200 likes | 354 Views
Frida Franzén M.Sc. Environmental Science. Samhällsekonomiska konsekvenser av minskade kustbestånd av torsk i Skagerrak. - Kostnader och nyttor förenade med en återhämtning av torskbestånden i Skagerrak. Varför detta ämne?. Forum Skagerrak EU-finansierat INTERREG II C + län/amt/fylken
E N D
Frida Franzén M.Sc. Environmental Science
Samhällsekonomiska konsekvenser av minskade kustbestånd av torsk i Skagerrak - Kostnader och nyttor förenade med en återhämtning av torskbestånden i Skagerrak
Varför detta ämne? • Forum Skagerrak • EU-finansierat INTERREG II C + län/amt/fylken • Fyra problemområden för Skagerraks miljö: • Oljeutsläpp • Marin nedskräpning • Eutrofiering • Minskat kustfiske
Varför torsk? • En av de viktigaste målarter för yrkesfiske och fritidsfiske i Skagerrakregionen • Mycket data finns såsom beståndsutveckling och ekonomiska värderingsstudier • Torsken kan illustrera många andra bottenlevande fiskarters nedgång
Bakgrund • Kraftigt minskande torskbestånd i hela världen, ex nordkanadensiska torskkollapsen 1992 • Storskaliga flottor, oftast genom subventioner i syftet att bygga upp konkurrenskraftigt fiske • Överkapacitet • Många fiskbestånd i Skagerrak under biologiskt säkra gränser
Problembild • Minskande fiskbestånd • Minskande lönsamhet för fiskare och samhälle • ”Grundproblemet”: Tragedy of the commons • Otydligt ägande • Inga incitament för långsiktigt sparande av resursen
Hotade sociala, kulturella och ekonomiska värden • Förlust för yrkesfisket • Förlust för fritidsfisket • Förluster för fiskerelaterad turism • Kulturella och sociala förluster (trad. bosättn.) • Förluster för beredningsindustrin och andra relaterade industrier = förlust för samhället
Möjliga åtgärder • TAC – Total Allowable Catch • Grundproblemet kvarstår ”först till kvarn” • ITQ – Individual Transferable Quotas • Trålgränser • Förbud mot vissa typer av fisken • Fiskestopp • Marina reservat • Utveckling av fiskeredskap
Teori och metod • Kostnads-nyttoanalys för ett visst project/policy • Är projektet samhällsekonomiskt lönsamt? • Hur skatta nyttan av miljöförbättringar? • Värderingsmetoder t ex CV (Contingent Valuation) • WTP – Willingness To Pay • Vad är projektet i detta fall?
Exemplet Sveriges Västkust • Genom ”Torskprojektet” har vi fått mycket kunskap om torskbeståndens utveckling • Spillror kvar av de svenska kustbestånden, fåtal procent vuxen torsk jämfört med 1970-talet • Rekrytering av ungtorsk är god varför miljöfaktorer inte ensamt kan förklara nedgången (Nordsjötorskrekryter) • Det har funnits lokala bestånd längs Västkusten • Tillgången på vuxen torsk i Öresund är god
Karta Skagerrak 1. Skagerrak 2. Kattegatt 3. Öresund 4. Nordsjön A. Västra Götalands län B. Hallands län
Öresund som referensområde • Trålningsförbud sedan 1930-talet • God tillgång på torsk i samtliga åldrar • Yrkesfisket i Öresund landar ca 2300 ton torsk varje år, dubbelt så mycket som hela kvoten för Kattegatt, även fritidsfisket är stort • De vitala torskbestånden i Öresund indikerar på att det genom teknisk reglering i ett begränsat område går att arbeta för ett bestånd
Åtgärder för att öka torskbestånden • Hårt fisketryck största orsaken, därför rimligt att lätta på fisketrycket • Detta kan göras på många olika sätt men det kommer här illustreras genom kostnaderna för: Torskstopp i Skagerrak och Kattegatt - Kattegatt inkluderat på grund av eventuellt utbyte av rekryter
Kostnader • Biologiska effekter och ekonomiska konsekvenser av ett unilateralt torskstopp för år 2003 (FiV 2002) • Kostnader som inkomstbortfall • MSEK mellan 530 – 700 (FiV 2002) • MSEK 300 – 395 (Nord 2003) • 10 % av Sveriges torsk fiskas i Kattegatt och Skagerrak, därför kostnaden ca MSEK 30-70
Nyttor • Värderingsstudier • Eggert & Olsson 2004, Olsson 2004, Nord 2003 • WTP (betalningsvilja) för projekt som syftar till att återfå torsken till 1970-talets nivå • Resultat: medel WTP från 230-1300 SEK/pers • Aggregerat värde från MSEK 254-1430
Hur långt torskstopp innan kostnaderna övergår nyttan? NYTTOR LÅG HÖG K O S LÅG T N A D E HÖG R
Sammanfattning • Studien visar att torsken har ett stort samhällsekonomiskt värde • Svårt att se Skagerrak som ett isolerat område • Om kostnaderna i den ekonomiska analysen skulle bestå av vinstförluster skulle nyttan räcka i 33 – 600 år!
Norges kusttorsk - diskussion • I norska Skagerrak finns lokala bestånd • Minskning har noterats i både den norska kusttorskens rekrytering och vuxna individer • Med utvecklingen längs den svenska Skagerrakkusten som påminnelse: Hotade värden om norska kusttorsken skulle kollapsa?
Titta gärna in på: • www.enveco.se • www.forumskagerrak.com • Bild på slide 2 : Thomas Carlén– torskfiske från klippor på Västkusten • Karta på slide 11 : Gateway to the European Union 2006 http://europa.eu.int/abc/maps/members/sweden_sv.htm bearbetad av Frida Franzén