1 / 8

Aktivitetsersättningen

I november 2010 uppbar 24 000 personer ersättningen. År 2007 var det 6 700 personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste orsaken till att unga har aktivitetsersättning. Ökningen störst för män med neuropsykiatriska diagnoser och för kvinnor med ångest och depressioner.

aletha
Download Presentation

Aktivitetsersättningen

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. I november 2010 uppbar 24 000 personer ersättningen. År 2007 var det 6 700 personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste orsaken till att unga har aktivitetsersättning. • Ökningen störst för män med neuropsykiatriska diagnoser och för kvinnor med ångest och depressioner. • Brister i regelverk och i ansvarstagandet för unga med funktionsnedsättning(SOU 2008:102). Aktivitetsersättningen

  2. Stöd till utveckling av arbetsinriktad rehabilitering för personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, vt-2011. Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting • Gemensam uppfattning att det behövs en mer samordnad och arbetsinriktad rehabilitering för personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning som syftar till att öka deltagandet i arbetslivet. Samordna rehabiliteringen

  3. En lokal arena. Avgörande att politiker och chefer hos de olika huvudmännen ställer sig bakom arbetet och ser värdet av att utveckla samverkan. • Gemensam värdegrund. Vilka mål ska finnas för samverkan och kring vilka målgrupper. • Ökade kunskaper hos aktörerna. Om målgruppens behov och vad de andra aktörerna kan erbjuda. Förutsättningar för det lokala arbetet

  4. En trygg bas för målgruppen. Basalt socialt stöd, social färdighetsträning m m. Trygg försörjning under rehabiliteringen. Den enskildes delaktighet i rehabiliteringen. Bredare utbud av rehabiliteringsalternativ.

  5. Stöd och samordning av insatser över lång tid. Fokus på rehabiliteringsprocessen. En samordnad rehabilitering måste fungera i alla led, ex väntetider. Att samtliga har helhetssyn på den enskilde.

  6. Besluta gemensam värdegrund. • Besluta målgruppen för samarbetet. • Gör gemensam kartläggning av behoven av rehabilitering/habilitering. • Gör gemensam kartläggning av tillgängliga resurser och insatser. • Diskutera hinder och framgångsfaktorer. • Besluta form och innehåll i samverkan, ev. gemensam pott, sekretessen m m. Utvecklingsarbetet steg för steg…

  7. Utvidga och använda de personliga ombuden mer som lotsar för personer med npf gentemot verksamheterna. Hjälp att hitta rätt, passa bokade tider m m. • Tidigt och nära samarbete mellan gymnasieskola och arbetsförmedling, från årskurs 1-2. • Behov av en centralpott. Förslag på konkreta åtgärder från referensgruppen vt-2011

  8. Vad kan vi göra??

More Related