Framtida återgång till normal penningpolitik i västvärlden och faror på vägen

1. Framtida återgång till normal penningpolitik i västvärlden och faror på vägen Per Jansson - 120910

2. Agenda • Krisens förlopp • Policyreaktioner och centralbankernas roll • Centralbankernas exit från extraordinära stödåtgärder

3. Krisens förlopp

4. Finanskrisen • Boprisbubblan i USA började pysa ihop redan under 2007 • Negativ inverkan på de finansiella institutioner som finansierat bubblan • Global finanskris utlöstes när investmentbanken Lehman Brothers till slut ställde in betalningarna hösten 2008 • Medförde stark misstro och osäkerhet på de finansiella marknaderna • Börser föll och marknadsräntor steg kraftigt p.g.a. ökade kredit- och likviditetsrisker

5. Misstro i banksektorn ledde till friktioner på finansiella marknaderSpread mellan interbankränta och förväntad policyränta, räntepunkter Anm: Spreaden är beräknad på räntor för tre månaders löptid.

6. Spillde över på kreditvillkoren för företag och hushåll Stramare kreditvillkor, nettotal Källor: ECB och FED Anm. Andel banker och finansiella institut som säger sig ha stramat åt kreditvillkoren jämfört med kvartalet innan.

7. Stora realekonomiska effekter av krisenBNP-tillväxt, årlig procentuell förändring Källa: OECD

8. Långsam återhämtningBNP-nivåer, index=100 2007Q1 Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis, United States, Office for National Statistics, United Kingdom och SCB

9. Policyreaktioner och centralbankernas roll

10. Centralbankerna sänkte styrräntorna Källa: Reuters Ecowin

11. Och genomförde omfattande kvantitativa penningpolitiska åtgärderBalansomslutningens procentandel av BNP Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB ochrespektivecentralbank

12. Finanspolitiken var också expansivBudgetunderskott, procent av BNP Källa: OECD

13. Men statsskuldnivåerna begränsade snart finanspolitiken i flera länderProcent av BNP Källa: IMF World Economic Outlook, april 2012

14. Stödprogram till problemländerMiljarder EUR Källor: European Financial Stability Facility (EFSF) och European Financial Stability Mechanism (EFSM)

15. Centralbankernas exit från extraordinära stödåtgärder

16. Vad menas med centralbankernas exit? • Centralbankerna höjer styrräntan • Centralbankerna minskar sina balansräkningar • Centralbankerna måste göra en avvägning i vilken ordning dessa åtgärder genomförs • Kommunikationen viktig

17. När sker en framtida exit från krisåtgärderna? • I teorin lätt: Centralbankernas exit förväntas ske när krisen bedarrar • De finansiella marknaderna fungerar mer normalt • Resursutnyttjandet normaliseras • I praktiken: Risker med såväl för tidig som för sen exit • Risk att lita för mycket på penningpolitik (och olika stödåtgärder) • Kan inte lösa strukturproblem (”verkningslös medicin”) • Riskerar undergräva incitament att ta tag i de underliggande problemen och skapa överhettning på sikt (”medicinen förvärrar sjukdomen”)

18. Aspekter på för tidig exit • Skapar stramare finansiella förhållanden vilket åter kan leda till friktioner på olika finansiella delmarknader • Banker, hushålloch företag som är beroende av lånefinansiering drabbas • Stramare finansiella villkor riskerar att leda till ännu långsammare återhämtning i ekonomisk tillväxt • Detta leder i sin tur till sämre möjligheter för problemländer att genomföra de besparingar och strukturella åtgärder som behövs

19. För tidig exit skulle strama åt kredit-marknaderna ytterligare i problemländerBankutlåning, årlig procentuell förändring Källor: ECB och FED

20. Aspekter på för tidig exit • Skapar stramare finansiella förhållanden vilket åter kan leda till friktioner på olika finansiella delmarknader • Banker, hushålloch företag som är beroende av lånefinansiering drabbas • Stramare finansiella villkor riskerar att leda till ännu långsammare återhämtning i ekonomisk tillväxt • Detta leder i sin tur till sämre möjligheter för problemländer att genomföra de besparingar och strukturella åtgärder som behövs

21. Aspekter på för sen exit • Motverkar (eller i varje fall bidrar inte till) effektiva lösningar på strukturella problem • Långvarig penningpolitisk stimulans kan ha andra snedvridande effekter • Potentiellt negativa effekter för centralbankernas framtida trovärdighet och självständighet

22. Konkurrenskraften en viktig strukturell faktorArbetskostnad per producerad enhet, index 1999 = 100 Källa: OECD

23. Höga statsskulder kräver besparingarStatsskuld i procent av BNP Källa: IMF World Economic Outlook, april 2012

24. Strukturåtgärder på arbetsmarknaderArbetslöshet, andel av arbetskraft i procent Källa: OECD

25. Aspekter på för sen exit • Motverkar effektiva lösningar på strukturella problem • Långvarig penningpolitisk stimulans kan ha andra snedvridande effekter • Potentiellt negativa effekter för centralbankernas framtida trovärdighet och självständighet

26. Sammanfattande reflektioner kring penningpolitisk exit i västvärlden • Låga styrräntor och expansiva kvantitativa åtgärder kommer inte att vara för evigt • De stora centralbankernas exit från krisåtgärder är förknippat med risker • En sådan risk är att alltför stor börda läggs på centralbanker (och stödprogram) för att lösa strukturella problem: riskerar förvärra snarare än förbättra situationen

27. Extrabilder

28. Myndigheternas åtgärder mer kraftfulla och effektiva nu än vid DepressionenBIS 82nd AnnualReport 2012 (June)

29. Lågt förtroende för vissa länder10-åriga statsräntor Källa: Reuters Ecowin

30. Att återvinna förtroende tar lång tid10-åriga statsräntor Källa: Reuters Ecowin