Kausalitet och adekvans

1. Kausalitet och adekvans Specialkurs i skadeståndsrätt Ht 2005

2. Skadeståndsrättens orsakskrav Kravet på orsakssamband är det som binder samman skadevållare och skadelidande = det som gör att det är just skadevållaren som är ersättningsskyldig (och inte t.ex. ett försäkringstagarkollektiv) och att det är just offret som har en rätt till ersättning (jmf. böter som tillfaller staten)

3. Orsakskravets betydelse • Kausalitetskriteriet (eller orsakskriteriet) är skadeståndsrättens mest grundläggande krav – det krävs alltid orsakssamband för att skadeståndsskyldighet skall föreligga • Orsakskravet gäller således vid culpaansvar såväl som vid andra ansvarsformer • Jmf. moraliskt: Ansvar inträder inte enbart vid ett förkastligt beteende – det krävs dessutom att det moraliskt förkastliga beteendet lett till ett visst resultat

4. Två viktiga distinktioner • Orsaksbedömning resp. orsakssambandsvärdering (adekvans) = två olika krav: kravet på orsakssamband och kravet på att orsakssambandet skall vara adekvat (eller rimligt) • Materiella förutsättningar för ansvar resp. bevisrättsliga förutsättningar

5. Skiljelinjen kausalitet / adekvans • Fråga 1: Har A orsakat B:s skada? En faktisk (empirisk) fråga: Vad har – faktiskt – hänt? • Fråga 2: Är orsakssambandet (rättsligt) relevant (adekvat)? En rättslig fråga: Är det konstaterade orsakssambandet av sådant slag att det framstår som rimligt att lägga det till grund för skadeståndsansvar.

6. Den faktiska orsakssambandsbedömningen • Följer inga klara riktlinjer; klent rättskällestöd. • Orsakssamband mellan vad? I ett culpaansvarsfall skall kausalitet föreligga mellan den vårdslösa handlingen och skadan. I ett komplicerat fall medför detta att culpabedömningen och skadebedömningen måste utföras innan kausalitetsbedömningen. • Tillsammans med processrättsliga regler – RB 17:3 – ger detta ramen för orsaksbedömningen

7. Hur utförs den faktiska orsakssambandsbedömningen? • Utgångspunkten ett hypotetiskt prov: Hade skadan inträffat även om inte den ansvarsgrundande händelsen H (ex. den vårdslösa handlingen) inträffat? Om svaret är ja föreligger inte orsakssamband. • Om skadan ändå hade inträffat – även om vi tänker bort H – är inte H nödvändig för skadan. Formuleringen av orsaksfrågan innebär således att H måste vara en nödvändig betingelse för att kunna vara en orsak.

8. Den faktiska orsaksbedömningen • Ovanstående modell för orsaksbedömningen – kallas ibland för betingelseläran – är den dominerande • Innefattar problem, särskilt vid konkurrerande skadeorsaker (då ingen betingelse är nödvändig) • Alternativa formuleringar kan vara att föredra • Ex fr. 2004: Om faktorn (ex. det vårdslösa agerandet) spelade en roll i det förlopp som ledde fram till skadan så är kausalitetskravet uppfyllt

9. Kausalitetsvärderingen • Efter att orsaksbedömningen gjorts (eventuellt implicit) och övriga kriterier för ansvar konstaterats kan skadevållaren ändå undgå ansvar om orsakssambandet var inadekvat • Adekvansläran en stark ställning i svensk rätt – det dominerande verktyget för kausalitetsvärdering • Grundtanke: Slumpmässiga effekter skall inte grunda skadeståndsskyldighet

10. Adekvansläran • Några typiska adekvansuttryck: om skadan var ”påräknelig”, ”närliggande”, ”sannolik”, ”förutsebar”, ”direkt”, eller ”i farans riktning” var den adekvat. • Adekvanskravet i princip absolut = om skadan inte var en adekvat följd föreligger inte ansvar oavsett hur vårdslös skadevållaren var (i teorin)

11. Adekvansläran • Adekvansläran känd för att vara vag, sin starka ställning till trots • ”Typiska” adekvansfall talar snarare emot den traditionella adekvansformuleringarna: • ”Man får ta den skadelidande som man finner henne” • Ovanligt värdefull egendom • Mellankommande handlingar av tredje man • MEN: Naturkatastrofer

12. Avsteg från adekvanskravet • Casus mixtus cum culpa • Perpetutatio obligationis (kontraktuella ansvarssituationer) • Närliggande fall

13. Anknytande läror och principer • Normskyddsresonemang/skyddat intresse • Skyddsändamålsläran • Tredjemansskadeprincipen • Den befogade tillitens princip

14. Några särskilda frågor • Chockskador m m på anhöriga • Ansvar för felaktiga prospekt eller information på finansmarknaden • Konkurrerande skadeorsaker i miljörätten/patientskaderätten

15. Kausalitet, adekvans och bevisning • Bevisbörda – ligger i allmänhet på käranden i skadeståndsmål • Beviskravet som default ”styrkt” • Undantag: Beviskravet ofta sänkt i speciallagstiftningen (MB 32:3, 3 st). • Även i den allmänna skadeståndsrätten vid orsakskonkurrens • Omkastad bevisbörda? (alternativ kausalitet)