170 likes | 327 Views
Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping. Växtnäringsförluster. Fem goda skäl att minska förlusterna. Ekonomi ” En sparad krona är en tjänad krona” Miljö Hav Sjöar och vattendrag Grundvatten (brunnar m.m.) Biologisk mångfald
E N D
Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Fem goda skäl att minska förlusterna • Ekonomi ”En sparad krona är en tjänad krona” • Miljö • Hav • Sjöar och vattendrag • Grundvatten (brunnar m.m.) • Biologisk mångfald • Klimatsmart att hushålla med kvävet! • Goodwill • Internationella överenskommelser/krav • Undvika tvingande regler
Ammoniakavgången i siffror • Totalt 48 330 ton i Sverige 2009 enligt SCB (NV anger en något högre siffra - 51 370 ton 2012) • Jordbruket står för nästan 86 % (44 050 ton) • Djurhållningen svarar enligt SCB för 83 % av de totala utsläppen och 95 % av utsläppen från jordbruket • Mellan 1995 och 2009 minskade ammoniakavgången från jord-bruket med 25 % (övriga sektorer ökade med 8 %)
Det innebär att… • 30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak • Sveriges bönder förlorar kväve för 326 Mkr per år (räknat på kvävepriset 9 kr/kg) • På gårdsnivå: • 13,50 kr per ton stallgödsel • 362 kr per hektar stallgödslad åkermark
”Försvinner” i form av: NH3 (ammoniak) NO3- (nitrat) NOx (kväveoxider) N2O (lustgas) N2 (kvävgas) Bidrar till: Övergödning, försurning, indirekt lustgasavgång Övergödning, (hav, grundvatten) Försurning, övergödning Växthuseffekten Ofarlig (78 % i atmosfären) Kväve – ett svårfångat näringsämne
Vad händer i atmosfären? Utsläpp: Reagerar med: Omvandlas till: • NH3 H2O NH4+ + OH- • NOx O2, H2O HNO3 H+ + NO3- • SO2 O2, H2O H2SO4 2H+ + SO42- NH4NO3, (NH4)2SO4 Nedfall i form av: • Torrdeposition (partiklar) • Våtdeposition (löst i vatten) I marken: • NH4++2O2 NO3- + 2H+ + H2O (nitrifikation)
Kvävenedfall i Sverige Årligt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog, medel- värden 2003-2007 baserat på mätningar i krondropps- nätet. Källa: IVL, rapport B1980 (2011) Total våtdeposition av kväve (NOx-N och NHx-N) per hektar 2011. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.se
Mätning av kvävenedfall Mätningar inom Krondroppsnätet Mätnät för luftföroreningar: IM (Integrerad monitoring), EMEP, LNKN (Luft- och nederbördskemiska nätet) och KD-nätet (Krondroppsnätet). Källa: IVL, rapport B2030 (2012) Mätningar inom Krondroppsnätet Källa: www.krondroppsnatet.ivl.se
Ammoniakavgång – källor och trender Källa: Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till NEC och CLRTAP 2014 (SMED), www.naturvardsverket.se
EU:s takdirektiv (NECD) – Sveriges åtaganden Källa: Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se
Ammoniakavgång – var sker utsläppen? Utsläpp av ammoniak till luft 2011 – fördelning mellan olika län. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.se
Vad kan man göra för att minska ammoniakavgången? • Anpassa fodret till djurens behov • Ändra gödselns egenskaper • Surgörning (sänkt pH genom syratillsats) • Spädning med vatten • Separering • Bättre stallgödselhantering • Stall • Urinavskiljning • Val av strömedel (mängd, typ) • Temperatur (sänkt stalltemperatur, kylning av gödseln) • Gödselyta (vid ny- eller ombyggnad) • Lager • Täckning av lagringsbehållare • Behållarens utformning • Val av strömedel • Spridning • Tidpunkt (lämplig väderlek) • Myllning av flytgödsel och urin • Snabb nedbrukning • Reningsanläggningar • Rening av frånluft från djurstallar
Investeringskalkyl, täckning av lagringsbehållare 2 000 m3 (4 m djup behållare, N-pris 9 kr/kg, ränta 4 %, spridningskostnad 22 kr/m3)
7 tips för minskad ammoniakavgång… • Anpassa fodret till djurens behov • Vid ny-, till- och ombyggnad – välj i första hand flytgödsel-system • Rensa urindräneringen regelbundet • Sänk temperaturen i stallet • Använd gärna torv som strö, särskilt i fastgödsel- och djup-strösystem • Täck urinbehållaren • Mylla eller bruka ned stallgödsel och andra organiska gödselmedel snabbt där det är möjligt