Bakgrund till Kulturdepartementets pågående arbete

1. Arbetet med att ta fram en nationell strategi för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling(/tillgängliggörande)

2. Bakgrund till Kulturdepartementets pågående arbete • Tidigare arbete på myndigheter, institutioner och bolag under senaste 15 åren. • Rådslutsatserna om Europeana från 2008. • Kulturpropositionen Tid för Kultur (prop. 2009/10:3) från 2009. • Regeringsuppdraget att bidra till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande från 2009. • En digital agenda för Europa som en del av handlingsplanen EU2020. • En digital agenda för Sverige.

3. Utgångspunkter i Tid för kultur • De möjligheter och utmaningar som den digitala tekniken innebär för kulturminnesinstitutionerna lyftes fram av både Kulturutredningen och Museikoordinatorn. • Avisering av uppdraget om att bidra till en nationell strategi. • RAÄ fick i uppdrag att förvalta och vidareutveckla K-samsök. • Betydelsen av att finna gemensamma lösningar och samordning betonades.

4. Samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling vid Riksarkivet Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2011 att ett samordningssekretariat ska inrättas som en resurs i frågor om digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling. Sekretariatet ska även stå för utveckling och kompetensuppbyggnad inom området. Uppdraget gavs i slutet av 2010 till Riksarkivet.

5. Sekretariatets uppdrag • Följa upp och utvärdera arbetet som sker utifrån den nationella strategin om digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet. • Arbeta med frågor om standarder och system för digitalt bevarande, samt för tillgängliggörande och användning i digitala miljöer. • Bedriva omvärldsbevakning, samt samla och sprida aktuell forskning inom området till sekretariatets medverkande myndigheter och institutioner. • Upprätta och förmedla kontakter med organisationer och privata aktörer inom området till sekretariatets medverkande myndigheter och institutioner.

6. Arbeta med och informera de medverkande myndigheterna och institutionerna om de juridiska frågor om upphovsrätt som är kopplade till digitalt bevarande och digital förmedling. • Medverka i de arbetsgrupper inom EU som behandlar frågor om digitalisering av kulturarvet och återrapportera det svenska arbetet inom området till EU samt undersöka möjligheterna till finansiering från EU av vissa projekt. • Erbjuda stöd med kommunikation samt seminarie- och kursverksamhet till medverkande myndigheter och institutioner.

7. Sekretariatet ska samordna arbeten som de deltagande myndigheterna gemensamt bedriver, t.ex. gällande digitalisering, gemensamma standarder och system samt policys och riktlinjer. Sekretariatet kan överlåta samordningsrollen i enskilda frågor till någon myndighet eller institution. • Sekretariatets verksamhet ska utvärderas det första halvåret år 2014. Med utgångspunkt i detta ska Riksarkivet presentera en rapport med ett ställningstagande om sekretariatets fortsatta verksamhet efter år 2015.

8. Underlag för den nationella strategin • Myndigheternas, institutionernas och bolagens uppdragsredovisningar. • En kartläggning av nationella strategier för digitalisering av kulturarvet i Europa. • Arbetet i Kulturdepartementets (informella) referensgrupp med representanter från myndigheter, institutioner, organisationer och bolag.

9. Sammanställning av uppdrags-redovisningarna från uppdraget att bidra till en nationell strategi • Sammanställningen avser 52 svar (4 spontana svar): • 14 statliga museer. • 3 arkiv. • 2 bibliotek. • 2 mediaföretag. • 9 övriga: Kungliga Operan, Dramaten, Statens kulturråd, Statens konstråd. • 21 länsmuseer.

10. Digitalt bevarande bör samordnas och helst centraliseras. • Större samordning kring standarder ökar det digitala materialets användbarhet och värde. • Museernas data behöver standardiseras. • Museernas data behöver gemensamma terminologier och auktoriteter. • Större kunskap och stöd önskas kring legala frågor. • Urval har byggt på en blandning av räddning och förfrågan.

11. Digitalisering är inte alltid bästa lösningen för källmaterial. • Samordning får gärna innebära arbetsfördelning. • Samordnad katalog kan få museerna att närma sig arkiv- och bibliotekssektorerna i katalogkvalitet. • Ingen institution har digitaliserat hela sin äldre samling. • Andelen ursprungsdigitalt material är oftast mindre än 1 %. • En minoritet av de svarande instanserna har aktuella digitaliseringsplaner. • Riksarkivets föreskrifter för långsiktigt digitalt bevarande följs av flertalet institutioner. • En nationell samordning för digitalt bevarande efterfrågas.

12. Hur har den informella referensgruppen bidragit till Kulturdepartementets arbete? • Kulturdepartementet vill ha ett transparent arbete med att ta fram strategin. • Gruppen kan vara ett bollplank i arbetet med att ta fram en nationell strategi. • Gruppens samlade kompetens och erfarenhet kan bidra med ett holistiskt synsätt. • Kulturdepartementet kan behöva hjälp med att ställa rätt frågor till underlagsmaterialet och i nya frågor till myndigheter, institutioner och bolag för att få mer underlag.

13. Disposition för strategin • Strategin kommer att presenteras av regeringen i formell form. • Ett par mål för det nationella arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt förmedla/tillgängliggöra kulturarvet kommer att presenteras. • Riktlinjer för de centrala frågor som lyfts fram av myndigheter, institutioner och bolag i uppdragsredovisningarna.