar: Mer kunskapsutbyte mellan ESF och processtödjarna. Återkoppling efter beredningen och beslut om ansökningar.

5. Analysseminarium ESF Jämt jan 2011 • Några iakttagelser från intervjustudie 2011 • De projekt som får stöd är överlag mycket nöjda med det • Stödet gör viss skillnad men oftast utifrån en ”grund nivå” hos projekten • Uppföljning av stödinsatser görs varken av projektstödjare eller ESF-samordnare

6. Fallstudien2011 • Citat från projektledare: • Tydligare krav från ESF – bra med tryck från myndigheten • Fortsatt stöd från ESF Jämt och gärna med utvidgad målgrupp (deltagare) • Samordning mellan ESF Jämt och övriga processtöd • Tydligare fokus på jämställdhetsarbetet i utvärderingarna

7. Analysseminarium ESF Jämt jan 2011 Vägval Nuvarande inriktning: Efterfrågestyrt stöd Alternativ inriktning: Strategiskt urval med mer stöd till färre projekt Analysseminarium 2011: Gemensam analys av vad en ändrad strategi skulle kunna innebära

8. Analysseminarium ESF-Jämt jan 2011 • Sammanfattning om vägval • Varför ska vi förändra oss - vilka är incitamenten för det? • Argument: • projektens behov måste få styra – ser inget större behov av fördjupat stöd • det blir svårt att göra prioritering av vilka som ska få fördjupat stöd • det är svårt att göra förändringar nu, när projektet går mot sitt slut • Styrgruppens beslut: ESF-Jämt fortsätter på den redan inslagna vägen- inga förändringar • I samband med förlängningsansökan hösten 2011 togs förslaget om fördjupningssatsning åter upp på dagordningen

9. Tillbakablick Om ESF Jämt som organisation och om ESFs roll • 2009: • Utveckla kvalitativa mål • Väl fungerande operativt – styrningen kan bli mer strategisk • 2011: • Förbättra strategisk styrning inom ESF Jämt • Förbättra mål och beställningarna från ESF och Partnerskapen: På vilket sätt är det tänkt att projekten ska bidra till ökad jämställhet? • Resultat:Programlogik, fördjupningsprojekt = 2012 års fallstudie

10. Fallstudie 2012 • Ny strategisk inriktning: Fördjupat stöd • Fallstudien utgick från ESF Jämts projektlogik och bygger på dokumentstudier och intervjuer. • Huvudfokus: • Hur har det fördjupade stödet fungerat? • Har det fördjupade stödet bidragit till styrgruppens förväntade resultat?

11. Fallstudie 2012: Ägarskap för fördjupningssatsningen • Några iakttagelser: • Mycket spretig bild av hur urvalsprocessen gått till • Projekten vet inte varför de blivit valda. ESF- samordnarna och PS har ofta en idé om varför • Inget projekt upplever att det innebär något särskilt – mer än att de får ökat stöd • Det finns inga mål för vad fördjupningssatsningen ska leda till för respektive projekt – enligt alla parter • ESF följer inte upp fördjupningsprojekten på något särskilt sätt

12. Fallstudie 2012: Ägarskap för fördjupningssatsningen • Några iakttagelser: • ESF och ESF Jämt har inte satt upp gemensamma mål för vad satsningen ska leda till: • Vad krävs för att betrakta den som lyckad? • Hur ska resultaten tas om hand? • Svagt ägarskap hos ESF för satsningen: • ”Det kom direktiv uppifrån att vi skulle göra det här”

13. Fallstudie 2012: Ökad kvalitet och måluppfyllelse • Några iakttagelser: • Projektledare: • -är nöjda eller mycket nöjda med stödet • -uppskattar de reflekterande samtalen och kontinuiteten • -ökad förståelse men även konkreta åtgärder när det gäller upphandlingar av utbildning, utvärdering mm. • ESF-samordnare: • - ser överlag liten eller ingen kvalitetsskillnad i lägesrapporterna • -har själva lärt sig mer om jämställdhet och hur man kan integrera det i projektens arbete • Projektstödjare: • -Skillnader finns i förutsättningar i de olika regionerna vad gäller t.ex. arbetsbelastning och personalomsättning bland projektstödjare samt krav och intresse från ESF

14. Fallstudie 2012: • Ökad kunskap om jämställdhetsintegrering hos projektägare och deras organisationer • Några iakttagelser: • En utmaning och svårighet är att få jämställdhetsintegrering att ”få fäste” i projektens ordinarie organisationer. Det finns brister i ägarskap och förankring hos dessa • I fördjupningssatsningen saknas strategier för hur projektens arbete ska överföras/påverka ordinarie organisation/ projektägare • PL, ESF-samordnare och PS ”hoppas och tror” att så kommer att ske så småningom

15. Fallstudie 2012: • Ökad medvetenheten om jämställdhet som utvecklingsfråga för tillväxt • Några iakttagelser: • Flera PO1 projekt ser på jämställdhet som en viktig fråga för att kunna rekrytera personal • Kopplingen är inte självklar inom ESF • Kopplingen kan vara problematisk bland projektstödjare (jämställdhet som mål eller medel?) • Ingen gemensam hållning i styrgrupp eller bland projektstödjare

16. Fallstudie 2012 • ”Kopplingen till tillväxt behövs- skickar man ut en inbjudan till något om bara jämställdhet kommer ingen” (PO1) • ”Allt vi kommunicerar utåt ska skapa kundnytta och konkurrens-kraft, annars har aktiviteterna inget berättigande. Men det är inte tack vare stödet vi har tagit upp det” (PO1) • ”Det är inget jag tar upp automatiskt” (PS) • ”Det måste finnas ett egenvärde med jämställdhet – hur långt ska man dra det och t.ex. prata om lönsamhet och tillväxt? Svåra avvägningar – medel eller mål? En del projekt vill att man ska smyga in det – vill inte göra så egentligen” (PS) • ”Menar du jämställdhet och tillgänglighet? Tillväxt??? Nej det är inget vi diskuterar ” (ES)

17. Slutsatser från tidigare fallstudier: • ESF Jämts stöd är av hög kvalitet • De flesta projekt är mycket nöjda med stödet • Stödet är ett värdefullt bidrag till projektens arbete med jämställdhet • Det finns brister när det gäller de ramar som omgärdar stödet • Dessa brister påverkar förutsättningar för hållbarhet i projekten

18. Fallstudie 2013 - pågående • Årets fallstudie fokuserar på ramar och förutsättningar för stödet • Intervjuer sker med: • Chefer inom Länsstyrelsen och ESF • Jämställdhetsnätverk inom Länsstyrelsen och ESF • Sekreterare inom Strukturfondspartnerskapen • Alla grupper ser stödet som lyckat men ser också förbättringsmöjligheter

19. Fallstudien 2013 - pågående • Ägarskap inom länsstyrelserna • 8 länsstyrelser har arbetsgivaransvar men inte arbetsledning • Arbetsledaransvaret är otydligt – vem är arbetsledare? • Svag samordning mellan länsstyrelserna • Styrgruppen har inte levt upp till förväntningarna om styrning och samordning • Tungt ansvar vilar på särskilt sakkunniga som brygga mellan projekt och länsstyrelser • Länsstyrelser utan PS känner sig akterseglade

20. Fallstudien 2013 - pågående • Målbild: • Lokala mål (projektens mål) • ESF Jämts projektmål • Regionala mål • Nationella mål (socialfondens mål, jämställdhetspolitiska mål) • Hur förena lokala, regionala och nationella perspektiv? • Hur vet man att ESF Jämt är lyckat? Måluppfyllelse i förhållande till vilka mål?

21. Fallstudien 2013 - pågående • Lärande • Har ESF Jämt gett avtryck i berörda organisationer? • Vem ska ta hand om lärdomar och resultat från processtödet? • Projekten – svårt med överföring till ordinarie organisation • ESF rådet – har lärt under tiden, har ändrat rutiner • Länsstyrelserna - Kunskap finns samlad hos särskilt sakkunniga med projektstödjare eller som deltagit i styrgruppen. Hur tas lärandet ett steg vidare? • Länsstyrelserna - är nöjda med modellen – vill använda den även för projekt med andra finansiärer

22. Fallstudien 2013 - pågående • ESF Jämt har gjort stor nytta på projektnivå men mindre på regional och nationell. • System och strategier för lärande behöver utvecklas inom och mellan: • - ESF rådet • - Länsstyrelsen • - Strukturfondspartnerskapen • Detta förutsätter tydlighet när det gäller ägarskap. Vem ansvarar för vad?

23. Största utmaningarna när det gäller jämställdhetsintegrering av ESF-projekt • Projektledare: • Frågan har inte hög status, ointresse, tidsbrist mm. • ESF-samordnare: • Legitimiteten för frågan, tidsbrist, kunskapsnivån för låg hos ESF-samordnare, svårt hitta utvärderare med genuskompetens, att få det att få fäste i ordinarie verksamheter, ovilja/ointresse i projekten och att ESF har dåligt med tid för uppföljning både med projekt och med PS. • Projektstödjare: • ESF har luddiga krav och följer inte upp, ESF är inte själva jämställdhetsintegrerade, att få tid till utbyte och avstämning med ESF-samordnare. Tid och resurser i projekten, förankringen i projekten – det blir ett ”PL-ansvar”. Att få in det i ordinarie verksamhet när projekten är slut, svagt ägarskap i projekten.

24. Fallstudien 2013 - pågående • Hur ser man på framtida stödverksamhet? • Länsstyrelsen: ser sig som en självklar aktör. Vill fortsätta ge stöd (bas+ fördjupning) till projekt, även inom andra fonder. • ESF-rådet: bra med fortsatt stöd. Kan även tänka sig andra aktörer som Regionförbund eller ”in-house”(ESF-samordnare). • Strukturfondspartnerskapen: inte så insatta, men positivt inställda till fortsatt stöd till projekten.

25. Fallstudien 2013 - pågående • Vem är intresserad av hur jämställdhet bidrar till regional utveckling och tillväxt?