320 likes | 743 Views
Repetition inför NP i biologi. Lektion 5 Fetter, kolhydrater, matspjälkning, cirkulation och andning. Människokroppen behöver bränsle (energi) för att fungera. Men var kommer den här energin ifrån?. Människans ämnesomsättning. Vegetabilisk fett- från växtriket Animalisk fett- från djurriket
E N D
Repetition inför NP i biologi Lektion 5 Fetter, kolhydrater, matspjälkning, cirkulation och andning
Människokroppen behöver bränsle (energi) för att fungera. Men var kommer den här energin ifrån? Människans ämnesomsättning
Vegetabilisk fett- från växtriket • Animalisk fett- från djurriket • MAT+SYRE → koldioxid + vatten + energi • Koldioxid avgår genom lungorna • Vatten avgår genom lungor, hud och njurar
Fetter • De kallas även lipider. • De är svårlösliga/olösliga i vatten. • Fettsyror innehåller lång kedja av C och H. • Viktiga funktioner som lipiden har i kroppen: • Energiproduktion • Bygger upp lipidlager i cellmembraner
Mättat och fleromättat fett • Mättade fettsyror = består av kol och väte bundna med enkelbindning. Finns framförallt i mat från djurriket, som smör, grädde, ost, korv och fläsk. Bidrar till hjärtkärlsjukdomar, ex hjärtinfarkt. • Fleromättat fett från växtriket finns ibland annat i margarin och matoljor. Även fet fisk innehåller mycket fleromättat fett. • Den är nyttigare för blodkärlen än mättat fett.
Enkelomättat fett • Omättade fettsyror = har en eller fler dubbelbindningar. Finns bland annat i olivolja och rapsolja och anses motverka (åderförkalkning) att det lagras fett i blodkärlen. • Fett kan sönderdelas till glycerol och fettsyror. • Fett kan lagras i kroppen under huden och runt tarmar och inre organ.
Proteiner • Proteiner är uppbyggda av små aminosyror • Proteiner i maten sönderdelas i vår mage och tarm till aminosyror • De transporteras sedan till cellerna • Proteiner finns i framförallt i mat från djurriket, t.ex. kött, fisk, ägg, mjölk och ost. • De finns även i sojabönor och ärtor. • De används som byggmaterial i cellerna. • Proteiner kan också transportera ämnen i kroppen, ex hemoglobin.
Kolhydrater • Stärkelse, cellulosa och olika sorters socker kallas gemensamt för kolhydrater. • Kolhydrater finns i bröd, pasta, potatis, grönsaker och frukt. • Kolhydrater innehåller mycket energi. • Deras viktigaste funktion i kroppen är energiproduktion. • Monosackarid = den enklaste kolhydraten. • Den vanligaste formen av kolhydrat är stärkelse.
Långsamma och snabba kolhydrater • Långsamma kolhydrater= ex stärkelse, sönderdelas sakta till druvsocker i kroppen. De finns i pasta och potatis. • Snabba kolhydrater = som socker, godis, russin osv kan snabbt sönderdelas till socker.
Sönderdelning av födan Sönderdelning av födan: • Börjar redan i munnen • Fortsätter i magsäcken • Sedan i tolvfingertarmen • Därefter i tunntarmen • Slutligen tjocktarmen • Och utsöndras via ändtarmen
1. I munnen • Tänderna tuggar sönder maten och den blandas med saliv. • Saliven innehåller enzymet amylas. • Amylas bryter ner stärkelse till maltos.
2. I magsäcken • Här knådas maten av muskler • Maten blandas med magsaft. Denna innehåller saltsyra och enzymet pepsin. • Pepsin bryter ner proteiner till aminosyror. • Saltsyra dödar bakterier
Levern tillverkar ca 0,5 liter galla /dag som lagras i gallblåsan och töms i tarmen: finfördelar fett. Bukspottkörteln producerar ca 1 liter enzymer/dag som sönderdelar kolhydrater, proteiner, fetter Lever, gallblåsa och bukspottkörteln
3. I tolvfingertarmen • Enzymer från bukspottkörteln bryter ner: • Fett → glycerol + fettsyror • Proteiner → aminosyror • Kolhydrater → druvsocker Gallan från levern finfördelar fettet
4. I tunntarmen • Amylas bryter ner polysackarider till maltos (kolhydrater) • Dipeptidaser bryter ner dipeptider till aminosyror (proteiner) • I tunntarmen sugs födan upp med hjälp av tarmludden. • Maten transporteras sedan med blod och lymfa ut till cellerna
5 och 6. I tjock- och ändtarmen • Vatten och salter sugs upp här • Här finns Coli- bakterier som bildar K- vitamin. • Avföringen töms slutligen ut via ändtarmen.
Hunger och aptit Aptit
Utbytet mellan blodet och cellerna(den röda på bilden är blodkärl, den blåa är en cell)
Lilla respektive stora kretsloppet • Lilla kretsloppet Hjärta – lungor – hjärta • Stora kretsloppet Hjärta – kroppens alla organ och vävnader
Inandning • Musklerna kontraheras (dras ihop) • Lungan utvidgas • Alveolerna utvidgas och trycket i alveolerna sjunker • Då blir atmosfärstrycker högre än trycket i alveolerna • Så luften strömmar in genom luftvägarna
Utandning • Inandningsmusklerna relaxerar och återgår till sitt viloläge. • Brösthålan minskar i omfång • Trycket i lungorna blir mindre • Alveolerna minskar i omfång • Trycker i alveolerna överstiger atmosfärstrycket och luften strömmar då ut.
Tolkning av lungvolymer • Volymen i ett andetag är ca 500ml (TV) • Residualvolym är den mängd luft som är fortfarande kvar efter en maximal utandning (RV) • Vitalkapacitet = den luftmängd som vi andas ut (VC) • Total lungkapacitet = lungornas maximala gasinnehåll (TLC)