390 likes | 549 Views
Stockholms läns landstings screeningprogram för tidigupptäckt av cancer Enheten för hälsoundersökningar Onkologiskt centrum Samhällsmedicin. Onkologiska centra. Decentraliserad cancervård, Socialstyrelsen 1974 6 sjukvårdsregioner; Stockholm-Gotland Uppgifter: Regionalt cancerregister
E N D
Stockholms läns landstings screeningprogram för tidigupptäckt av cancer Enheten för hälsoundersökningar Onkologiskt centrum Samhällsmedicin
Onkologiska centra • Decentraliserad cancervård, Socialstyrelsen 1974 • 6 sjukvårdsregioner; Stockholm-Gotland • Uppgifter: • Regionalt cancerregister • Vårdprogram • Cancerscreening • Psykosocialt omhändertagande • Cancerprevention, m.m.
Cancerprevention Åtgärd Effekt på Primär Orsaksfaktorer Incidens Sekundär Tidig upptäckt Dödlighet Tertiär Behandling Överlevnad
Cancerscreening • Cellprovtagning för tidigupptäckt av livmoderhalscancer (1968) • Mammografi för tidigupptäckt av bröstcancer (1989) • Test av blod i avföringen för tidigupptäckt av tjocktarms- och ändtarmscancer 2004?
Cancerscreening Anvisningar från Socialstyrelsen: • Cellprovtagning: 1985, 1998 • Mammografi: 1986, 1998 Rekommendationer från EU, 2003 • Cellprov, mammografi, FOB (blod i avför.) • Ej prostata!
Cancerscreening Problem: Människor dör av cancer Mål: Reducera för tidig och förebyggbar död i cancer (samt konfirmera friskhet) Medel: Diagnostisera cancer i tidigt och botbart skede Strategi: Aktiv, uppsökande populationsbaserad testning.
Kriterier för screening Vanlig sjukdom - hög dödlighet (samhälligt problem) Känd naturalhistoria - preklinisk fas Test med hög känslighet & säkerhet Behandling som förbättrar prognosen Accepterat av målgrupp Kostnadseffektivt
Antalet nyinsjuknade år 2000 Prostata** 7 611 Bröst* 6 348 Tjocktarm (colon)** 3 275 Lunga 2 961 Hud (ej melanom)** 2 934 Urinblåsa 2 190 Ändtarm (rektum)** 1 929 Malignt melanom** 1 616 Livmoderhals (invasiv)* 448 Livmoderhals (ej invasiv)* 3 117 EpC 2002 (data gäller 2000) * = screening etablerad ** = screening diskuteras
Antalet cancerdöda år 2000 Lunga 2 980 Prostata** 2 501 318<70 Blod, blodbild. org. 1 948 Tjocktarm** 1 733 Bröst* 1 526 716<70 Ändtarm** 736 Äggstock** 639 Mal. melanom, hud** 370 171<70 Livmoder* 171 84<70 Hud (ej melanom)** 54 EpC 2002 (data gäller 2000) * = screening etablerad ** = screening diskuteras
Livmoderhalscancer 1 • Orsakas av virus (sexuellt överförd), möjliggör vaccination. • Mikroskopi av avskrapade celler kan visa förstadier till cancer • Screening initierades mellan 1967 och 1973 • Stor överprovtagning (”vild screening”) • Teoretiskt möjligt att utrota cervixcancer
Bakgrundsdata, Stockholm • Organiserad screening sedan 1968 • Tidigare administrerat via Sabbatsbergs sjkh • Onkologiskt centrum ansvarar sedan 1993 • C:a 500 000 kvinnor mellan 23-60 år • 60 MVC • 2 landstingslab., 2 privatlab. • 20 gynmottagningar • 1 gynonkologisk klinik
Förbättringar i Stockholm • Kvalitetskontroll • Möjlighet att studera och eventuellt påverka faktorer som styr deltagande • Feed-back gav högre status på verksamheten • Svarsbrev • Standardiserat utredningsschema • Via hemsida – möjlighet att marknadsföra verksamheten • IT har gjort administrationen mer kostnadseffektiv • Möjlighet driva forsknings- och utvecklingsprojekt • Minska ”vild screening”
Resultat, Stockholm 2002 Cervix • Antal som inbjuds/år 170 000 • Antal deltagande 70-80 000 • Deltagarfrekvens 30-80% • Täckningsgrad 70-90% • Normala prov 97,5% • Avvikande prov 2,2% • Omprov 0,3%
Olika perspektiv på cervixcancerscreening Politiker Hela befolkningen Organiserad screening Barnmorskor Gruppens hälsa Indicerat cellprov Läkare Individens hälsa
Cancer Incidence in Sweden EpC 2002
Dödsorsaker EpC 2002
Nationellt kvalitetsregister • Jämföra kvalitet i olika landsting • Möjlighet förbättra screeningen • Pilotfas 2001-2002 • Etablera register 2003-2004 (datainsamling pågår fortfarande) • Länkad forskning (Cancerfondsprojekt)
Mammografi hälsokontroll i Sverige • Vetenskapliga projekt har visat möjlighet minska dödlighet i bröstcancer med 30% • Socialstyrelsens anvisningar 1986+1998 • Alla landsting (uppbyggt 1986-1997) • Hälften av landstingen startar vid 40 åå, andra hälften från 50 åå • Programmen pågår upp till 69 (74) åå
Mammografi i Stockholm • Politiskt beslut i december 1986 • Påbörjades i december 1988 • 50 – 69 åå, 24 månaders intervall • C:a 180 000 inbjuds årligen. 70-75% deltar. • Politiskt beslut om 40 – 74, ej realiserat pga resursbrist • Aktuell forskning visar: • Minskad dödlighet • Utjämnade regionala skillnader
Screening för colorektal cancer? • Förebyggande åtgärder (fibrer, fett, fysisk aktivitet) inte visat effekt. • Problem: 7 100 patienter vårdas/år, 138 000 vårddagar/år • Screening: Minskar dödlighet. Test för blod i avföring. Vidare utredning med skopi. • Allmänna rekommendationer: EU, Ja. Sverige, Nej • Vad händer om man inte inför CRC screening?
Pilotverksamhet i Stockholm, Uppsala och Västra Götaland • Ålder 60-69. Provtagning vartannat år. • 98% normala, 2% utreds vidare • Successivt införande (lägre behov av resurstillskott) • Medger utvärdering och avbrytande om det inte fungerar • Minskar risk för ”vild” screening • Beräknad effekt, i absoluta tal större än mammografi och cellprov
Förhållningssätt i Stockholm rörande screening för tjocktarmscancer? • Passivitet omöjlig! • Antingen aktivt emot eller aktivt för screening! • Behov av policy. • Försöksverksamhet bör initieras?
Prostata • Test är PSA (prostataspecifikt antigen) • EU: • avvakta allmän screening • Symposium på Riksstämman, 2002: • ja till tidig diagnostik (risk för ”vild” screening) • avvakta allmän screening • Kvarstående frågor: • Mortalitetssänkande effekt? • Biverkningar, kostnader?
Screening för lungcancer • ”CT (spriraltomografi) ökar möjligheten diagnosticera små (tidiga?) tumörer” • Varför olämpligt? • Primärprevention bättre! • Screeningkriterier ej uppfyllda! • Studier av dödlighet visar inga resultat • Screening bör inte införas! • Trots detta initieras en studie i Gävle!
Etiska aspekter. • Måste vara effektivt för att vara etiskt. • Balans fördelar - nackdelar • Information om positiva och negativa aspekter • Frivillighet (deltagande) • Integritet • Regler/lagar data hantering • Slippa delta i forskning
Hur effektiva är screeningprogrammen? Hur vet vi att rutinscreening fungerar? • Mammografi 30-50% sänkning av dödlighet • Cervix >50% sänkt dödlighet • Colorektal cancer 14-18% sänkt dödlighet • Prostatacancer inga resultat ännu HÖRSAMHET VIKTIGAST!
Positiva faktorer Inbjudan med bestämd tid Avgiftsfritt Lättillgänglighet Hälsomedvetenhet Negativa faktorer Öppen inbjudan Avgift Svårtillgänglighet Låg hälsomedvetenhet Faktorer som styr deltagande
Opportunistisk screening • Ej organiserad provtagning i hälsokontrollsyfte • På läkares eller patientens initiativ • Omöjligt att utvärdera • Inte effektivt • Hög kostnad • Cellprov, mammografi, PSA, mm
Läärä et al Lancet 1987
Opportunistisk screening Cellprov: • Organiserad provtagning 60-70 000 kvinnor/år • ”Indicerad” provtagning 180 000 kvinnor/år • Av dessa tas 150 000 i hälsokontrollsyfte • Dessa 150 000 test bör inte finansieras med allmänna medel • Förändring skall genomföras 2004
Aktuellt vad det gäller screening: • ”EAC programmet har varit effektivt” • Bröstcancer: • SoS rekommendationer kvarstår • Ny forskning visar goda resultat (7-län, Umeå, pågående) • Nationellt kvalitetsregister • Cervixcancer: • HPV: vaccin, primär- och sekundärscreening • Nationellt kvalitetsregister • Biobankslagen • Colorektal cancer: • Genomförbarhetsstudier
Begränsningar - framtiden: • Socialstyrelsen formulerar inte anvisningar • Fritt val av vård ej förenligt med befolkningsinriktad screening • Brist på specialister? • Sjukvårdsekonomin!
Sammanfattning • Initiera colorektalcancerscreening • Minska ”vild screening” • Ev. prostatacancerscreening (efter 2008?) • Förbättra kvalitet och höja deltagande i pågående rutinscreeningprogram