Projektkonstruktion Enköping 11-12 augusti 2011

1. Projektkonstruktion Enköping 11-12 augusti 2011

2. Entreprenöriellt lärande översikt Kunskapsprocess… Tillämpningsprocess… Självkunskapsprocess… • Resultat • Entreprenöriella kompetenser • Personligt ledarskap, självkunskap • Förändringsförmåga och lärande • Ta-sig-församhet Nuläge Strategi Pedagogiskt arbete: Former Pedagogens arbete: roll, kunskap och förhållningssätt Systemet: Organisation och Verksamhetsutveckling

3. Entreprenöriellt lärande översikt Kunskapsprocess… Tillämpningsprocess… Självkunskapsprocess… • Resultat • Entreprenöriella kompetenser • Personligt ledarskap, självkunskap • Förändringsförmåga och lärande • Ta-sig-församhet Nuläge Strategi Pedagogiska former Vilken eller vilka former är nödvändiga för att skapa utrymme för processerna och att stimulera kompetenserna? Strategi Pedagogiskt arbete: Former Pedagogens arbete: roll, kunskap och förhållningssätt Systemet: Organisation och Verksamhetsutveckling

4. Projekt Projektkonstruktion Projekthandledning Skapa en bas med projekt

5. Varför projektform? Primärt ett sätt att organisera arbetet för att underlätta följande: • Ämnesintegrering • Individualisering • Successivt ökat ansvarstagande • Ökad möjlighet att arbeta med självkunskaps-processen • Formativ bedömning

6. . ”STUDIE” DRÖMMAR INTRESSEN STYRKOR TALANGER ERFARENHETER UTMANINGAR

7. Skapa ett gemensamt projekt! Vilken är projektidén? Vilka mål ska ingå? - kunskapsmål - tillämpningsmål - självkunskapsmål (”STUDIE”) På vilket sätt är projektet utmanande? Hur lång tid får projektet ta? Hur ska projektet bedömas?

8. Tre typer av projekt A – projekt B – projekt C – projekt Korta och långa projekt Progression

9. Steg 1: Projektdokument A-projekt • Hur stimulerar vi aktuella EL kompetenser? • Vad är projektidén? • Hur lång tid får projektet ta? • Vilka kursmål skall vi arbeta med? • Hur kommer självkunskapen in i projektet? • Hur ska eleverna redovisa? • Hur skall vi bedöma projektet?

10. . ”STUDIE” DRÖMMAR INTRESSEN STYRKOR TALANGER ERFARENHETER UTMANINGAR

11. Steg 2: Projektbeskrivning Konkretisering av projektdokumentet Utgå från projektdokumentet för att gå in på detaljerna i form av projektbeskrivning Har eleverna all nödvändig information, varken mer eller mindre? Ställ kontrollfrågor när ni läser igenom. Har vi gett för många ledtrådar? Curlingvarning?

12. Kära historiker! Vi har fått oroväckande rapporter om att kunskaperna i historia har blivit allt sämre i vårt samhälle. För att råda bot på detta så vänder vi oss till er experter och hoppas att ni kan hjälpa oss. Det vi behöver hjälp med är att anordna en temakväll kring den franska revolutionen för invånarna i vårt samhälle. Följande moment skall vara med: • En paneldebatt mellan adel, präster och tredje ståndet • En tidsenlig pjäs baserad på valfri litteratur • Konstnärlig gestaltning (utställning) • Tidsenlig mat och kläder/redskap Till detta vill vi att var och en av er gör ett informationshäfte om franska revolutionen.

13. Steg 3: Bedömningsmatris Skapa en bedömningsmatris utifrån kunskapsmålen som projektet bygger på.

14. Bedömningsmatriser Innehåller dels kriterier (de kvaliteter som ska bedömas) och dels kvalitativa nivåbeskrivningar för dessa kriterier Analytiska eller holistiska? Specifika eller generella? Vad ska eleven göra med sina kunskaper?

15. Varför matriser? Enklare att göra likvärdiga bedömningar Enklare att ge instruktioner som gynnar lärandet Tydliggör var eleverna ska – de behöver inte gissa sig till vad läraren är ute efter! Kan användas formativt under arbetets gång

16. Steg 4: Checklista • Är projektets längd lämplig? Behövs delmål? • Har vi klargjort ansvaret i arbetslaget? • Har vi gett för många/för få ledtrådar?

17. Från A till C-projekt Vid B-projekt involveras eleverna i konstruktionen av projektdokumentet och skapandet av själva projektet. Detta kan ske när eleverna är bekanta med arbetsgången vid projektarbete och har viss vana att arbeta med ämnesmålen. Vid C-projekt tar eleverna över en ännu större del av denna konstruktion.

18. En projektmodell Förberedelsefas Genomförandefas Avslutningsfas |-------------------------|--------------------------------------|----------------------------------| Nuläge Pedagogiska metoder Kick off Coachning/Handledning Reflektion Utmaningar Samtal Helklass/grupp Gnosjöpedagogik Genomgångar Externa parter Storytelling Mailkontakt Självkunskap Värderingsövningar Värderingsrespons

19. En projektmodell Förberedelsefas Genomförandefas Avslutningsfas |-------------------------|--------------------------------------|----------------------------------| Nuläge Elevernas arbete Avgränsningar Informationsinsamling Reflektion Målformulering Möten/resor Framställan/Rapportering Behovsinventering Gör erfarenheter Externa parter Ansvarsfördelning Samverkan Progression Tidsplanering Flexibilitet

20. Arbetsgång för elever vid projekt Handlingsplan på plats Riskanalys på plats Daglig arbetsstruktur Plan för handledning på plats

21. 1. Handlingsplan

22. 2. Riskanalys

23. 3. Daglig arbetsstruktur Morgonrutin för att skapa fokus för dagens arbete Genomgångar, planerade och spontana Individuella möten, planerade och spontana Dagsavslut för att summera dagen

24. 3.1 Dagliga frågor • Vad letar du efter idag? • Hur tänker du gå till väga? • Om du inte hittar den information du söker, vad gör du då? • Vad letade du efter idag? • Vad hittade du? • Kunde du ha gjort på något annat sätt? • Hur tänker du använda informationen? • Vad mer behöver du?

25. 4. Plan för handledningsmöten X träffar under förberedelsen för att jag ska känna mig trygg att komma igång X träffar under genomförandefasen för att jag ska känna mig trygg med att jag är på spåret X träffar innan redovisningen för att jag ska känna mig trygg med att målen uppnås Jag vill att vi bokar in x träffar enskilt och x träffar när det går bra att stämma av i grupp

26. Handledningens former • Individuella samtal • Gruppsamtal • Chatt, sms, diskussionsforum etc.