100 likes | 255 Views
Ägande, drift och dess effekter för det lokala föreningslivet. Josef Fahlén Pedagogiska institutionen Umeå Universitet Vem ska äga och driva idrottsanläggningen? Stockholm, 26 november, 2009. Undersökningens bakgrund.
E N D
Ägande, drift och dess effekter för det lokala föreningslivet Josef Fahlén Pedagogiska institutionen Umeå Universitet Vem ska äga och driva idrottsanläggningen? Stockholm, 26 november, 2009
Undersökningens bakgrund • Idrottens anläggningar pekas ofta ut som en av de viktigaste förutsättningarna för föreningsidrottens verksamhet och utveckling • Merparten av Sveriges idrottsanläggningar ägs och drivs av kommunerna men under de senaste decennierna har flera alternativa lösningar för ägande och drift utvecklats • Kommunerna har sett partnerskap med privata aktörer som nödvändiga för att kunna driva anläggningen vidare, privata aktörer har sett nya affärsmöjligheter och idrottsföreningarna å sin sida har sett partnerskap och/eller eget ägande/drift som ett sätt att säkerställa de anläggningar de behöver för sin verksamhet
Undersökningens syfte • Studien som den här presentationen handlar om har därför intresserat sig för på vilket sätt dessa förändringar i ägande- och driftsförhållanden påverkar tillgång och tillgänglighet till idrottsanläggningar • Studien ställer mer specifikt frågor om på vilket sätt enskilt föreningsägande påverkar tillgängligheten för andra föreningar och hur privat ägande påverkar tillgängligheten för såväl föreningslivet som allmänheten • Men frågar sig också om det finns andra aspekter kopplade till anläggningsfrågan som påverkar människors tillgänglighet till idrott och i slutändan ambitionen om idrott åt alla
Undersökningens tillvägagångssätt • Fallstudier i Umeå (med ishallen som exempel) och Norrtälje (med sportcentrum som exempel) där ägande- och driftsförhållanden nyligen ändrats • Resultaten bygger på analyser av: • Överlåtelsehandlingar • Lokala styrdokument för idrott och fritid • Kommunernas fördelning av bidrag och subventioner • Lokalpressens rapportering • Intervjuer med: • Fritidsnämndens politiker • Fritidskontorets tjänstemän • Nuvarande och tidigare ägare • Idrottsföreningar som hyr lokaltider
Undersökningens resultat • Kommunens företrädare ser, förutom rena ekonomiska fördelar, mervärden i föreningsägande/drift • Kommunens företrädare sätt också stor tillit till och lägger stort ansvar på idrottsföreningarna att förverkliga den lokala idrottspolitiken, vilket leder till en fokusering på anläggningar för tävlingsidrott • Idrottsföreningarna å sin sida saknar långsiktig kommunal planering, styrning och uppföljning • Men någon större trend mot andra ägande/driftsformer syns inte. Undantagen är ett fåtal elitklubbar och ett antal uppmärksammade privata arenainitiativ • Den oorganiserade allmänhetens behov anses tillgodoses av simhallar och motionsspår
Undersökningens resultat • Idrottsföreningarna är oroliga för det ekonomiska risktagandet • Privata aktörer är bekymrade att den politiska regleringen ska försvåra möjligheterna att göra vinst • Data visar heller att det inte blir billigare för kommunen eller mer fördelaktigt för de nya ägarna • Men i de fall ägande/driftsförhållandena har ändrats har också tillgängligheten påverkats • På grund av otydligt utformade kontrakt ges de nya ägarna/driftsansvariga utrymme att själva tolka och prioritera • Men samtidigt känner sig alla inblandade förfördelade av avtalens utformning
Undersökningens slutsatser • Ekonomin i att äga/driva idrottsanläggningar är inte god vilket leder till att frågan bollas mellan de inblandade aktörerna över tid • När idrottsintressena förskjuts blir det ännu svårare att erbjuda ett anläggningsbestånd som attraherar • Men viljan att skapa tillgänglighet till anläggningar aktiverar stor uppfinningsrikedom • En dålig lösning är bättre än ingen anläggning alls – men ingen hänsyn tas till alternativkostnaderna • Samsyn bland aktörerna om svårigheterna • Drömmen om den egna anläggningen ställer föreningar inför stora problem
Undersökningens slutsatser • Anläggningsfrågan är bara en delfråga i den större frågan om tillgänglighet och idrott åt alla • Frågan om ägande och drift har små möjligheter att faktiskt påverka det befintliga anläggningsutbudet • Anläggningspolitiken styrs inte av reell efterfrågan eftersom ingen sådan kunskap finns • Anläggningsfrågan blir en fråga för idrottsrörelsen snarare än för den kommunala ledningen • Den så kallade oorganiserade allmänhetens önskemål och behov kommer över huvud taget inte i spel • Istället blir det olika idrottsgrenars tradition, antal deltagare och lokala förankring som styr anläggningsutbudet • Vilket leder till att möjligheterna för idrott åt alla försvagas
Tack! För utförligare information om studien se: http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_1132/scope_ 28/ImageVaultHandler.aspx Josef.fahlen@pedag.umu.se www.pedag.umu.se/personal/fahlen_j/index.htm 090-786 55 38