1 / 42

Produktionsformer

Produktionsformer. Johann Packendorff. Manufacturing process types. Service process types. High. High. Project. Professional service. Jobbing. Service shop. Batch. Variety. Variety. Mass. Mass service. Contin- -uous. Low. Low. High. Low. Volume. High. Low. Volume.

winfield
Download Presentation

Produktionsformer

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Produktionsformer Johann Packendorff

  2. Manufacturing process types Service process types High High Project Professional service Jobbing Service shop Batch Variety Variety Mass Mass service Contin- -uous Low Low High Low Volume High Low Volume

  3. Woodwards tre typer • Massproduktion(Vitvaror, bilar, datorer, mobiltelefoner) • Processproduktion(papper & massa, petrokemi, stål) • Enstycksproduktion(byggnader, anläggningar, fartyg, stationära motorer, turbiner, flygplan, även hantverks- och lyxvaror)

  4. Manufacturing process types Service process types High High Project Professional service Jobbing Service shop Batch Variety Variety Mass Mass service Contin- -uous Low Low High Low Volume High Low Volume

  5. 1. Massproduktion • Konvergerande produktion • En fas (fast) • Många underleverantörer • Personalintensivt • Aldrig site-montage • Ofta konsumentprodukter • Tillverkning/montering centralt

  6. Före massproduktionens tidevarv • Jordbruket dominerande • Hantverksmässig eller ”projektbaserad” produktion • Tillgången till kraftkällor avgörande • Ont om arbetskraft i städer

  7. Den industriella revolutionen • Effektiviserat jordbruk • Effektiviserad gruvdrift • Ångmaskinen blev till kraftkälla och därmed transportmedel • Spatial samlokalisering möjlig • Gott om arbetskraft

  8. Problem i det sena 1800-talets fabriker • Erfarenhetsbaserad produktionsstyrning • Yrkeskunskap styrde arbetsdelning och specialisering • Ogenomtänkt layout • Undermåliga arbetsförhållanden • Bristande produktutveckling

  9. T-Forden • Lanserades 1908, hantverksbyggd • Marknadsfördes mot bönder (gemene man) • Successiv utveckling och marknadspenetrering • 1913: Det löpande bandet

  10. Löpande bandet Förutsättningar ? Konsekvenser ?

  11. Principer för det löpande bandet • Analytiskt tillvägagångssätt • Standardisering av produkten • Specialisering av operatörerna • Arbetsdelning (beordrad) • Flödesinriktad layout (fysisk förflyttning gav automatisk arbetsorder) • Monteringsband och hängtransportörer • Detaljplanering av råvaror och personal • Reglerade arbetstider (8 timmarsdagar)

  12. Konsekvenser • Kostnads- och prisreduktion med 2/3 • Ingen yrkesskicklighet behövdes => halverade löner • Personalomsättningen reducerades med 9/10 • Lärkurvor innebar successiva förbättringar under flera år

  13. Ytterligare utveckling vid Ford • Integration bakåt – säkrad råvarutillförsel • Kapitalbindning i olika mellanlager minskades • Total genomloppstid järnmalm-kontanter i bilhallen sänktes till 50 timmar • Marknaden vek, ny modell (A-forden) ej lika populär, kunderna krävde större anpassning • Ford förlorade sin ledande ställning i bilbranschen i slutet av 20-talet.

  14. En teoretisk parallell: Taylor • 1911: Scientific Management • Det finns ett bästa sätt att utforma produktion • Man skall gå strikt vetenskapligt tillväga • Rätt man på rätt plats • Samarbete inom företaget

  15. Rationaliseringsrörelsen i Sverige • Började vid 30-talets slut, peak under 60-talet • Brukstraditioner hindrade rationaliseringar • Arbetsstudier (MTM – Metod, Tid, Mätning) • Funktionella verkstäder

  16. Tidsstudier

  17. Funktionella verkstäder • Masstillverkning är ofta ej möjlig • Ofta blandad tillverkning i korta serier • Alla maskiner med en viss funktion samlades till funktionella grupper (t ex beredning, svetsning, målning, montering) • De olika produkterna flödade genom dessa • Bemannades med specialister • Modularisering => divergerande produktion

  18. Vanliga layoutalternativ

  19. Problem med funktionella verkstäder • Betydande kapitalbildning • Problem med kapacitetsutnyttjandet (MAX-principen gick ej att genomföra) • Störningskänsliga system (köbildning, flaskhalsar) • Långa genomloppstider – mkt mellanlagring och transporter

  20. Flödesgrupper • Grupp av maskiner där all bearbetning sker för en och samma produkt inom en viss del av produktionskedjan • Dominerande maskin och kompletterande maskiner • Enkelt, rakt flöde inom gruppen • Lokal planering • Förändrade belöningssystem • Kortare genomloppstider, mindre personalomsättning

  21. Vanliga layoutalternativ

  22. Efter rationaliseringsrörelsen: MA (materialadm) • Dubbelt problem: Kundanpassning och lågt kapacitetsutnyttjande, ej produktionslayouten i sig • Mål: Minskad kapitalbindning och ökad genomloppshastighet • Strategi: Minimera ständigt produkter i arbete (PiA) • Kundorderstyrning

  23. Produktverkstäder • Ett komplett tillverkningsförlopp för en produkt eller produktfamilj • Marknadsorienterat • Kvalitet gemensam angelägenhet • Självstyrande grupper

  24. Vanliga layoutalternativ

  25. Automatiserad produktionsorganisation • NC-teknik (numeric control) – programmerade maskiner med korta ställtider • Robotisering • Automatiska lager och transportsystem • FMS – flexible manufacturing systems – maskinerna kopplas ihop till hela produktionssystem

  26. Automatiserad produktionsorganisation • PBB – Produktion med begränsad bemanning • CAD/CAM – Computer aided design / Computer-aided manufacturing • EDI – Electronic data interchange • Processindustrin förebild (fungerade ej)

  27. Japansk produktionsorganisation • Lean production • Flexibel personal • Högt maskinutnyttjande • Korta omställningstider • Små partistorlekar • Minimala förråd & mellanlager (JIT) • Nollfelstillverkning i st f optimering • Kaizen – ständig förbättring • Kanban – skapa efterfrågesug genom bakåtordrar

  28. Och sedan då? • Hyperkonkurrens innebär fokus på produktutveckling • Produktion och marknadsföring centralt för globala strategier • Ständig kvalitets- och flexibilitetsjakt • Och människan då?

  29. 2. Processproduktion • Betecknar ett produktionssystem som är fullständigt automatiserat/datoriserat, där operatörens roll är att övervaka att processen fortgår som planerat och vid behov korrigera avvikelser i denna. • Processen i sig innebär en divergerande, komplex omvandling av ett råmaterial till olika förädlade produkter • Processen är ett ständigt flöde, ej en serie självständiga ”items” som förädlas • Kemisk industri, kraftproduktion, metallindustri etc etc

  30. Processproduktionen som tekniskt ideal • Fullständigt automatiserat • Fullständigt förutsägbart • Fullständigt programmerbart • Effektivisering och rationalisering en rent teknisk fråga – optimering mellan processekonomi och arbetsekonomi • Liten, platt organisation bestående av ett fåtal högt kvalificerade operatörer

  31. Processproduktion som mänskligt ideal? • Människan ej längre en aktiv producerare, utan ”enbart” en övervakare som bereder, reglerar och administrerar processen – lös tidskoppling • Människan den som rycker in och korrigerar processen vid kriser och störningar – hård tidskoppling • Ostandardiserade, komplexa arbetshandlingar med höga krav på självorganiserat samarbete och problemlösning

  32. Så olikt massproduktion? • Nej – egentligen massproduktion driven till sin spets. I övrigt samma problem med kapitalrationalisering, genomloppstider, ställtider, kvalitetsstyrning etc • Ja – processens logik är annorlunda och arbetsinnehållet för operatörerna är annorlunda – ett bättre och mer kvalificerat arbete, oftast

  33. Vikten av ständig produktutveckling • Produkterna och produktionssätten oftast standardiserade i hela branschen, nyheter sprider sig fort • Priset en viktig variabel • Applikationsfantasi • Grundforskning • Produktutveckling och processförbättringar hänger ihop

  34. Vikten av marknadsföring • Typiskt B2B – goda, långsiktiga, förtroendefulla kundrelationer centralt • Produkten i sig standardiserad • Varumärke, innovationsförmåga • Miljömedvetenhet - råvaruleverantör

  35. 3. Enstycksproduktion och projekt: Varför nya organisationsformer? • Traditionell uppdelning av industriella produktionsformer- Enstycksproduktion- Massproduktion- Processproduktion • Rationalitet, standardisering, hierarkisk organisering, repetitivitet, boundary spanning & control

  36. Utvecklingstendenser • Avancerad enstycksproduktion viktigare • Kundanpassning och komplexitet ökar • Ständiga utvecklings- och förändringsbehov • Internationalisering & marknadsomdefinieringar • Allianser och samarbeten mellan företag krävs • Ny och särpräglad kompetens krävs • Byråkratiproblem i befintliga storföretag => Projektorganisationer i stället för byråkratier

  37. Projekt: Definition • en unik, icke repetitiv uppgift • med ett förutbestämt leveransdatun • specifierat utifrån ett eller flera mål • bestående av ett antal komplexa och ömsesidigt beroende aktiviteter

  38. Projekttyper

  39. Söderlunds projekttyper • Affärsprojekt • Utvecklingsprojekt • Förändringsprojekt

More Related