Banor & stadion TD seminarium och arrangörskonferens Östersund oktober 2011

1. Banor & stadion TD seminarium och arrangörskonferens Östersund oktober 2011

2. Varför regler för banor? • Rättvisa tävlingar • Säkra tävlingar • Kvalitetssäkrade tävlingar i resultathänseende • FIS punkter • Mästerskap

3. Vad är längdskidåkning? Transportmedel => vem är snabbast? De första banorna använde befintliga sträckningar i terrängen (sommarstigar, transportvägar från skogsbruket osv) Dessa sträckningar var lagda för att på bästa sätt anpassas till befintlig terräng (rytm, smidighet, säkerhet) => Effektivaste vägen! Vid banläggning i dag måste dessa grunder bevaras! Skidåkningen skall vara njutsam – även på tävlingsnivå!

4. Längdskidåkning är en idrott som skall ske i nära samklang med naturen – detta måste vi ta hänsyn till vid banläggning Undvik skärningar och schakter Ta hänsyn till vattenflöden Skydda växtlighet Undvik brokonstruktioner Miljöaspekter

5. De tävlandes säkerhet är av största vikt. Även under svåra snö-förhållanden måste banan vara säker Utförsåkningar vid isiga förhållanden Tunga stigningar vid tung nysnö Stenar och andra hinder bredvid banan Säkerhet

6. Tävlingsbanan måste vara utformad så att den: premierar den bästa åkaren Ställer krav på att de tävlande behärskar alla tekniker (utför, uppför och slätåkning) taktik fysisk uthållighet explosivitet Rättvisa tävlingar

7. Publik TV och övrig media Preparering Nationella och lokala lagar och förordningar Utvecklingen av skidsporten…. Andra faktorer

8. Allt det vi pratat om hittills sammantaget benämns homologisering Varför? kvalitetssäkring av resonemanget vi fört Viktigt för användande av FIS punkter som rankingsystem Homologisering

9. Regler ICR 311 (tävlingsdistanser), 312 (Grundläggande beskrivning av banor), 313 (Homologisering/data), 320 (stadion) Homologiseringsmanual 2nd edition Seminarier och kurser Erfarenhetsutbyte Vilken styrning finns för banläggning?

10. Tävlingsbanan skall vara så lagd att åkarnas tekniska, taktiska och fysiska egenskaper sätts på prov. Svårighetsgraden skall anpassas efter tävlingens betydelse. Banan skall planeras så naturligt som möjligt med hänsyn till terrängförhållandena. Böljande och flacka partier, uppförs‑ och utförsbackar skall växla så att banan inte blir enformig. Banan skall där så är möjligt gå genom skog. Åkrytmen skall brytas så litet som möjligt, varför alltför snabba snäva riktningsförändringar eller för många branta uppförsbackar som tvingar till saxning, bör undvikas. Utförslöporna skall planeras så att åkarnas tekniska kvaliteter ger utslag. Samtidigt är det av stor vikt att de tävlande ska kunna åka banan även i mycket hög fart eller i isiga spår utan att riskerar olycksfall. 312.1.1

11. 1/3 Uppförsbackar lutning 9%-18% höjdskillnad >10m 1/3 Plan och småkuperad terräng höjdskillnad<10m 1/3 Utförsbackar 312.1.2

12. Åkarna stör varandra För smala banor, speciellt tidigt efter start För branta backar i klassisk teknik Flödet längs banan otillräckligt Övergångar från utförskörningar till branta uppförsbackar Smala banor och hinder längs banorna Svängar i långa uppförsbackar Orytmiska banor För mycket svängar i klassisk teknik Avsaknad av långa stigningar utan avbrott För enkla utförskörningar Tekniska utförskörningar med flertal svängar Erfarenheter av dagens tävlingsbanor

13. Breda, raka banor utan kraftiga backar direkt efter start Behåll bredd efter hela banan, undvik kraftiga avsmalningar Inte uppför direkt efter utför Undvik långa C-backar Möjliggör omkörning (spec mot slutet) Tekniska utförskörningar Mass-start tävlingar

14. HD Height Differencehöjdskillnad mellan banans högsta och lägsta punkt MC Max ClimbHöjdskillnaden för den längsta uppförsbacken TC Total Climbden totala stigningen längs banan 313.1

15. A Individuell klassisk teknik min 3m B A+fri ind, klassisk stafett 4m C B+fri stafett, klassisk massstart, klassisk sprint 6m D C+mix stafett, fri mass start, fri sprint 9m E Jaktstart med minst en C bana och en D bana Homologisering kategorier

16. Stadion för tävlingar med gemensam start och sprint • Regler: 312.1.4, 320, 351.3.2, 360.4, 361.4, 361.5, 364.4, 372.1, 372.2, • Starkt kopplat till banorna, pga många varvningar och växlingar. • Utrymmeskrävande => se nästa bild! • Bör luta ca 2-5% med målområdet som högsta punkt

17. Start format Start bredd mål bredd • Interval start, klassisk teknik 3 m 6 m (3 spår 1.5 m avstånd) • Interval start, fri teknik 4 m 9 m (3 spår 3 m bredd/spår) • stafett: klassisk teknikstart, Minimum 14 m (10 spår 1.2 m avstånd) 9 m (3 spår 3 m bredd/spår) fri teknik mål • Jaktstart med uppehåll Minimum 12 m (4 spår 3 m bredd/spår) 9 m (3 spår 3 m bredd/spår) • Jaktstart utan uppehåll Minimum 16 m (11 spår första 45 m) Minimum 12 m (4 spår 3 m wide) • Mass-start, klassisk teknik Minimum 16 m (11 spår första 45 m) Minimum 12 m (6-8 klassiska spår med 1.5 m avstånd Mass-start, fri teknik Minimum 16 m (11 spår första 45 m) Minimum 12 m (4 spår 3 m bredd) • Sprint, klassisk teknik (4 åkare/heat) Minimum 8 m (4 spår 1.5 m avstånd) Minimum 8 m (4 spår 1.5 m avstånd) • Sprint, klassisk teknik (6 åkare/heat) Minimum 10 m (6 spår 1.5 m avstånd) Minimum 10 m (6 spår 1.5 m avstånd) • Sprint, fri teknik (4 åkare/heat) Minimum 12 m (4 spår 3m bredd/spår) Minimum 12 m (4 spår 3m bredd/spår) • Sprint, fri teknik (6 åkare/heat) Minimum 18 m (6 spår 3m bredd/spår) Minimum 18 m (6 spår 3m bredd/spår) • Depå område vid Jaktstart en rad depåer: 14m brett två rader depåer: 24m brett • längd: antal depåerx1.8m+10m • Ovanstående gör att en yta utan kompromisser för ett stadion är ca 150 m x 65 m.

18. Banor och stadion för barn & ungdomar • FIS/SSF regler skrivna för seniorer, och justerade för att passa juniorer. • SSF - Enkla skidtävlingar

19. Banor och stadion för barn & ungdomar Banans utformning är av största betydelse för att en lyckad tävling skall kunna genomföras. Stor vikt måste läggas vid banans anpassning till de tävlandes ålder och erfarenhet. Banan måste vara sådan att den både är säker att åka under rådande väder- och snöförhållanden och att den sätter de tävlandes olika förmågor på prov. // Generellt kan sägas att en sprintbana skall vara på ett sådant sätt att den främjar taktik, fart och man mot man kamper. En sprintbana skall göra att åktiden i varje heat är 1,5-2 min vilket medför att de olika ungdomsklasserna bör köras på olika banor så att den ideala åktiden uppnås. Banan skall vidare läggas så att tvära och långa stigningar undviks, endast i de äldre ungdomsklasserna bör kraftigare stigningar finnas. Finns möjlighet kan det vara en bra lösning att starten är högre belägen än målet. Målgången skall planeras så att rättvisa spurtuppgörelser främjas. För yngre ungdomsklasser bör lutningen mot mål vara så liten som möjligt. I vissa fall kan det vara en fördel att ha nedförsbacke mot mål, för att skapa fartfyllda uppgörelser.

20. Sprint för barn Sprinttävlingar skall genomföras på ett sådant sätt att de i alla delar framstår som fartfyllda tävlingar där taktik, snabbhet, glädje, spänst och styrka framhävs. Detta gäller alla olika delar i arrangemanget såsom speaker, tidsplanering, banlayout, funktionärers uppträdande mm. På detta sätt kan vi till fullo utnyttja de möjligheter som ges i sprinttävlingen att tillföra vår sport en ny dimension. Sprinttävlingen kan genomföras på en enkel arena utan större krav på bana och start/målområde. Den är därför lämplig att genomföra på ungdomsnivå och kan med fördel arrangeras på nya platser, vid skolor, daghem köpcentra mm. Om tävlingen planeras så att klassindelningen medför att man inte behöver genomföra en kvalomgång (mindre än 16 deltagare/ klass) kan en sprinttävling genomföras helt utan tidtagning. Grundregler för sprinttävlingar återfinns i regelboken (§ 360) med de regeltillägg som är beslutade. Dessa regler är framtagna för internationella och nationella tävlingar för seniorer och juniorer.

21. Stafett för barn Med stafett avses tävlingar där flera tävlande tillsammans bildar ett lag med fler än två medlemmar. I övrigt har tävlingsformen stor frihetsgrad och ger stort utrymme för olika tillämpningar för arrangören. Stafett är det enklaste sättet att arrangera en spännande och intressant skidtävling på och den stimulerar unga till lekfullt tävlande på bra sätt. Stafetter är likt sprinttävlingar enkla att genomföra då tidtagning inte är nödvändigt och det går att bygga många olika spänningsmoment i tävlingen. Blandning av både tävlingsdistanser, banlängder, åldrar och flickor/pojkar rekommenderas för att skapa intressanta tävlingar. SkiCross kan med fördel utgöra delar av eller hela tävlingen.

22. Preparering för tävling • Utrustning • Pistmaskin • Skoter • 4-hjuling • Efterutrustning • Kunskap & Erfarenhet • Tävling – motion • Studiebesök

23. Efterutrustningskoter/4-hjuling • JACA • Spåraggregat • Sladdplanka för F stil • Snösamlare • www.jacatrax.com • Spårmasen • g:a Aktiv Wassberg • Motordriven spårfräs • kommer sladdplanka för F stil • www.sparmasen.se • YTS - Ginzugroomer • prepareringsaggregat med påmonterat spåraggregat • Sladdplanka för F stil • Vält • Lös spårplatta • http://www.bg-as.no/tracksystem