Nationellt ramverk för öppna data

1. Nationellt ramverk för öppna data

2. En definition på öppna data Data eller material är öppet om vem som helst fritt kan använda, återanvända och distribuera det utan andra förbehåll än, som mest, källangivelse och/eller vidarelicensiering under samma villkor om öppenhet. http://opendefinition.org/

3. Ett nationellt ramverk för öppna data Kommunförbundet Stockholms län, Peter Krantz AB, PwC och Sveriges Kommuner och landsting har med stöd av finansiering från Vinnova utarbetat ett nationellt ramverk för kommuners och landstings arbete med öppna data. • Ska ge stöd och hjälp i arbetet med öppna data. • Skapa enhetlighet i hur kommuner och landsting publicerar datamängder. • Skapa en grund för nationell samordning av arbetet med öppna data.

4. Vad består det nationella ramverket för öppna data av? • Vägledande principer för öppna data • Råd gällande ansvar, roller, avgifter med mera för arbetet med öppna data • Råd för inventering av informationsresurser • Råd för att bedöma nyttor och kostnader för publicering av datamängder • Råd för beskrivning av datamängder • Råd för kravställande vid upphandlingar • Råd gällande beständiga länkar • Råd för framställande av maskinläsbara organisationsbeskrivningar • Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data

5. Grundläggande förutsättningar för arbetet med öppna data “Det finns två huvudsakliga grundförutsättningar för ett uthålligt, effektivt och framgångsrikt arbete med att tillgängliggöra sin information som öppna data. Den första är att det finns ett politiskt stöd för arbetet. Den andra att det är ordning och reda i beskrivningar över informationsresurser och system.”

6. Utgångspunkter för arbetet med öppna data • Lätt att hitta kommunens/landstingets öppna data • För att det ska vara enkelt att hitta de data som kommunen eller landstinget tillhandahåller för vidareutnyttjande bör dessa finnas samlade i en förteckning på kommunens/landstingets webbplats. • Lätt att förstå hur kommunens/landstingets data kan användas • Även om data är publicerade på kommunens eller landstingets webbplats kan det vara svårt att förstå om och hur man får använda informationen. Därför behöver villkor och semantik för informationen beskrivas. I de fall användare har frågor om informationen ska det vara lätt att få kontakt med rätt person. • Lätt att använda kommunens/landstingets öppna data • Genom att i nuvarande och vid anskaffning av nya system undersöka deras möjlighet att automatiskt exportera data minimeras kostnaderna för att tillhandahålla information. När kommunen eller landstinget deltar i gemensamma projekt ökar möjligheten att lösningar använder data från flera kommuner eller landsting.

7. Vägledande principer för öppna data Principerna omfattar: • Informationshantering • Interna processer och system • Avgifter och övriga villkor • Publicering och semantik Checklistorna omfattar: • Snabbstart av arbetet • Fördjupning av arbetet • Publicera datamängder

8. Checklistor och process

9. Organisation, ansvar,avgifter m.m.

10. Inventering av informationsresurser Det är viktigt att varje kommun/landsting gör sina egna prioriteringar utifrån sina behov, erfarenheter och resurser. Viss vägledning kan fås av nedanstående prioriteringsordning som utgår från de erfarenheter som finns från olika undersökningar samt den nytta som olika datamängder kan bidra med: • System för diarium och arkiv • System för ekonomi, avtals- och leverantörshantering • Verksamhetssystem för geografisk data och miljödata • Övriga verksamhetssystem • Övriga administrativa stödsystem • Tekniska stödsystem

11. Inventering av informationsresurser • Beskrivning av informationsbärare • I sammanhanget av öppna data är det bra att veta i vilket format informationen finns tillgänglig i informationsbäraren och på vilket sätt den kan extraheras därifrån. • Beskrivning av informationslagret • Beskrivningen bör så utförligt som möjligt redogöra för vilken typ av information som finns i informationslagret. • Sekretess och personuppgifter • Frågan om möjligheten att sälja personuppgifter kan förstås som all utlämning av personuppgifter som inte görs med stöd av Tryckfrihetsförordningen eller inom ramen för ett reglerat informationsutbyte mellan myndigheter. Svaret på frågorna om sekretess och försäljning av personuppgifter bör besvaras för varje handlingstyp för sig. • Ansvarig person • Det är denna person som måste besluta om tillgängliggörande av informationen som öppna data eller inte. Det är därför bra om uppgiften om vem som kan lämna närmare uppgifter om myndighetens allmänna handlingar kompletteras med uppgifter om informationsägare för respektive informationsmängd, i alla fall för internt bruk.

12. Nyttor och kostnader för att publicera datamängder

13. Kostnader och värde Värde Rådata Lågt värde Slutprodukt Högt värde

14. Förväntad användning av datamängder • Kommersiell återanvändning • Samhällsnyttig återanvändning • Geografisk information • Metrologisk- och miljöinformation • Ekonomisk- och affärsdata • Social information • Trafik- och transportinformation • Turist- och fritidsinformation • Naturresursinformation • Rättsinformation • Vetenskaplig information och forskningsdata • Utbildningsinnehåll • Politiskt innehåll • Kulturellt innehåll Källa: Digital BroadbandContent – Public Sector Information, OECD Digital Economy Papers No. 112

15. Vilka datamängder efterfrågas? Källa: http://data.gov.uk/odug-roadmap (hämtad 2013-10-15)

16. För vilka syften efterfrågas data? Källa: http://data.gov.uk/odug-roadmap (hämtad 2013-10-15)

17. Nyttor och kostnader för att publicera datamängder

18. Beskriva datamängder

19. Råd för kravställande vid upphandlingar • Icke-diskriminering • Likabehandling • Transparens • Proportionalitet • Ömsesidigt erkännande • Definiera begrepp • Äganderätt till data • Nyttjanderätt till data • Åtkomst och extrahering • Terminologi och språk • API:er • Domäner och länkar • Rätt till förvarning • Rättigheter vid systemförändringar

20. Råd gällande beständiga länkar “Det rekommenderade formatet för beständiga URI:er följer de riktlinjer som tagits fram inom EU och har använts vid ett flertal lyckade scenarier. Formatet är uppbyggt kring ett generellt mönster, och dess betydelser beskrivs nedan: http://{domän}/{typ}/{koncept}/{referens}”

21. Råd gällande beständiga länkar {domän} Med domän avses en kombination av värd (ex. data.gov.uk, europa.eu, libris.kb.se) och relevant sektor (ex. utbildning, transport, kultur {typ} Med typ menas en av en liten uppsättning termer som definierar vilken typ av resurs som identifieras. Det är följande fyra typer som ska användas: • id för fysiska objekt • dok för dokument • def för definition av ett koncept • set för ett dataset {koncept} Konceptet kan vara en samling av något, det kan vara typen på det identifierade objektet (ex. skola, väg, stad) eller namnet på ett konceptschema (ex. språk). Regler för val av koncept: • Konceptet ska vara ett substantiv • Konceptet ska stå i obestämd form singular • Konceptet ska vara den vedertagna termen • Ordet som väljs ska vara det som närmast beskriver konceptet. • {referens} • Referensen pekar ut det specifika objektet, termen eller konceptet: /skola/1212 eller /vaeg/e4 eller /stad/stockholm eller/spraak/swe.

22. Råd för framställande av maskinläsbara organisationsbeskrivningar “Organisationsbeskrivningens omfattning bör vara så stor som möjligt. De bör innehålla samtliga nämnder, förvaltningar, deras avdelningar, underavdelningar samt underavdelningarnas uppdelning i enheter. Denna omfattning ska dock inte ses som ett begränsade hinder, det är bättre att publicera organisationsbeskrivningar på högre nivå än att inte publicera någon information alls. Dock ska alla organisatoriska delar på samma nivå finnas med.”

23. Råd för framställande av maskinläsbara organisationsbeskrivningar

24. Råd för framställande av maskinläsbara organisationsbeskrivningar

25. Råd för framställande av maskinläsbara organisationsbeskrivningar

26. Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data “[E]n förteckning över vokabulärer som kan vara relevanta i offentlig verksamhet när man vill tillhandahålla länkade öppna data. Sammanställningen bygger på W3C Linked Data Working Groups arbete samt det arbete som gjorts inom EU:s SEMIC-initiativ . Listan gör inga anspråk på att vara komplett utan utgör endast en förteckning över sådana vokabulärer som identifierats som relevanta för offentlig sektor vid tidigare arbete som gjorts inom området.”

27. Magnus Kolsjö magnus.kolsjo@se.pwc.com 010-212 49 49