Lester R. Brown i Sommarpalatset i Beijing

1. Lester R. Brown i Sommarpalatset i Beijing

5. V�r civilisation �r illa ute V�rlden st�r inf�r en m�ngd sv�righeter - som g�r att hantera med Plan B Snabb befolkningstillv�xt, utbredd fattigdom, sv�lt och sjukdomar i m�nga l�nder Grundvattenniv�er sjunker och floder torkar ut Skogar krymper Jordar eroderar och betesmarker f�rvandlas till �ken Arter f�rsvinner och haven fiskas ut

8. Plan A m�ste �verges Dagens bilcentrerade k�p-och-sl�ng-ekonomi, som baseras p� f�rbr�nning av fossila br�nslen kommer inte att kunna fungera l�nge till. V�r civilisation beh�ver bygga en ny typ av ekonomi: som har ett m�ngsidigt transportsystem som baseras p� f�rnybara energik�llor som �tervinner och �teranv�nder allt

10. Oljetoppen De 20 st�rsta oljef�lten uppt�cktes mellan �r 1917 och 1979 Sedan 1981 har oljeutvinningen �verstigit de nya uppt�ckterna med bred marginal V�rldens reserver av naturlig, l�tt utvunnen olja minskar f�r varje �r och �r snart f�rbrukade I en v�rld d�r oljeproduktionen inte l�ngre �kar kan ett visst land f� mer olja bara om n�got annat land f�r mindre.

11. Hotande livsmedelsbrist Utbudet stagnerar Det finns inte mycket outnyttjad �kermark kvar Potentialen att �ka bevattningen �r liten Sk�rdarna �kar allt l�ngsammare Efterfr�gan �kar V�rldens befolkning �kar med minst 70 miljoner/�r 4 miljarder m�nniskor vill flytta upp�t i n�ringskedjan och �ta mer spannm�lsintensiva k�ttprodukter Mat eller br�nsle? �kad biobr�nsleproduktion betyder att bilar och m�nniskor konkurrerar om sk�rdarna Antalet hungriga m�nniskor i v�rlden minskade mellan �r 1970 och 1990. Nu v�xer antalet och det kommer att forts�tta att v�xa om inte dessa trender v�nds.

12. Klimatf�r�ndringen Sedan industrialiseringen tog fart har koldioxidhalten i atmosf�ren �kat fr�n 277 till 387 ppm F�rbr�nning av fossila br�nslen � kol, olja och naturgas � sl�pper ut 7,5 miljarder ton kol varje �r Avskogning ger utsl�pp p� 1,5 miljarder ton kol/�r El-produktion och transporter st�r f�r de st�rsta utsl�ppen av CO2 - och kolkraftverken �r v�rst N�r CO2 ackumuleras i atmosf�ren stiger temperaturen

14. Genomsnittlig global temperatur och atmosf�rens koldioxidhalt, 1880-2007

16. Issm�ltning Vattenreservoarerna i bergen f�rsvinner Bergsglaci�rerna f�rsvinner snabbt runt omkring i v�rlden Himalayas glaci�rer f�rser de stora floderna i Asien med vatten under den torra s�songen. Dessa floder �r n�dv�ndiga f�r bevattningen av jordbruket i regionen Om avsm�ltningen forts�tter i nuvarande takt kan floder som Gula floden, Mekongfloden, Ganges, Indus m.fl. bli �rstidsberoende vilket skulle minska vete- och rissk�rdarna dramatiskt

17. Issm�ltning Stigande hav Ismassiven p� Gr�nland och i V�stantarktis sm�lter allt fortare Tillsammans inneh�ller de tillr�ckligt mycket vatten f�r att h�ja v�rldshaven med 12 meter En enda meter skulle l�gga 40 % av Bangladesh under vatten En havsh�jning med 10 meter skulle �versv�mma l�gt bel�gna jordbruksomr�den och tvinga 600 miljoner m�nniskor att flytta

18. B�rdan av ol�sta v�rldsproblem v�xer och nya l�ggs till listan hela tiden Risken finns att dessa problem hopar sig och att allt fler stater faller s�nder p� grund av dem

19. Kollapsande stater Stater kollapsar n�r regeringar f�rlorar kontrollen �ver hela (eller delar av) sitt territorium och inte l�ngre kan garantera sitt folks s�kerhet Snabbt v�xande befolkning, utarmning av resurser och politisk stress driver fler l�nder s�som Afghanistan, Haiti och Sudan mot s�nderfall. Detta �kar instabiliteten runt om i v�rlden �r f�r �r. Hur m�nga stater m�ste kollapsa innan civilisationen sj�lv faller s�nder?

22. OECD-l�ndernas jordbrukssubventioner utg�r 2,5 ggr deras bist�nd till fattiga l�nder Afrika s�der om Sahara m�ste anv�nda 4 ggr s� mkt till skuldsk�tsel som till h�lsov�rd och sjukv�rd � i l�nder d�r HIV/AIDS medf�rt att medel�ldern sjunkit till 45 �r...OECD-l�ndernas jordbrukssubventioner utg�r 2,5 ggr deras bist�nd till fattiga l�nder Afrika s�der om Sahara m�ste anv�nda 4 ggr s� mkt till skuldsk�tsel som till h�lsov�rd och sjukv�rd � i l�nder d�r HIV/AIDS medf�rt att medel�ldern sjunkit till 45 �r...

23. �terst�lla jorden Tr�dplantering f�r att minska �versv�mningar och bevara jordlager Tr�dplantering f�r att ta upp koldioxid Skydd av matjord p� odlade arealer �terst�llande av betesmarker �terst�llande av fiskbest�nden Skydd av den biologiska m�ngfalden Stabilisering av grundvatten Total �rlig kostnad = 113 miljarder dollar

25. Stabilisera klimatet Kapa v�rldens CO2 utsl�pp med 80 % till 2020, f�r att f�rhindra att koldioxidhalten i atmosf�ren �verstiger 400 ppm. (Den �r cirka 387 ppm idag.)

26. Stabilisera klimatet  Tre delar: 1. �ka energieffektiviteten och l�gga om transportsystemen 2. Byta ut fossila br�nslen mot f�rnybar energi 3. Stoppa avskogningen och plantera miljardtals tr�d f�r att binda koldioxid

27. �ka energieffektiviteten Byggnader B�ttre isolering och effektivare utrustning kan minska energif�rbrukningen med 20 � 50 % Belysning Om hela v�rlden bytte ut gl�dlamporna mot l�g-energibelysning skulle elf�rbrukningen minska med 12 %, vilket motsvarar 700 kolkraftverk Apparater och vitvaror Om l�nder i allm�nhet kr�vde att alla nya apparater hade b�sta k�nda teknik skulle ytterligare 700 kolkraftverk kunna st�ngas

28. �ka energieffektiviteten Industri �kad energieffektivitet inom koldioxidutsl�ppens tungviktare (kemi, petrokemi, st�l och cement) ger stora m�jligheter att minska efterfr�gan p� energi Transporter Omstrukturering av transporter mot t�g, sp�rvagn och snabba bussystem, skulle spara energi och g�ra det s�krare f�r cyklister och g�ngtrafikanter �verflyttning fr�n oljebaserade till elbaserade transporter skulle ge stora vinster (bl.a. Plug in-hybrider)

30. Energieffektiviseringen i Plan B

32. Vindkraft

37. MAN ERS�TTER ALLA KOLKRAFTVERK MED F�RNYBAR ENERGIPRODUKTION ALL OLJA OCH 70 % AV NATURGASEN F�RSVINNER OCKS�MAN ERS�TTER ALLA KOLKRAFTVERK MED F�RNYBAR ENERGIPRODUKTION ALL OLJA OCH 70 % AV NATURGASEN F�RSVINNER OCKS�

38. Koldioxidskatt Problem: priset p� fossila br�nslen motsvarar inte deras kostnader f�r klimatf�r�ndringen. Marknadspriset talar inte ekologisk sanning. L�sning: skattev�xling Plan B f�rslag: Global skatt p� koldioxidutsl�pp med 20 dollar/ton. Skatten �kas varje �r tills den uppg�r till 200 dollar/ton �r 2020. Anv�nd denna int�kt till att reducera inkomstskatterna.

39. Snabb omst�llning av ekonomin �r m�jlig N�r USA tr�dde in i andra v�rldskriget omstrukturerade man ekonomin totalt p� bara n�gra m�nader. Denna kraftanstr�ngning genomf�rdes f�r att skydda USA. Att r�dda civilisationen kommer att kr�va en lika br�dskande, men mycket st�rre insats. Vi har teknikerna och resurserna att genomf�ra Plan B! Vad som kr�vs nu �r att skapa den politiska viljan.

42. Vi m�ste s�tta fart Att r�dda jorden �r ingen �sk�darsport. Vad kan du g�ra? L�r dig mer om milj�fr�gor och g�r stegvisa �ndringar i ditt liv Hj�lp till att informera: skicka ins�ndare, anv�nd Internet osv Aktivera dig inom ett omr�de som �r viktigt f�r dig, t.ex. att motarbeta kolkraft och avskogning eller jobba f�r skattev�xling Bli politiskt engagerad: se till att v�ra politiskt valda f�rst�r vad som �r viktigt Vad b�r Sverige g�ra? Visa v�gen! Inf�ra en v�xande koldioxidskatt med skattev�xling �ka bist�ndet och utforma det r�tt Styra in Vattenfall p� f�rnybar energi (genom riksdagsbeslut) Satsa p� att bli koldioxidneutralt