TPYT16 Industriell Ekonomi

1. TPYT16Industriell Ekonomi Lektion 9 Kapitalbehov, finansiering, budgetering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

2. Seminarium 9 (kap 21,26) • Kapitalbehov • Kapitalanskaffning • Ekonomistyrning • Budgetering • Balanserat styrkort

3. Kapital • Real kapital • Är fysiska objekt av olika slag, t.ex. anläggningar, utrustning och varulager • Finansiellt kapital • Är t.ex. kapitalplaceringar i bank och aktier • Humankapital • Är kunskap, skicklighet och kompetens bland företagets medarbetare • Immateriellt kapital • T.ex. patent, varumärken och goodwill

4. Finansiering • Vad är finansiering? • Kapitalstorlek • Kapitalanvändning • Kapitalanskaffning • Kapitalkostnader

5. Balansräkning (BR) • BR ger en översiktsbild av ett företags finansiella ställning vid en given tidpunkt • Balansomslutningen visar företagets totala kapital (total kapitalanvändning respektive total kapitalanskaffning) • BR debetsida visar vad kapitalet används till (T) (hur kapitalet binds i företaget) • BR kreditsida visar hur kapitalet har anskaffats (S+EK)

6. Kapitalbehov • Kapitalbehov och kapitalanvändning varierar • ”Anläggningskapitalintensiva” företag finns inom gruv-, kraft-, cement-, skogs- och kemiindustrin • Handelsbolag binder främst sina tillgångar i varulager • Serviceföretag är i allmänhet inte särskilt kapitalintensiva

7. Kapitalbehov • De flesta företag har behov av tre slags kapital • Anläggningskapital • Behovet av anläggningskapital är detsamma som bedömningen av grundinvesteringen • Rörelsekapital • Täcks delvis av försäljning, men ett visst behov av rörelsekapital kommer alltid finnas beroende på att kapitalet bind i t.ex. råvarulager, produkter i arbete (PIA), färdigvarulager och kundfordringar • Säkerhetskapital • Nödvändig för att klara eventuella störningar i driften och på marknaden. Beräknas ofta som en procentsats av omsättningen. Hålls ofta som en likviditetsreserv i form av kontanter eller banktillgodohavanden

8. Kapitalrationalisering • ”Just-in-time” (JIT) • Syftar bland annat till att företaget ska hålla små lager, eller i idealfallet att helt eliminera behovet av lager • Cash Management • Handlar om hur företaget hanterar likvida medel. Syftar till att öka effektiviteten i företagets in- och utbetalningssystem, hanteringen av kundfordringar och leverantörsskulder, i förvaltningen av likvida medel och kortfristig upplåning samt valutaförvaltning.

9. kapital- bindning tid Rörelsekapitalbehov • Kapitalbindning som sker i företagets omsättningstillgångar. • Exempelvis förrådshållning, produktion, lagerhållning eller kreditgivning.

10. Kapitalbindningsdiagram - exempel Råvarulagringstid: 40d Leverantörskredittid: 30d Produktionstid: 10d Färdigvarulager: 30d Kundkredittid: 45d dM: 100 kr/st dL: 200 kr/st TO: 100 kr/st

11. Budgetering och finansiering • Finansbudget • En plan för företagets kapitalrörelser, d v s de planerade in- och utbetalningarna under en tidsperiod samt de olika finansieringsalternativen. Finansbudgeten är i princip en framåtriktad kassaflödesanalys • Likviditetsbudget • Är en mer detaljerad budget som ofta är ettårig och som beskriver in- och utbetalningarna t ex månadsvis. Dessa budgetar hjälper till att i förväg visa när företaget har behov av kapitaltillskott eller har placeringsbart likviditetsöverskott

12. Kapitalmarknad • Den marknad som försörjer företag och organisationer med kapital • Marknaden för eget kapital (främst aktiemarknaden) • Kreditmarkanden, består av: • Penningmarkanden (den korta marknaden) • Den långa marknaden

13. Kapitalanskaffning • Främmande kapital • Kapital som tillskjuts av andra än ägarna. Det är utlånat på bestämd tid. Räntor och amorteringar ska betalas till långivarna på fastställda tidpunkter oavsett företagets resultat • Eget kapital • Kapital som tillskjuts av ägarna. Det kan också öka genom att man kvarhåller vinstmedel i företaget. Det egna kapitalet är riskbärande kapital. Det betyder att ägarna får ersättning i form av utdelning och värdeökning endast om företaget går tillräckligt bra

14. Kapitalanskaffning De väsentligaste skillnaderna mellan eget och främmande kapital: • Löptid - det främmande kapitalet har begränsad löptid. Det egna kapitalet har i praktiken obegränsad löptid. • Säkerhet - långivarna kräver i regel säkerhet i form av borgen eller pant för sitt kapital. Ägarna får ingen sådan säkerhet. Eget kapital är så kallat riskkapital. • Avkastning - det främmande kapitalet har avtalsenlig rätt till bestämd avkastning. Det egna kapitalets avkastning är beroende av företagets förmåga att ge vinst. Dess avkastning kan bli mycket hög eller ingen alls. • Inflytande - ägarna har det dominerade inflytande över företaget. Långivarna har i regel ett begränsat inflytande.

15. Ekonomistyrning • Vad är styrning och ekonomistyrning? • Styrning går ut på att: • Formulera målet • Styra mot målet • Följa upp om verksamheten utvecklas i rätt riktning (mot målet) och i rätt takt • Vidta åtgärder för att hålla kurs och tempo • Ekonomistyrning underlättas därför av: • Tydliga ekonomiska mål • Information om ”hur det går” • Snabba resultat av vidtagna åtgärder

16. Ekonomistyrning • Syftet är att åstadkomma en medveten styrning av beslutfattande inom organisationen för att uppnå bättre resultat, lönsamhet och finansiell ställning. • Innebär att man: • Preciserar ekonomiskt ansvar för olika organisationsenheter • Formulerar ekonomiska mål för olika organisationsenheter • Utformar och utnyttjar lämpliga ekonomisystem för styrning

17. Principer för tilldelning av ekonomiskt ansvar • Ansvarighetsprincipen • Innebär att alla kostnader och intäkter ska knytas till någon ansvarig som också ska ha motsvarande befogenheter • Påverkbarhetsprincipen • Innebär att (så långt det är möjligt) organisationsenheter och chefer för dessa ska ansvara för sådan intäkter och kostnader som de kan påverka. Brukar tala om fyra olika slags ekonomiska ansvarscentra; Räntabilitetsenheter, Resultatenheter, Intäktsenheter och Kostnadsenheter

18. Vad är budgetering? • En plan – ett handlingsprogram – för framtiden uttryckt ekonomiska termer • Omfattar i regel ett år och är då ofta mycket detaljerad • Årsbudgeten är ibland en detaljerad bit av en flerårsbudget som ofta är rullande, d v s byggs på varje år med ytterligare ett år vid det årliga budgetarbetet • Budgeten bygger på dels erfarenheter från tidigare perioder och dels på den strategiska planen i företaget Strategisk plan Flerårsbudget Årsbudget

19. Budgetens syfte • Är ett samordningsinstrument • Syftar till att samordna den mängd av beslut och åtgärder som sker i ett företag • Är ett styrmedel • Eftersom det förutsätts att ledningen formulerar klars mål för verksamheten och att den genom uppföljningssystem ser till att dessa uppfylls

20. Budgetens syfte • Bör vara ett kommunikationsinstrument • Mellan företagsledningen och de olika avdelningarna. Den fastställer de krav ledningen ställer på avdelningarna i form av målsättningar, ramar och restriktioner. Avdelningarna rapporterar i sin tur löpande, i form av budgetuppföljning, om den aktuella utvecklingen • Är ett kontrollinstrument • Budgetuppföljning ska i god tid upptäcka om utvecklingen går åt ett annat håll än vad man tänkt sig, så att snabba motåtgärder kan sättas in (vid sämre resultat än beräknat) så företaget snabbt kan utnyttja en gynnsam trend

21. Uppbyggnad av budget 1: Budgeten ska ansluta till avdelningen i ansvarsområden i företagets organisation. En budget för en avdelning ska därför innehålla de inom avdelningen påverkbara kostnaderna och intäkterna 2: Budgeten ska ansluta till företagets kalkylmodell. Resultatbudgeten för en division kan t ex betraktas som en kalkyl på resultatet för divisionen som helhet 3: Rapportering av budgetutfallet ska ske snabbt till berörda befattningshavare 4: Budgeten ska var ett underlag för dialog och diskussioner i organisationen dels före beslut, dels vid uppföljning av konsekvenserna av fattade beslut

22. Budget-direktiv Budget-uppställande Budget-fastställs Verkställighet Utfall Återföring av information för styrning och för bättre budgetering nästa gång Kontroll Budgeteringens faser

23. Budgetsystem Delbudgetar Totalbudgetar Försäljningsbudget Resultatbudget Tillverkningsbudget Personal- och lönebudget Materialbudget Omkostnadsbudget Avskrivningsbudget Investeringsbudget Likviditetsbudget Förråds- och inköpsbudget

24. Budgeteringens fördelar • De anställda på olika nivåer i organisationen får ökande möjligheter att styra och samordna verksamheten inom sitt ansvarsområde • Möjligheterna att delegera ansvar och befogenheter i organisationen blir större. Styrningen kan få karaktären av målstyrning och självstyrning => kan öka motivationen och arbetsglädjen bland de anställda • De anställda får ökade möjligheter att se de ekonomiska konsekvenserna av fattade beslut => kan bidra till stärkt kostnadsmedvetande och ökat ekonomiskt ansvarstagande • De anställda får god info om planerat och verkligt resultat såväl för den egna avdelningen som för företaget som helhet

25. Kritik mot budgeteringen • Företag lägger ner orimligt med tid på budgetuppställande • Budgeten upprättas så tidigt i förhållande till budgetperioden och att budgetmålen därför kan vara förlegade redan vid budgetperiodens början • Strävar efter förenklingar i budgeteringsprocessen • Jämför utfall med de mest välskötta företagen (best practice) • Balanserat styrkort

26. Balanserat styrkort • Tanken med balanserat styrkort (Balanced Scorecard) är att mäta mer än bara ekonomiska nyckeltal • Länkar ihop strategi med operativ verksamhet • Preciseras i fyra perspektiv med tillhörande kritiska framgångsfaktorer och nyckeltal

27. Balanserat styrkort • Finansiellt: ekonomiska och finansiella prestationer • Kund: kundvärde, kundtillfredsställelse och kundrelationer • Process: verksamhetsprocessernas kvalitet och produktivitet • Utveckling: innovationer, förnyelse, lärande,…

28. Balanserat styrkort Finansiella perspektivet Igår Mål Nyckeltal Kund- perspektivet Process- perspektivet Idag Vision & Strategi Mål Nyckeltal Mål Nyckeltal Utvecklings- perspektivet Mål Nyckeltal Imorgon