Tidsvärde – definition och härledning

1. Tidsvärde – definition ochhärledning Maria Börjesson 27 november 2009, 1

2. Value of time

3. Vadäretttidsvärdeochvadpåverkardet? • Kopplat till resan: • Saker som påverkar: • Reslängd Biljettpris • Restid • Ärende • Färdmedel • Kopplat till personen: • Saker som inte på påverkar: • Kön • Ålder • Utbildning • Saker som påverkar: • Inkomst efter skatt. Elasticiteten 0.2- 0.5 • Storstad/landsbygd. Stockholmsbilister 35 % högre. • Hushållstyp. Småbarnsföräldrar 46 % högre. • Sysselsättning Förvärvsarbetande 30 % högre. • Kopplat till experimentet: • Undersökningsmetod (web/tele) • Tidsskillnad mellan alternativen i varje val

4. Tidsvärdets komponenter • Individerna väljer hur mycket de ska arbeta och vara lediga genom att lösa ett optimeringsproblem. Ur detta kan man härleda att tidsvärdet är: • Tidsvärdet = (nyttan av tid som resurs + direkt nytta tid på resan)/nytta av pengar • Nyttan av tid som resurs = nyttan man har av att man kan arbetar mer eller göra annat som man tycker om. • Direkt nytta av tid = hur trevlig/produktivt resan är eller hur mycket motion man får. • (egentligen marginalnyttor).

5. Saker som påverkar tidsvärdets komponenter • Man kan ha stor nytta av tid som resurs av strukturella skäl • (ev. bara vid vissa tider) p.g.a. att man har ansvar för barn och förvärvsarbete. • Eller vid enstaka tillfällen: taxi hem på sent kvällen eller när man har bråttom. • Man kan ha mer direkt nytta av tid på bekvämare fordon där man kan • vara produktiv, positiva hälsoeffekter eller trevligt sällskap. (Vad som är trevligt och produktivt kan förstås variera mellan individer) • Marginalnyttan av pengar avtar med högre inkomst.

6. Skillnader mellan färdmedel beror på: • Skillnader i direkt nytta av tid • Skillnader pgaselektionseffeker • Som beror på inkomst • Barn / förvärvsarbete • Icke observerbara skillnader, eg. man har ”bråttom”, eller man har mer nytta av mer fritid än andra 27 november 2009, 6

7. Det verkar stämma med våra resultat • Långväga tåg och långväga buss • har många lika egenskaper - tidtabeller, avkopplande/produktivt. Men självselektion bör göra att tidsvärdet på det dyrare men snabbare tåget blir högre än på bussen. • Långväga tåg och långväga bil • har ofta kostnader och restider av samma storleksordning. Men tåget har många komfortfördelar – framför allt är mer produktiv. Därmed bör man se lägre tidsvärde på tåg. 27 november 2009, 7

8. Stockholmare har högre tidsvärde i bil... • ...även när vi ”rensat för inkomst”. • Kan beror på • Mer köer (direkt onytta av restiden) • 39 % längre restid för arbetsresor (resurstidsvärde). • Lite större andel förvärvarbetande och småbarnsföräldrar bland bilister i Stockholm (resurstidsvärde). 27 november 2009, 8

9. Slutsats • (not. att det finns inget ”rent (situationsfritt) tidsvärde”!) • Tidsvärdet bör öka om • lite tillgänglig tid (upptagen med annat) => hög alt. tidsnytta • annat roligt att göra i st f att resa => hög alt. tidsnytta • hög inkomst => låg alt. penganytta • resan ”otrevlig”/improduktiv => låg restidsnytta