Folkrättens fragmentering och jurisdiktionsfrågan

1. Folkrättens fragmentering och jurisdiktionsfrågan ’Spridningen’ av internationella domstolar och tribunaler

2. Disposition • Folkrättens fragmentering • Jurisdiktionsfrågan - ’Spridningen’ av internationella domstolar och tribunaler

3. Folkrättens fragmentering • Report of the Study Group of the ILC; Fragmentation of International Law: Difficulties Arising from the Diversification and Expansion of International Law (U.N. Doc. A/CN.4/L.682 (2006)) • Jurisdiktionsfrågan behandlas inte i rapporten, men utgör del av fragmenteringsdebatten

4. Folkrättens fragmentering • Fragmentering kan ta sig olika uttryck. Rapporten talar om diversifiering (‘Diversification’) och expansion (‘Expansion’) av folkrätten

5. Folkrättens fragmentering (forts) • diversifiering (‘Diversification’) ellerdifferentieringavfolkrätten; skapandetavnya ‘sub-discipliner’ (‘special law’), imotsättning till ‘general international law’; MR, ‘trade law’, investeringsrätt, miljörätt, internationellstraffrätt, EU-rätt, m.fl.

6. Folkrättens fragmentering (forts) • Expansion (‘Expansion’) avfolkrätten in inyaområden, särskilt in idetsomtidigarevarit ‘domestic jurisdiction’, alltsåävenhärt.ex. ‘trade law’

7. Folkrättens fragmentering (forts) • Rapporten identifierar tre särskilda problemområden • (1) olika tolkningar av generell rätt som står i strid mot varandra • (2) speciell rätt som undantag från generell rätt • (3) relationer mellan speciell rätt, t.ex. handel och miljö

8. Folkrättens fragmentering (forts) • Normkonflikter och Lex specialis, och andra konfliklösningstekniker • ’self-contained regimes’ (undantag från sekundära regler i ’general international law’; artikel 55 ARSIWA) • ’Of planets and the Universe’ (EJIL (2006): 483) • ’postmodern anxieties’? (Leiden J Int’l L (2002): 553)

9. Jurisdiktionsfrågan • Jurisdiktionsfrågan är inte behandlad i fragmenteringsrapporten. I vida termer handlar jurisdiktionsfrågan om spridningen av internationella domstolar och tribunaler, d.v.s. framför allt om överlappande jurisdiktion (forum shopping, m.m.).

10. Vad är en ’internationell domstol’? • www.pict-pict.org • (1) permanent • (2) skapad genom internationellt instrument • (3) tillämpa folkrätt • (4) avgöra fall med tillämpning av förutbestämda procedur-regler som de tvistande parterna inte får modifiera • (5) resultatet ska vara juridiskt bindande

11. Vad är en ’internationell domstol’? • (6) organet ska bestå av domare som inte tillsatts ad hoc av parterna, utan vara utsedd innan tvisten uppstår • (7) avgöra fall mellan två parter, av vilka minst en är en stat

12. ’Spridningen’ av internationella domstolar och tribunaler • Före 1990 • ICJ, ECHR, ECJ, IACHR, Benelux Court of Justice • Några semi-permanenta domstolar; t.ex. Iran-USCT, och ad hoc domstolar • Sedan 1990 • ICTY, ICTR, ITLOS, NAFTA, WTO, SCSL, ICC, ACHPR, CCJ • UNCC, EFTA, Mercosur, COMESA, OSCE

13. Ökad användning av internationella domstolar och tribunaler • PCA har för närvarande 80 målanhängiga (54 ’investor-state-arbitrations’). 8 är ’state-to-state’ tvister. • ICSID har 176 målanhängiga (totalt 433 mål per 30 juli 2013). (’ICSID Caseload – Statistics’). • ICJ har avgjort 154 mål (mellan 1945 och 2013). Av 193 stater har 70 accepteratdomstolensobligatoriska (’tvingande’) jurisdiktion. • WTO hade per den 1 januari 2013 avgjort 454 tvister (att jämföra med GATT 1948-1995; 132). • ECHR (500 ansökningar 1985), nu 30000 ansökningaromåret).

14. Varför ’spridning’? • Tvåhuvudsakligaorsaker till spridningen av internationella domstolarkanidentifieras; • (1) ’nedbrytning’ av staterstraditionellamotstånd mot att lämnaöver tvister till lösning av tredjeparter (t.ex. Kina); • (2) globaliseringenseffekter.

15. Varför ’spridning’? • Andra förklaringar; • (1) ’increased density of international norms’, vilken kräver mer sofistikerade tvistlösningsorgan; • (2) större åtagande mot ’rule of law’; • (3) spänningarna i internationella relationer har minskat efter kalla krigets slut; • (4) positiva erfarenheter av vissa tvistlösningsorgan har inspirerat till skapandet av nya; • (5) insikten att ICJ inte är lämpad för alla typer av tvister har uppmuntrat skapandet av nya.

16. Fragmentering? • Kommer ’Spridningen’ av internationella domstolar och tribunaler att leda till fragmentering i utvecklingen av materiell folkrätt? • Olika internationella domstolar och tribunaler meddelar oförenliga avgöranden • ’The proliferation of international courts may jeopardise the unity of international law and, as a consequence, its role in inter-State relations’ (Guillaume)

17. Fragmentering? Oförenliga avgöranden • Exempel på oförenliga avgöranden • Hänförbarhet; Nicaragua (ICJ)/Tadic (ICTY) • Reservationer; Genocidecase (ICJ)/Loizidou (ECHR) • Monetär kompensation( ECHR/ICSID)

18. Oförenliga avgöranden inom samma ’sub-disciplin’ • CME v Czech Republic; Lauder v Czech Republic • CMS v Argentina; LG&E v Argentina; Continental Causalty v Argentina

19. Överlappande jurisdiktion • Avsaknad av strukturell hierarki och avsaknad av koordination vid skapandet av internationella domstolar och tribunaler kan leda till överlappande jurisdiktion, och skapa möjligheter till forum shopping

20. Exempel på överlappande jurisdiktion • Southern Bluefin Tuna (Aus/NZ v Jpn) – ICJ, ITLOS eller CCSBT tvistlösning • MOX Plant (Irland v UK) – ITLOS, UNCLOS (Annex VII), OSPAR, ECJ • Swordfish (Chile v Spanien/EC) – ITLOS, WTO

21. Fördelar/nackdelar? • Charney; inga problem • fragmentering

22. Förslag på lösningar • Tillämpning av internationell privat- och processrätt? • Forum non conveniens • Lis pendens • Res judicata • Electaunavia • ’judicialcomity’ (Slaughter)

23. Framväxt i praxis av gemensamma processuella standarder? • De huvudsakliga procedur-reglerna och remedierna framgår av statuter och särskilda procedur-regler; dock ej identiska och innehåller luckor • Men, ökande samstämmighet i vissa frågor • Bevisbörda • Provisoriska åtgärder • Behörighet att revidera domar och beslut i ljuset av ny bevisning • Behörighet at ta emot amicus curiae utlåtanden • Behörighet att meddela särskilda åtgärder (verkställighet)

24. Framväxt i praxis av gememsamma processuella standarder? (forts.) • Medel som kan användas • Liknande procedurer vid förhandlande av konstitutiva instrument • Prejudikat (’precedent’) • Tolkningsmetoder som medger ’cross-fertilization’; ’effectiveness’; ’evolutive approach’; ’systemic integration’ (Art. 31(3)(c) VCLT)