Banläggning fält-, jakt- och 3D-banor

1. Banläggning fält-, jakt- och 3D-banor Baserad på SBF:s Handledning vid arrangerande av bågskyttetävlingar ÖSBF 2007 Hartmut Ziplies Illustrationer: Micke Strorrank Foto: Patrik Johansson

2. Kursens uppläggning Sammankomst 1 • Allmän information • Administrativa hållpunkter (tillstånd och samplaneringar) • Hjälpmedel och strukturer i planeringen (kartor och tidsplaner) • Säkerhetsstrategier • Grupparbete 1 Sammankomst 2 • Grovplanering av banorna (banprofil och gångriktningar) • Placering av målen • Grupparbete 2 Sammankomst 3 • Sätt att ”lura” skyttar • Säkerhetstips (skjutvinklar, nät och avstånd) • Materialtips • Grupparbete 3

3. Allmän information • Banläggning kräver god kännedom om området och terrängen samt kunskap och medvetenhet om riskerna med bågskytte för att erhålla högsta möjliga säkerhetsnivå. • Säkerheten är den absolut viktigaste faktorn vid banläggning och återkommer vid samtliga moment i planeringen. • De mallar och hjälpmedel som föreslås i denna kurs är enbart exempel för att underlätta den egna planeringen. Det viktiga är att tänka igenom tillvägagångssättet samt sprida kunskap inom sin förening. • Synpunkter och diskussioner alltid välkomna.

4. Administrativa hållpunkter • Ta kontakt med markägaren och kom överens om eventuell markhyra och i viken omfattning ni får inverka på området (röjning, bygga eventuella spång eller skjuttorn etc.) • Sök polistillstånd samt informera om säkerhetsåtgärder samt eventuella störningsmoment för trafiken eller allmänheten. • Ta hjälp av SBF:s Tekniska Ombud. • Kontrollera om andra aktiviteter är planerad vid samma tidpunkt. • Upprätta en skiss eller skaffa en karta över området (bilaga 1). • Gör en grov disposition av området med hänsyn till - parkering - uppställning / inskjutning - sekretariat / materialförråd - servering / toaletter • Upprätta tidplan och materialspecifikation (bilaga 6).

5. Hjälpmedel vid banläggning • SBF:s tävlingsregler • Tidplan med deadline • Skisser eller kartor (helst topografiska i passande skala) (Kommunen har ofta möjlighet att hjälpa till) (bilagor 1, 2 och 3). • Specifikation av målen med möjlighet att anteckna de olika avstånden (bilaga 4 och 5). • Mätutrustning avståndsmätare (underlättar den grova avståndsmätningen) stålmåttband (för eventuell kontroll) • Verktyg för uppställning av målen • Verktyg för röjning av gångvägar och skjutgator

6. Bilaga 1 6

7. Bilaga 4

8. Bilaga 5

9. Säkerhetsstrategier • Säkerheten skall finnas över hela området. vid skjutpålen på väg till målet vid och bakom målet mellan målen på samlingsplatser och serveringar • Hur mycket vill man lura skytten (har man tillräcklig säkerhet vid överskjutningar alternativt stuts på stenar eller träd framför målet) • Skall säkerhet uppnås genom långa avstånd mellan målen eller skall man utnyttja terrängen och andra säkerhetsåtgärder (nät etc.)

11. Grovplanering av banorna och placering av målen • Vid val av terräng bör hänsyn tas till omväxlande banor med både kuperade och släta områden samt öppna ytor (ängar eller vatten) och skogsmål. • Marken bör vara torr och inte för stenig för att undvika studsar och pilkross. • Bestäm bansträckningen med tanke på eventuella mötespunkter (klubbstugan, serveringar eller toaletter). Lägg gärna korta slingor som återkommer till samma punkt (ex. fyrklöver). • Var noga med att olika slingor / banor inte inkräktar på varandra så målföljden blir otydlig. Ta hänsyn till gångriktningar. • Gångavstånden mellan målen bör hållas inom 1 minut och gångvägarna skall vara lätt framkomliga. • Det är viktigare att banan flyter än att ett ”unikt” mål längre bort tas med. • Närma dig skjutstationen bakifrån så skjutavstånden inte kan bedömas från sidan. • Låt målet helst vara synligt först i närheten av skjutpålen.

12. När du placerar ut de första målen börja med de längsta avstånden och fortsätt med de övriga i fallande avstånd. • Variera avstånden och svårighetsgraden för målen, så banan blir omväxlande och rolig. • Har du möjlighet, lägg publikvänliga mål så sporten syns utåt. • Försök om möjligt att placera målen i pilvänlig omgivning (15m bakom och 5m framför målet). Marken bör inte vara stenig, för mjuk eller med för hög vegetation. • Ritar du in målen och gångvägar på kartan får du större överblick över eventuella tveksamheter och säkerhetsrisker i gång- och skjutriktningar vid olika höjdförhållanden. (Det är svårt att se vad som finns på andra sidan kullen när man står vid dess fot). (Bilagor 2 och 3)

13. Bilaga 2 13

14. Bilaga 3 14

15. Gör en ban- och målspecifikation för att effektivisera banläggningen och undvika fel. • Kontrollera noga att avstånden stämmer överens med tävlingsbestämmelserna (mäts 1,5-2,0m över mark vid skjutpålen mot tavlans centrum). • Vid placering av skjutpålen tag hänsyn till både långa och korta skyttar samt höger- och vänsterskyttar. • Se till att skjutstationen är plan och på fast ”mark” så skytten står stadigt och har tillräckligt utrymme bakom sig. • Skjutstationen skall vara fri från föremål som kan skada bågen (stenar, etc. nära skjutpålen). • Poänggivande zon får ej skymmas av grenar, stenar, högt gräs eller dylikt.

16. Bilaga 6

17. Säkerhet Alla mål skall kunna beskjutas samtidigt utan risk för andra skyttar, funktionärer eller åskådare. Röjningen av skjutgator skall vara utfört så minst 2 skyttar samtidigt kan skjuta utan risk för stuts i grenar eller stenar. Ta hänsyn till svaga bågar som har en högre pilbana. Se till att snitslingar och avspärrningar är tydliga och inte går att missförstå.

19. Sätt att ”lura” skytten • Öppna ytor utan referenspunkter mellan skjutstationen och målet försvårar avståndsbedömningen. Ängar och vattenytor lämpar sig väl. • Dekorera målen genom att skymma butten kring den poänggivande zonen.

20. Placeras målet i en mörk passage (”tunnel”) och skytten står i ljuset så upplevs avståndet som längre. • Ligger skjutstationen i ”tunneln” och målet i ljuset så upplevs avståndet som kortare.

21. Placera målen så marken delvis skyms, avståndet bedöms ofta som längre. • Placeras målet mellan två träd är det ofta svårt att avgöra om det ligger före eller efter träden.

22. Placera separata mål med pålar vid samma skjutstation. • Står målet och skjutstationen på skrå lutar skytten ofta bågen vilket medför en förskjutning av träffbilden. • Avstånd över sänkor bedöms ofta som längre.

23. Mål på skrå

24. Uppförsmål bedöms ofta som kortare än det verkliga avståndet. Nedförsmål bedöms ofta som längre än det verkliga avståndet.

25. Uppförsmål

26. Säkerhetstips och materialtips • Annonsera i lokalpressen och / eller andra medier om möjligt. • Sätt upp anslag och varningsskyltar runt banorna och vid vägar och stigar in i området. • Fundera i alla skeden av banläggningen över olika risker samt möjligheter att lösa eventuella problem. • Nät bakom målet måste hänga i minst 4 lager med avstånd mellan för att stoppa en compoundpil. • Ett tak på butten med en hög vinkel styr eventuella överskjutningar mot marken. • Använd om möjligt terrängen bakom målet som pilfång. • Stenar och föremål framför butten som kan styra pilen i oönskad riktning vid stuts kläs in. • Uppförsmål måste granskas noga med tanke på överskjutningar.

27. Låt snitslingen från mål till nästa skjutstation utgå i 90 grader. Led inte skyttar bakom målen. • Var alltid övertydlig med avspärrningar vid eventuella tveksamheter i gångriktningen. • Snitslingen bör sitta så tätt så minst 3 snitslar (i gångriktningen) kan ses samtidigt.

28. Tavelunderlaget skall vara minst 5 cm större på vardera sida om den poänggivande zonen. Poänggivande zon måste kunna placeras minst 15 cm över marken. • FITA:s rekommendationer för buttstorlekar för Fälttavlor är 80 cm tavla 90x90 cm tavelunderlag 60 cm tavla 70x70 cm tavelunderlag 40 cm tavla 95x95 cm tavelunderlag 20 cm tavla 80x105 cm tavelunderlag • Använd gärna en standardiserad butt för enklare montering / demontering. Fel Målet skall stå vinkelrätt mot skytten. Rätt

29. Tankar kring kursmaterialet Kursen är tänkt som en genomgång av punkterna under respektive sammankomst. Varje sammankomst avslutas med ett grupparbete som redovisas samma dag. Generellt bör kursledaren sammanställa synpunkter och förslag från deltagarna för en utveckling av kursmaterialet. Eventuell kan vissa praktiska övningar (i terräng) läggas in i kursen. Grupparbetena är prototyp-förslag som bör utvecklas. Skriv ut kartan via Paint. Sammankomst 1 (Dela ut tom blad 10) Kursen är tänkt som en generell handledning för banläggning, inte specifikt för tävlingsbanor eller klubbanan. Mallar och lathundar bör anpassas efter egna behov. Kartor och skisser ”skrämmer” ibland deltagarna, men underlättar vid genomgång i terrängen. Att läsa kartor bör genomgås. (Skalor på kartor gäller vid A3.) Avståndstabellerna är utmärkt för kontroll att inga pålar har glömts om man efterhand stryker utlagda avstånd. Säkerhetsstrategier är ett moment där deltagarnas erfarenhet genom diskussioner bör tillvara tas. Sammankomst 2 (Dela ut tom blad 18) Genomgång samt diskussion av punkterna. Sammankomst 3 (Dela ut tom blad 28) Genomgång samt diskussion av punkterna. Eventuell enkät gällande kursens utformning.

30. Grupparbete 1 • Upprätta en materialspecifikation för en komplett jaktbana. • Upprätta en tidplan för en fältbana med detaljerade arbetsmoment samt kolumner för ansvarig samt arbets- eller personalåtgång. • Markera på bifogad karta (bild 33)3 extremt branta områden med röd.3 områden som sluttar lätt med blått.1 plant område med grönt. • Rangordna olika sätt att uppnå säkerhet på banorna. • .

31. Grupparbete 2 • Rita in en 12 mål fält och 15 mål jaktbana på bifogad karta. (bild 33) (Tänk på gångriktningar) • Redovisa hur ni resonerade vid målplaceringen.

32. Grupparbete 3 • Diskutera inom gruppen och redovisa egna förslag att förbättra kursen.