Hur ser en god läs- och skrivutveckling ut?

1. Hur ser en god läs- och skrivutveckling ut? Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger

2. Ett hört ord Ett skrivet ord Auditivt Analyssystem Visuellt Analyssystem Auditivt Intagningslexikon Ortografiskt Intagningslexikon Semantiskt Minne Grafem- Fonem Omvandling Grafemlexikon Uttalslexikon Fonemnivån Fonem- Grafem Omvandling Grafemnivån Tal Skriva

5. Tvillingpar vid 5 års ålder

6. Samma tvillingpar i slutet av förskolan

7. Samma tvillingpar i slutet av år 1 i skolan

8. Samma tvillingpar i slutet av år 2 i skolan

9. Samband mellan tidig språklig kompetens och tidig läsförmåga-Genomsnittliga korrelationer enligt Scarborough (1998)

10. Undersökningsgruppen

11. Uppgifter som används för att testa barnens fonologiska medvetenhet • Ordsyntes • Stavelse- och fonemsyntes • Ordsegmentering • Stavelse- och fonemsegmentering • Ljudlikhet • Rim och sista ljud • Identifiering av första resp. sista ljud i ord

12. Uppgifter som används för att testa snabb namngivning (RAN) • Snabb namngivning av färger • Snabb namngivning av objekt

13. Uppgifter som används för att observera barnens vokabulär • Namngivning av 100 bilder • WPPSI vokabulär

14. Test som används för att observera verbalt minne • Återgivning av berättelser • WPPSI meningsminne • Repetition av nonord

15. Uppgifter som används för att testa barnens tidiga skriftspråkliga kompetens • Kunskap om bokstavsnamn • Kunskap om bokstavsljud • Kunskap om skriftspråklig konventioner • Logografisk läsning

16. Två test för att observera grammatisk och morfologisk kunskap • ITPA grammatisk kunskap • Morfologiskt test baserat på Berko (1958)

17. Läs- och stavningstest vid slutet av förskolan • Läsning ord och nonord • TOWRE A (läsning ord) • TOWRE B (läsning nonord) • Stavning • Stavning ord • Stavning nonord

18. Läs- och stavningstest i slutet av första läsåret • Läsning ord och nonord • TOWRE A (läsning ord) • TOWRE B (läsning nonord) • Stavning • WRAT spelling

19. Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och ordigenkänning i slutet av förskolan

20. Samband mellan språkliga kompetenser och stavning i slutet av förskolan

21. Ordigenkänning i slutet av förskolan42% av variansen förklaras av prediktorerna

22. Stavning i slutet av förskolan30% av variansen förklaras av prediktorerna

23. Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och ordigenkänning i slutet av första skolåret

24. Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och stavning i slutet av första skolåret

25. Ordigenkänning i slutet av första skolåret27% av variansen förklaras av prediktorerna

26. Andelen variation i ordigenkänning i slutet av år 1 i skolan som förklaras av skriftspråklig kompetens och fonologisk medveten efter att ordigenkänning i förskolan kontrolleras

27. Andelen variation i stavning i slutet av år 1 i skolan som förklaras av skriftspråklig kompetens och fonologisk medveten efter att ordigenkänning i förskolan kontrolleras

28. Det genetiska och miljömässiga inflytandet på fonologisk medvetenhet vid 5 års ålder

29. Det genetiska och miljömässiga inflytandet på snabb benämning (RAN) vid 5 års ålder

30. Det genetiska och miljömässiga inflytandet på verbalt minne vid 5 års ålder

31. Det genetiska och miljömässiga inflytandet på tidig skriftspråklig kompetens vid 5 års ålder

32. Det genetiska och miljömässiga inflytandet på vokabulär vid 5 års ålder

33. Det genetiska och miljömässiga inflytandet på grammatik/morfologi vid 5 års ålder

34. Genetiskt och miljömässigt inflytande på läsning och stavning i slutet av år 1 i skolan Ordigenkänning Läsförståelse Stavning

35. Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av förskolan

36. Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på stavning i slutet av förskolan

37. Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av första skolåret

38. Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på stavning i slutet av första skolåret

39. Finns det någon skoleffekt på barns skriftspråkliga utveckling?Den är antagligen mycket liten efter att man kontrollerar för SES!Samband mellan tvillingars läsprestation och skolans genomsnittliga läsprestation .01 när man kontrollerar för föräldrarnas utbildningsnivå

40. Finns det någon lärareffekt på barns skriftspråkliga utveckling?(t.ex. ”anyone with an ounce of brains knows what must be done” ”It’s time to move from identifying failing schools to identifying failing teachers” (Newsweek, Feb 12. 2007) Den är mycket liten efter att man kontrollerar för SES och det genetiska inflytandet på skriftspråklig förmåga!!

41. Samband mellan enäggs- och tvåäggstvillingar som går i samma eller olika klasser

42. Vad är dyslexi? • "Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Störningen ger sig först och tydligast tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer ockå tydligt fram genom dålig stavning. Sekundära konsekvenser av dyslexi kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. Den dyslektiska störningen går som regel igen i släkten, och man kan anta att en genetisk disposition ligger till grund. Karakteristisk för dyslexi är att störningen är varaktig och svårbehandlad. Även om läsningen efter hand kan bli acceptabel, kvarstår oftast stavningsproblemen. Vid en mer grundläggande kartläggning av de fonologiska färdigheterna (fonologi avser språkets ljudmässiga form) finner man att svagheterna på detta område också ofta kvarstår upp i vuxen ålder."