Lönebildning och penningpolitik

1. Lönebildning och penningpolitik Vice riksbankschef Svante Öberg

2. Reporäntan sänks till 2 % • Beslutet tidigarelades • Reporäntan sänktes med 175 punkter • Snabb försämring i konjunkturen • Krisen på de finansiella marknaderna består

3. Varför detta tal? • Lönebildning och penningpolitik hänger ihop • Arbetsmarknadens parter sköter löneförhandlingarna • Lönerna påverkar inflationen och inflationen påverkar lönerna • Riksbankens uppgift är att hålla inflationen på en låg och stabil nivå • Den underlättas av om lönebildningen fungerar väl

4. Disposition • Lönebildningen i ett längre perspektiv • Löner och kostnader under innevarande avtalsperiod • Den aktuella konjunkturutvecklingen och penningpolitiken • Tankar inför avtalsförhandlingarna år 2010.

5. Lönebildningen har fungerat bättre de senaste femton åren än under 1970- och 1980-talen

6. Diagram 1. Skillnad mellan inflationen i Sverige och i TysklandProcentenheter Anm. Inflationen är mätt som årlig procentuell förändring av KPI. Serien är utjämnad med ett 3-månaders glidande medelvärde. Källor: SCB, Federala statistikmyndigheten i Tyskland och Riksbanken

7. Diagram 2. Relativ enhetsarbetskostnad, nominell växelkurs samt relativ enhetsarbetskostnad omräknad till kronor: Sverige jämfört med TysklandIndex, 1960=100 Anm. Växelkursen är EUR/SEK från 2002. Källor: Bureau of Labor Statistics och Riksbanken

8. Diagram 1. Skillnad mellan inflationen i Sverige och i TysklandProcentenheter Anm. Inflationen är mätt som årlig procentuell förändring av KPI. Serien är utjämnad med ett 3-månaders glidande medelvärde. Källor: SCB, Federala statistikmyndigheten i Tyskland och Riksbanken

9. Förbättringar av lönebildningen • Rehnbergkommissionen • Industriavtalet • Medlingsinstitutet

10. Diagram 3. Relativ enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin omräknat till svenska kronor: Sverige jämfört med TCW-viktad omvärld Index, 1970-01-01=100 Källa: OECD

11. Diagram 4. Real timlönÅrlig procentuell förändring Källa: Medlingsinstitutet

12. Kostnadsökningarna är högre under innevarande avtalsperiod än under de senaste avtalsperioderna

13. Löneökning 2007-2009 • Februari 2007 3,9 % • Juni 2007 4,2 % • December 2008 3,7 %

14. Enhetskostnader 2007-2009 • Februari 2007 2,3 % • December 2008 3,8 % • Jämför 2004 – 2006: Ca 0 %

15. Diagram 5. Enhetsarbetskostnader i hela ekonominÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

16. Diagram 6. Arbetsproduktivitet i hela ekonominÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Fyrkanter avser Riksbankens prognos. Utfallen är kvartalsdata och prognoserna årsgenomsnitt. Källor: SCB och Riksbanken

17. Diagram 7. Konjunkturvariationen i BNP och antal sysselsattaProcentuell avvikelse från trend Anm. Trend beräknad med Hodrick-Prescott-filtret. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

18. Konjunkturen försvagas, inflationen minskar snabbt och Riksbanken sänker räntan

19. Diagram 8. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrenade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

20. Diagram 9. Sysselsatta1000-tals personer, säsongsrensade data Anm. Fyrkanter avser Riksbankens prognos, 15-74 år. Utfallen är kvartalsdata och prognoserna är årsgenomsnitt. Källor: SCB och Riksbanken

21. Diagram 10. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos, 15-74 år. Data före 1993 är länkade av Riksbanken. Källor: SCB och Riksbanken

22. Diagram 11. Inflation mätt med KPI och KPIFÅrlig procentuell förändring Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

23. Spridningseffekter • Via lönebildningen • Via prisbildningen • Inflationens persistens

24. Den internationellt konkurrensutsatta sektorn bör vara normerande för löneutvecklingen även i avtalsförhandlingarna år 2010

25. Internationellt konkurrensutsatt sektor bör vara normerande • Samma inflation och inflationsmål som omvärlden • Högre löneökningar bara om högre produktivitetstillväxt • Normalt en stabil krona • Effekten av för höga löneökningar tydligare för industrin • Den internationellt konkurrensutsatta delen av ekonomin är inte detsamma som industrin • Samsyn är viktig

26. Diagram 12. Arbetskostnader, arbetsproduktivitet samt KPI i Sverige och euroområdetGenomsnitt av årlig procentuell förändring 2000-2008 Källa: Eurostat

27. Diagram 13. Konkurrensvägd växelkurs, TCW-indexIndex, 1992-11-18 = 100 Anm. Utfallen är dagskurser t.o.m. 081201 och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källa: Riksbanken

28. Sammanfattning • Lönebildningen har fungerat bättre de senaste femton åren än under 1970- och 1980-talen. • Kostnadsökningarna är högre under innevarande avtalsperiod än under de senaste avtalsperioderna. • Konjunkturen försvagas, inflationen minskar snabbt och Riksbanken sänker räntan. • Den internationellt konkurrensutsatta sektorn bör vara normerande för löneutvecklingen även i avtalsförhandlingarna år 2010.

29. Till sist, återigen: • Lönebildning och penningpolitik hänger ihop • Arbetsmarknadens parter sköter löneförhandlingarna • Lönerna påverkar inflationen och inflationen påverkar lönerna • Riksbankens uppgift är att hålla inflationen på en låg och stabil nivå • Den underlättas av om lönebildningen fungerar väl