420 likes | 574 Views
Underlagsmaterial gruppträff 21A del 1. Lantbruk Framtaget av Rådgivarna- David Hårsmar , Karin Eliason. Program. Energi i lantbruket Sparåtgärder Resultat av energikartläggning Mäta el Säker el på gården Information om fortsättningen. Sekundär energi slutlig energianvändning
E N D
Underlagsmaterial gruppträff 21A del 1 Lantbruk Framtaget av Rådgivarna- David Hårsmar, Karin Eliason
Program • Energi i lantbruket • Sparåtgärder • Resultat av energikartläggning • Mäta el • Säker el på gården • Information om fortsättningen
Sekundär energi slutlig energianvändning levererad energi direkt energi Användbar energi Energi- tjänster Primär energi belysning inneklimat transport sönderdelning lyft kylning m.m. kol olja gas kärnbränsle vattenkraft vind sol biomassa el eldningsolja dieselolja bensin gas biobränsle ljus värme rörelseenergi lägesenergi gårdsgräns Illustration: Lars Neuman, LRF-Konsult förluster förluster
Vad är energi? • Energi är rörelse eller förmåga till rörelse • SI enheten är Joule (J) • 1 J = 1 Ws = 0,001 kWs = 0,000000277 kWh • 1 kWh = 3,6 MJ • 1 cal = 4,182 J
Effekt • Effekt är energi per tidsenhet • 1 W = 1 J/s • 1 kW = 1000 W • (1 hk = 0,73549875 kW) • OBS! kWh är mått på energi. • Erhålls genom att multiplicera effekt (kW) med aktuellt antal timmar (h)
Effekt - exempel OBS! ”Verkningsgrad 80% på de traditionella T8-rören! Ett mjölkstall har totalt 72 armaturer (2x58W) 6 av dessa är tända dygnet runt medan övriga är tända i medeltal 8 h/dag Energianvändningen är per år: 72 × 2 × 0,058/0,8 × 8 × 365 = 30 485 kWh 6 × 2 × 0,058/0,8 × 16 × 365 = 5 081 kWh
Verkningsgrad - Exempel En vakuumpump på en mjölkgård har en motor med märkeffekt 7,1 kW Verkningsgraden är 85% Pumpen går 6 h/dag hela året om • Energianvändningen per år är: • 7,1 / 0,85 × 6 × 365= • 18 293 kWh
Energi i Sverige Källa: SCB ”Energiläget 2010”, Energimyndighetens bearbetning
Målsättning till år 2020 20 / 20 / 20 10 40 / 20 / 50 10
Energi till svenskt lantbruk Totalt ca 3,6 TWh/år (direkt energi) Källa: SJV 2010:16 samt underlagsrapport Baky m.fl. 2010 (JTI)
Energi till svenskt lantbruk Totalt ca 3,6 TWh/år (indirekt energi) Källa: SJV 2010:16 samt underlagsrapport Baky m.fl. 2010 (JTI)
Användning – Växtodling Solljus Direkt Indirekt 6 – 10 ggr Källa: Odling i Balans
Energianvändning i djurhållningen Källa: SJV Rapport 2010:16
Användning – Mjölkproduktion Robot 250 - 57 kor Karusell 180 kor Grop 300 – 70 kor • Varje gård är unik • Varje gård behöver analyseras enskilt • Stor variation i energibehov över dygnet och året 24 lösdriftsladugårdar kartlagda av LRF Konsult i Energikollen 2008
Åtgärder på 3 nivåer med exempel • Nivå 1. Användning, beteende, rutiner • Lära sparsam körning • Släcka lampor • Trimma och underhålla ventilation • Nivå 2. Byte utrustning / komponenter • Varvstalsstyravacuumpumpen • Nivå 3. Byte av system • Bygga om ventilation
Energikostnad i lantbruket • Energikostnad i svenskt lantbruk: ca 8 miljarder kr/år • Effektivisering med 10% innebär alltså: 800 000 000 kr/år • Kan ställas i relation till årliga vinsten som ligger kring 5 – 6 miljarder kr/år • dvs + 15% för företagets resultat Källa: Jan Eksvärd, LRF
Vad är på gång? • Energikartläggningscheckar • Energirådgivning inom Greppa Näringen • Kurser i sparsam körning • Klimatmärkning • KRAV • Svenskt Sigill
Utsläpp av växthusgaser,Sverige 2007 ~15 % • Koldioxidekvivalenter (CO2-ekv) • 1 kg koldioxid = 1 kg CO2-ekv • 1 kg metan = 21 kg CO2-ekv • 1 kg lustgas = 310 kg CO2-ekv Bild: Maria Berglund HS Halland efter NV rapport: National inventoryreport2009, Sweden.
Vad är energieffektivisering? energi kWh ex. färdig produkt kg
Sparsam körning • Logistik • Underhåll • Reducerad bearbetning • Inställning av redskap • Däcktryck • Planera körning • Hög växel – lägre varvtal
Gårdsverkstad mm • Direktverkande el i verkstaden? • Belysning i verkstaden? • Tryckluftsverktyg? • Elverktygen rätt dimensionerade?
Åtgärder – torkning av spannmål • Anläggningen ska vara vattenhaltstyrd. • I en kalluftstork bör torkningen ske på dagen. • Gastät lagring kan vara ett alt om spannmål ska användas som djurfoder. • Förrensning sänker oftast behovet av värme och luft. • Kontroll av torkens givare och automatik bör ske årligen – kalibrera vattenhaltsmätare • Förvärmning med värmeväxlare (varmvattenbatteri). • Ny panna? • Isolera varmluftsrör
Åtgärder – Utfodring • Undvik system baserade på tryckluft eller traktorer. • Välj skivkvarn istället för hammarkvarn. Hammarkvarnar suger in malgodset och är mycket mer energikrävande • Drifttid blandare • Underhållet är viktigt. Att smörja och hålla blandaren ren ökar verkningsgraden. • Rensa! Foderrester som sitter fast kan minska verkningsgraden och kan dessutom utgöra en brandfara.
MalsystemEnergiförbr, kWh/ton Skivkvarn 9 Hammarkvarn utan lufttransport 10 Hammarkvarn med sug 15 Hammarkvarn med sug/tryck 15-30 Kross 3-9 Fodertillverkning
Åtgärder – Mjölkning • Frekvensstyrning av vakuumpump • (ca 40% besparing) • Värmeåtervinning från mjölkkylning • (ca 60% spar) • Mjölkkylning med inkommande kallvatten • (ca 50% sparpotential) Källa: Bakymfl 2010
Åtgärder – Belysning • Utnyttja naturligt ljus • Rengör fönster, tak och väggar • Rengör armaturer • reflektorer/ damma av lysrör • Släck! (10 min regeln) • Styr belysning • Gruppera (eller snarare – dela upp!) • Byt ljuskälla
Styr belysning • Tid • Timer • Tidur / klocka • Astronomiskt ur • Ljus • Ljusrelä / skymningsrelä • Närvaro • Rörelse (IR mfl tekniker) • Akustisk • Dimmer
Byte av ljuskällor • Först styra! – till slut lönar det sig inte att byta… • Ekodesigndirektivet (utfasning…) • Nya rör i befintlig armatur? • Problem med CE-märkning • Byt till HF-don med lägre förluster? • Troligen bättre och billigare att byta hela armaturen
Ställ krav! • Verkningsgrad • (lumen per watt, lm/W) • Livslängd • Brinntid • Antal tändcykler • Effekt över livslängd • minskande ljusmängd med ökande ålder • Ljusutbyte vid olika temperaturer • Klassning och kapsling (IPxx) • Kostnad för byte av lampor • arbetstid och utbyteslampa
Exempel belysningsåtgärder David Hårsmar, 0325-618 685