Stödmaterial för diskussionsledaren

1. Stödmaterial för diskussionsledaren Stordior och anteckningsrutor

2. Att ta kontroll över hushållets ekonomi Jenni, Matias, Niko och pappa lever ett fartfyllt liv. Hos dem äter och sover var och en i sin egen takt. De utnyttjar medier i sina naturhobbyer, underhållning, inköp och all växelverkan. De gör dyra inköp utan att tänka efter. De gör inga produktjämförelser. Familjen Poppila är medveten om hur viktigt det är att spara, men gör upp kalkyler endast vid större inköp. Vad borde de komma överens om när det gäller vardagslivet och ekonomin?

3. Inköp Jussi, Tiina, Sanna, Mikko och Teemu känner sig som hemma i den omgivande naturen. De köper ekologiska och erkänt miljövänliga produkter. De återvinner och återanvänder, komposterar och använder slitstarka produkter. Pengar och tid används endast i måttlig mängd för hobbyer. Eftersom de har små utgifter gör de upp budget endast för större inköp. Medier använder de för kontakter och kunskapssökning. Den dagliga rytmen kan störas då och då på grund av att familjemedlemmar har olika tidtabeller och svårigheter att sammanjämka dessa. Vad bör familjen diskutera när det gäller principerna för inköp och penninganvändning?

4. Reklam och kommersiella medier Erkki, Aila, Vilma, Santeri och Alexandra är miljömedvetna och ekonomiska, de följer en dygnsrytm som de gemensamt kommit överens om. De planerar sin ekonomi och tidsanvändning. De har som mål att laga maten själv. De följer medierna kritiskt och analyserande både som konsumenter och producenter. Vad bör familjen diskutera när det gäller reklam, penninganvändning och habegäret?

5. Hushållning med pengar kräver balansering Heikki, Marketta och Jessica lever omgivna av saker och apparater. De köper färdig mat och tjänster för att komma lättare undan i fråga om vardagssysslor och för att få mer fritid. De äter vid olika tider och går och lägger sig vid olika tider. De följer aktivt medierna både som konsumenter och producenter. De förbrukar mycket vatten och el. Familjen Hällä-Välilä tror på lånade pengar. Vad kan man göra i en familj om det känns att utgifterna är större än inkomsterna? På vilket sätt berättar man om ekonomiska svårigheter för barnen?

6. Att lära barnen att klara sig i vardagslivet – inte alls som förr Anni, Eeva och Lauri är självförsörjande, de tillverkar det de behöver i mån av möjlighet själva, varför det är svårt att skilja hobbyer från vardagssysslor. Deras dygnsrytm är beroende av variationerna i naturens dygns- och årstidsrytm. De plockar bär och eldar med ved. De använder medier för att följa med vad som händer i världen och för elektronisk kommunikation. De har inte mycket pengar, och pengarna används endast till sådant som är nödvändigt. Vardagslivet i dag kräver många färdigheter i fråga om konsumtion vilka vår kultur inte är van att lära ut. Vilka nya element innehåll er vardag som ni inte kan lära era barn att hantera på samma sätt som ni blivit lärda?

7. Länkar • www.raha-asiat.fi • www.kuluttajavirasto.fi • www.kuluttaja.fi • www.martat.fi • www.tietoturvakoulu.fi • www.mediakasvatus.fi • www.mll.fi