1 / 38

Hälsoekonomiska utvärderingar av tidiga insatser för barn och föräldrar

Hälsoekonomiska utvärderingar av tidiga insatser för barn och föräldrar. Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Filipa Sampaio Filipa.sampaio@kbh.uu.se. Projekt - avslutade. HE-utvärdering av föräldrastödsprogrammet Triple P i Uppsala Kommun RCT, universellt

milly
Download Presentation

Hälsoekonomiska utvärderingar av tidiga insatser för barn och föräldrar

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Hälsoekonomiska utvärderingar av tidiga insatser för barn och föräldrar Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se FilipaSampaio Filipa.sampaio@kbh.uu.se

  2. Projekt - avslutade • HE-utvärdering av föräldrastödsprogrammet Triple P i Uppsala Kommun • RCT, universellt • HE-utvärdering av NJF – fyra föräldrastödsprogram och en bok ”Fem gånger mer kärlek” • RCT, riktade

  3. Projekt - pågående Long-term effects of population-based parenting intervention–OUTCOMES, COSTS AND BENEFITSFOKUS-projekt HE-utvärdering av olika nivåer av föräldrastödsprogram beroende på intensitet och exponering: Universell (deltagande i Triple P, nivå 2); Universell Plus (deltagande i Triple P - nivå 2,3, och 4) jämfört med “Service as usual”

  4. Projekt - planerat • Hälso- och ekonomiska effekter av ett generellt hälsofrämjande program för barn och föräldrar. • Salut-program i Västerbotten Ett samarbete mellan Umeå Universitet-Uppsala Universitet

  5. HE-utvärdering av tidiga insatser för barn och föräldrar: övergripande problem • Definiera syfte • Jämförelse alternativ? (Do nothing, Service as usual…) • Effektmått • Definiera och mäta kostnader • Potentiella besparingar? • Hälsoeffekter? QALY för små barn? • Tidsperspektiv? • Varaktighet?

  6. HE-utvärdering av föräldrastödsprogrammet Triple P i Uppsala Kommun

  7. Varför kostnadseffektivitet av föräldrastödsprogram? • Bristande kunskap hos föräldrar är riskfaktor för barns beteendeproblem • Tidig debut av beteendeproblem ökar risken för kvarstående problem i vuxen ålder • Stora kostnader

  8. HE-utvärdering av föräldrastödsprogrammet Triple P i Uppsala Kommun Triple P – positive parentingprogramme Kluster - RCT med randomiserade förskolor till Triple P / Kontroll Olika nivåer: Nivå 2 – öppna seminarier, 90 min Nivå 3 – individuella samtal, 20-30 min • Hälsoeffekt hos barn: Standardmått på beteende problem av utagerande karaktär (ECBI-22) Baslinje, 6-, 12-, 18 månader

  9. Resultat Effekter Kostnader

  10. Slutsatser • Standard statistiska metoder • Inga signifikanta förbättringar i beteende problem vid 6- och 18 månader samt marginell effekt vid 12 månader. • 1802 SEK är den genomsnittliga totala kostnaden per barn • 138 SEK är den genomsnittliga driftkostnaden per barn • Lång uppföljning • Studiepopulation - underpowered • Inga kostnader på individuell nivå

  11. Kan man mäta effekter av HE – interventioner på ett annat sätt? • Change in the distribution curve as outcome measure Hälsoeffekt

  12. Vilken del av populationen fick nytta? Räknas som utrymme mellan distributionskurvor = % av populationen som har förbättrat hälsan Förbättringen

  13. Kan vi användadet? Exempel Triple P Intervention Kontroll 12% [9%-17%] intervention 3% [1%-7%] kontroll 12%-3%=9% - inkrementell effekt

  14. Diskussion • Tveksamt att satsning på universell nivå av Triple P (nivå 2 och 3) är effektiv, när bara 30% av målgruppen tog del av insatsen. • Förbättringar är inte varaktiga. Ska de vara det? • Fler studier behövs för att specificera intensitet och omfattning för att visa varaktiga resultat och bedöma kostnadseffektiviteten. • Det är möjligt att skatta hälsovinster för befolkningen genom förändringar i distribution av en hälsovariabel. • Möjligt att skatta effekter för olika befolkningsgrupper. • Vidareutveckling av metoden är önskvärd.

  15. Nationellajämförelsestudienavfyraföräldrastödsprogramoch en bokomföräldrastrategier

  16. Syfte Kostnadseffektivitetsanalysav • 4 föräldrastödsprogramoch en bokomföräldraskapochbarnuppfostran (snarareföräldrauppfostransstrategier) jämfört • kontrollväntelista Frånettbetalaresperspektiv vid 4 månadersuppföljning.

  17. Metoder Studiedesign Föräldrar till barn i åldern 3-12 undersöktes för beteendeproblem och rekryterades på lokala hälsoverksamheter Föräldrar randomiserades till: ett program, en bok, en väntelista Delatagare 961 föräldrar med baslinjedata (1104 randomiserades): • 635 startade program • 165 började läsa boken • 159 stod på en väntelista Intervention Programmen Komet, Connect, Otroliga Åren, Cope En bok om föräldrastrategier (Fem gånger mer kärlek) En 4 månaders väntelistakontroll

  18. Metoder Datainsamling Föräldrarsvaradepåenkäter vid baslinje- ocheftermätning Mätinstrument ECBI Utfall • Kostnad/minskat ECBI-poäng • Kostnad/avvärjtkliniskt fall avbeteendeproblem Interventionenskostnader Utbildningskostnader – utbildningavkursledare, resekostnader, marknadsföring Drifkostnader – kursledarnastidförattdriva programmer + förberedelsetid, kursmaterial, lokalhyra

  19. Kostnader

  20. Hälsoeffekter - Genomsnittliga ECBI poäng

  21. Hälsoeffekter - Avvärjdakliniska fall * *

  22. Kostnadseffektivitet - Genomsnittliga ECBI-poäng Komet ICER = 772 SEK Bok ICER = 13 SEK

  23. Kostnadseffektivitet - Avvärjda kliniska fall - CopeICER<0 per ettavvärjt fall. - Lägstagenomsnitt. Kostnadenper ettavvärjt fall – 16 322 SEK. Känslighetsanalys: Programavslutning ökade kostnadseffektivitet

  24. Slutsatser • Olika program varkostnadseffektivaberoendepåutfallet: • BokenochKometvarkostnadseffetivagällandeminskningibeteendeproblempågruppnivå • Cope varkostnadseffetivtgällandeminskingiantalkliniska fall • Valetavprogrammetsompassarbästberorpå: • Egenskapernaavmålgruppensom man villnå • Budgetsammansättning • Beslutsfattarebetalningsvilja

  25. Arbetsplan • Kostnaderpåindividuellnivåkopplade till deltagande • Bootstrap analys

  26. FOKUS-projekt: 2012 - 2017 Enkätstudie Baslinjemättning: • Hälsa: • Barn: SDQ, bedömningsinstrument som används för att mäta barns och ungdomars psykiska hälsa, finns klinisk cut-off • Föräldrar: GHQ12 – EQ5D • Vård och servicekonsumtion under senaste 6 månader: • Konsumtion av HSV • Stöd i förskola – vem/hur ofta/antal timmar • Stöd hemma – vem/hur ofta/antal timmar

  27. FOKUS-projekt Randomisering för tre kohorter Intervention: - Triple P universellt (1) - Triple P universellt och riktat (2) - Kontroll (3) Uppföljning med samma mättningar under 3 år

  28. FOKUS-projekt: Hypotes • Föräldrar och barn i kohort (1) och (2) har förbättrat sin hälsa (har vunnit hälsa) i jämf med (3) • Resursbehov (HSV och stöd) har blivit mindre i kohort (1) och (2) i jämf med (3) HE-utvärdering måste bedöma om interventionen är kostnadseffektiv

  29. HE-utvärdering av FOKUS: problem • Vi följer upp kohorter, inte individer • Hälsovinst för barn: förbättringar i SDQ – poäng? Minskning av kliniska fall? Tröskelvärde? • Uppföljningstid? • Varaktighet? Kurva – metod? Inte bestämd…

  30. HE-utvärdering av Salut-program i Västerbotten – en registerstudie Genom systematiskt förbättringsarbete utvecklas insatser i syfte att främja:- trygga och goda uppväxtvillkor,- ökad fysisk aktivitet - goda matvanor. God hälsa uppnås genom salutogena insatser i samverkan mellan samhällets aktörer och familjen med barnets bästa i centrum.

  31. Förväntade effekter: • Förebygger ohälsa • Små insatser som ackumuleras under uppväxten • Familjecentral eller ett familjecentrerat förhållningssätt • Enhetlig verksamhet över kommunen/länet • Strukturerat arbetssätt • Höja lägsta nivån

  32. Studiedesign Implementering av Salut, stegvis. I1 – pilotområden I2 - sista implementeringsområde C – kontrollområde, grannkommun

  33. Effektivitet. Modul I och II Insamling och analys av registerdata vid olika tidpunkter för studiekluster:

  34. Hälsa och hälsorelaterade variabler:

  35. Kostnadsanalys

  36. Kostnadseffektivitet – 5-9 års perspektiv Hypotes: • Bättre hälsa för Salut-population • Potentiella besparingar i samhällskostnader • År 2014: • I1, 9 år i Salu-satsning • I2, 5 år i Salut-satsning • C , ej Salut • Inkrementella: • Hälsoeffekter • Samhällskostnader

  37. Långsiktig effektivitet/kostnadseffektivitet

  38. Är allt detta möjligt?

More Related