Det moderna genombrottet

1. Det moderna genombrottet Samuel Liljekvist H�gskolan i Kalmar

2. Litteraturhistoriska h�llpunkter 1870-1900 en gr�nsdragning som grundar sig p� litteraturhistoriska, politiska och sociala f�rh�llanden George Brandes (1842-1927) F�rl�sningsserien �Huvudstr�mningar i det 19:e �rhundradets litteratur� 1871 ess�samling d�r uttrycket �Det moderna genombrottet� myntades 1883 Den radikala studentf�reningen Verdandi i Uppsala Gustaf af Geijerstam m. fl. 1882 Offentlig debatt 1887: st�ndsutj�mning, j�mlikhet, barn-begr�nsning, Hinke Bergegren, styrelsen varnad inbj�d Brandes, som f�rel�ste om Kierkegaard 1889

3. Det moderna projektet Det moderna genombrottets f�rfattare lanserade ett program som innebar en dr�m om ett nytt samh�lle som skulle bygga p�: R�ttvisa Tanke- och �siktsfrihet Forskningens frihet J�mlikhet mellan kvinnor och m�n

4. Det nya riket Debatten p� Riddarhuset n�r st�ndsriksdagen avskaffades 1865 (i Det nya riket) Claris Majorum Exemplis eller �rftlighet utan moral Det nya riket blev som det gamla Makten hos storb�nder och rika borgare R�str�tt �t sex procent av befolkningen h�gkonjunktur � urbanisering � j�rnv�gar � telegraflinje �ver Atlanten � nyheten en vara � folkskolan � fritiden Svenska Akademien � Carl David af Wirs�n Universiteten i Uppsala och Lund � den kungliga och kyrkliga kontrollen

5. Bostr�mianismens grepp �ver universiteten och kulturlivet � idealistisk personlighetsfilosofi (Gud �r en personlighet som i sig inneh�ller andra, l�gre personligheter) jfr Platon Den f�rh�rskande filosofin angreps under det moderna genombrottet: liberala ideologier Jeremy Benthams �utilitarism� John Stuart Mills �induktionsmetod� motsats till Bostr�ms vetenskapsideal Auguste Comte och positivismen, tre stadier i m�nniskans utveckling 1. det teologiska 2. det metafysiska 3. det positiva studera observerbara fenomen, utforska sammanhang, fastst�lla lagar och principer p� grundval av empiriskt material Henrik Sch�ck �den svenska litteraturhistoriens fader�

6. Kvinnans st�llning 1864, Statens normalskola f�r flickor (H�gre l�rarinneseminariet) 1870, m�jlighet att avl�gga studentexamen och m�jlighet att utbilda sig till l�kare 1878, George Drysdale, Samh�llsl�rans grunddrag � erk�nnande av den kvinnliga sexualiteten 1886, Christian Krohg, Albertine � om prostitution och dubbelmoral (se �ven m�lning)Bild 125000 inv. i Stockholm 1880 � 500 prostituerade (1/100 m�n) Sedlighets- och �ktenskapsdebatt Et dukkehjem/Ett dockhem Dygdens l�n, Pyrrhussegrar (Mathilda Malling, �Stella Kleve�)

7. Giftas�talet 1884 symptom p� de starka mots�ttningarna i religi�sa och moraliska fr�gor nattvarden, den heliga seremonin blir en rit, iscensatt av �verklassen f�r att bevara de r�dande maktf�rh�llandena text>>> polisen infann sig p� Bonniers f�rlag (beslagtog 461 av 4000 ex.) radikalerna ville ha Strindberg till martyr Karl Otto Bonnier reste till Schweiz och uppmanade S att st� f�r vad han hade skrivit (v�grade efter frik�nnandet ge ut boken p� nytt! Gustaf af Geijerstams svek genom negativa artiklar om Giftas (senare Lilla Zachris i Svarta fanor 1907)

11. ur Giftas I �Dygdens l�n�

12. R�da rummet diskutera fabel, motiv, tema symboliken i slutet av 1:a kap. n�r A. Falk befinner sig p� skeppsbron och iakttar de f�rt�jda b�tarna. �Han k�nde sig som en f�gel som hade flugit mot f�nsterrutan���v�gorna gingo till vila, de f�ngna b�tarna r�cko icke mera i sina kedjor�� Arvid Falk har tagit p� sig den liberale individualistens uppgift att f�rs�ka reformera samh�llet. Han misslyckas med detta. Vad kan orsakerna vara till hans misslyckande? Natur, frihet och revolution kan betecknas som tre nyckelord i samband med R�da rummet. Vilka bel�gg kan man finna f�r det?

13. August Strindberg � kronologi 80-tal M�ngkonstn�r: f�rf. i m�nga genrer, m�lare, fotograf, naturvetare, kulturhistoriker, spr�kforskare, KB, journalist M�ster Olof 1872, uppf�rt 1881 R�da rummet 1879 Det nya riket 1882 Giftas I 1884 : nattvarden, Ett dockhem Giftas II 1886 : Kvinnohatet framtr�der tydligare Tj�nstekvinnans son 1886-87 4:e delen 1909 En d�res f�rsvarstal 1887 p� franska � i Sverige f�rst 1914 (�ktenskapet med Siri von Essen) Hems�borna 1887 � Kymmend� � �naturalistiskt-Darwinistiskt prosadrama� Naturalistiska sorgespel: Fadren 1887, Fr�ken Julie 1888 90-tal Till Paris 1894 Inferno p� svenska 1897 Efter 1900 D�dsdansen I-II 1901 Ett dr�mspel 1902 �mitt mest �lskade drama, min st�rsta sm�rtas barn Historiska dramer 1899-1903 Erik XIV, Gustav Vasa, Gustaf Adolf, Kristina, Carl XII, Gustaf II Ordalek och sm�konst 1902 Svarta fanor 1907