370 likes | 583 Views
KAFO. K valitetssäkring A v F amiljecentralers O rganisering Ett utvecklingsarbete i Landstinget Sörmland. KAFO Örebro 2 september 2008. Vilka är vi ? martin.ward@dll.se 0155/24 54 94 eva.rausgard@oxelosund.se.
E N D
KAFO Kvalitetssäkring Av Familjecentralers Organisering Ett utvecklingsarbete i Landstinget Sörmland
KAFOÖrebro 2 september 2008 Vilka är vi ? martin.ward@dll.se 0155/24 54 94 eva.rausgard@oxelosund.se
KAFOUrsprungligt Uppdrag (2002)Behov från både kommuner och LandstingetUtvärdera Sörmlands familjecentralerGör verksamheten någon nytta ?men……Den förväntade institutionen familjecentral var alltför oetablerad som enhetlig verksamhet för möjligheten att kunna mäta och jämföra effekter på brukarnivå.Innan försök att mäta nyttan av en familjecentral måste vi först veta att verksamheten fungerar som en familjecentral !
KAFO Vad är en Familjecentral ? BVC MHV Öppen förskola (kommun eller kyrka) Socialsekreterare Samverkan ? Samordning ? Samarbete ?
KAFO Att diskutera (10-15 min): • Vad innebär begreppen Samarbete, Samverkan respektive Samordning i FC – sammanhang ? • Diskutera (eventuell) skillnad mellan begreppen – vilka står närmast varandra ?
KAFO Facit……….. enligt FFFF……… Samordning + Samarbete = Samverkan Samordning av resurser Personlig kontakt på huvudmannanivå i det löpande arbetet Samverkan finns inte utan både samordning och samarbete !
KAFO Landstinget Kommun Ev övrig huvudman BVC MHV Soc ÖF FC BVC MHV Soc ÖF Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare
KAFO Landstinget Kommun A. Huvudmän Ev övrig huvudman 7, 10, 12, 14, 17 Samordning 7, 9, 11, 13, 17 BVC 2 MHV3 Soc 4 ÖF 5 B. Funktioner 15, 17 Samarbete BVC MHV Soc ÖF 1, 7, 8a, 8b, 16, 17 C. Plan/uppföljn D. Samarbete i verksamheten 17, 18 +post nr inv Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare Brukare
KAFO Huvudområde Delområde Kval.indikatorer 1.Samordning a) Huvudmän samordning6 st b) Delfunktioners bemanning4 st 2. Samarbetec) Plan. o uppföljning, verksamhet11 st d) Samarbete i daglig verksamheten 6 st Kvalitetsindikatorer formulerade utifrån: • PM ”Den goda familjecentralen” (LT) • FFFF: Principer och rekommendationer • ”Sakkunniga i länet” • Div. litteratur/utvärderingar • FC personal/besök
KAFO Kvalitetsindikatorer – värderade efter en generell princip med tre nivåer + idealt förhållande 0 godtagbart men förbättringsbart förhållande - undermåligt förhållande (leder inte tanken till FC överhuvudtaget)
KAFO Kvalitetsindikatorer - exempel på nycklar (Samordning) Delområde A) Huvudmän samordning Långsiktigt Måldokument gällande FC + Gemensamt måldokument för alla delfunktioner 0 Måldokument för någon/vissa delfunktioner - Måldokument saknas helt
KAFO Kvalitetsindikatorer - exempel på nycklar (Samordning) Delområde B) Delfunktioners bemanning BVC, MHV, Soc resp. ÖF + I stort sett daglig bemanning 0 om funktionen finns - om funktionen ej finns
KAFO Kvalitetsindikatorer - exempel på nycklar (Samarbete) Delområde C) Planering och uppföljning Värdegrundsdiskussioner + om för all personal samt regelbundet 0 om för viss personal / oregelbundet - om inte
KAFO Kvalitetsindikatorer - exempel på nycklar (Samarbete) Delområde D: Samarbete i verksamhet: Föräldrautbildning + om samma grupper före och efter förlossning 0 om föräldrautbildning finns - om föräldrautbildning inte finns
KAFO – genomförande 2004 • Förankrande besök på FC samt berörda förvaltningar. • Framtagande av pilotformulär. Test vid flera FC. Justeringar • Kontakt togs via telefon ca två veckor innan formuläret sändes ut. En kontaktperson per FC utsågs. • Insamlande av uppgifter via formulär från alla ”familjecentralsliknande” verksamheter i länet • Erbjudande om stöd vid ifyllandet (efterfrågades ej) • Hängande av ”postnummerlistor”
KAFO 2004 C) Planering och uppföljning av FC verksamheten (forts)
KAFO 2004 Huvudområde Delområde Fördelning av förhållanden Idealt (+) Godtagbart (0) Bristfälligt (-) 1. Samordning a. Huvudmän samordning19 % 11 % 72 %b. Delfunktioners bemanning50 % 25 % 25 % 2. Samarbete c. Planering och uppföljning24 % 22 % 53 %d. Samarbete i verksamhet38 % 31 % 31 %
1. Samordning A. Huvudmän samordning - samverkansavtal - måldokument - ledningsgrupper - sektorsövergripande utvärderingar B. Delfunktioners bemanning - MVC (förekomst) - Soc.sekr (frekvens) 2. Samarbete C. Planering och uppföljning av FC verksamheten - Måldokument - årlig verksamhetsplan - årlig verksamhetsuppföljning - insatser för samverkansutveckling D. Samarbete i verksamheten - Vecko-/dagboksdokumentation - utvärderingar av verksamhet KAFO 2004Att förbättra i Sörmland
KAFO 2004 Erfarenheter från genomförandet 2004: • Generellt positivt från både landsting och kommuner (KAFO kom ur ett gemensamt behov) • En FC avstod - man ansåg sin verksamhet ”haltande” • Ingen upplevelse av ifrågasättande / kritik på FC arbetet – man förstod syftet med granskning av förutsättningar • Vissa problem att få in uppgifter vid samma tidpunkt • Senare inlämnade uppgifter fick i viss mån justeras för att gälla för tiden då övriga FC lämnat sina uppgifter (stor föränderlighet i resurser/förutsättningar)
Vad ledde KAFO 04 till:Landstinget Sörmlands Policy för FC 2005 • 1998 PM om ”Den goda familjecentralen i Sörmland” - vägledande för landstingets tidiga arbete med familjecentraler. • PM:et var till vissa delar otillräckligt, framförallt när gäller att redovisa landstingets åtagande, roll och ansvar i arbetet med familjecentraler. Policyns syfte • KAFO pekat på obalans i resurser över länet - landstingets del i arbetet med familjecentraler ska vara likvärdigt över hela länet. • Ytterligare ett skäl är det delade huvudmannaskapet som finns för familjecentralerna. Tydliggörande av LT delen.
Policy (forts.) I Policyn tydliggörs bl a : • En familjecentral ska bestå av: • Barnmorskemottagning • Barnhälsovård • Öppen förskola • Socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete • Landstingets förhållningssätt ska vara att prioritera barnfamiljer bosatta i ”utsatta” bostadsområden. (socioekonomisk utsatthet och/eller stor vårdtyngd) • Fokus på barn i åldern 0-6 (inkl. deras familjer) • verksamhet som är hälsofrämjande, förebyggande och stödjande
Policyn (forts): Landstingets ansvar: • Inom ramen för personalens tjänster ska tid avsättas för möten, planering och utveckling tillsammans med övrig personal på familjecentralen. • Tid för spontana och oplanerade besök från brukare • Viktigt också att barnmorskan och BVC-sjuksköterskan finns på familjecentralen på samma tider som övrig personal (parallell tid). • Medverka i föräldragrupper tillsammans med andra yrkeskategorier • Ändamålsenliga lokaler som är lättillgänglig för besökarna • Samlokalisering - familjecentralens olika verksamheter ska finnas i samma hus och helst på samma plan.
Policyn (forts): Landstingets ansvar: • MHV samt BVC arbetsuppgifter preciseras • Tjänsters omfattning dimensioneras utifrån upptagningsområdens belastning (inskrv/år, födda/år) • Tid för planering och samverkan tillkommer • m m
Policyn (forts) • Kvalitetssäkring enligt KAFO ska fortgå (ansvar på division Närvård) • Tydliggörande av gången för: Från förfrågan om FC till beslut Från beslut till drift av FC Policyn finns att få
Policyn – förslag på innehåll i ramavtal • Huvudmannaskap samt Avtalsskrivande parter • Avtalets längd – hur ofta det ska revideras • Samordnare • Gemensamma personalmöten • Gemensam utbildning/kompetensutveckling • Handledning • Ledningsgrupp för familjecentralen • Måldokument • Verksamhetsplan • Verksamhetsuppföljning • Verksamhetsberättelse • Rapportering/Uppföljning • Kvalitetssäkring av familjecentralers organisering – KAFO-modellen Finansiering - egen budget för familjecentralens personal – gemensamma utbildningar, handledning med mera • Lokalisering • Samlokalisering
KAFO 07 • År 2007 har en ny genomlysning av de sörmländska familjecentralerna skett utifrån KAFO-modellen. • Till största delen direkt jämförbart med de uppgifter som lämnades av familjecentralerna år 2004. • Situationen i länet kan jämföras oberoende av huruvida det är exakt samma centraler som är i drift idag som 2004 medan jämförelser för enskilda centraler givetvis bygger på att dessa centraler medverkade vid bägge tidpunkterna. • Nya uppgifter har inkluderats i KAFO 07 bl a kring graden av parallell närvaro av delfunktionerna, placering av chefskap samt rumstillgång.
KAFO 07: Nya inslag 07 Beräkning av parallell närvaro av alla fyra delfunktioner: 15 % - 35 % av totala närvarotiden. (Ej uppgift för Oxelösund – bättre där) (särskilt viktigt att delfunktioner med få timmar/vecka förlägger dessa när övriga delfunktioner är närvarande)
Slutsatser från KAFO 07 Utvecklingen gällande kvalitet i organiseringen av länets familjecentraler är gynnsam, med undantag för enstaka FC ·FC med gällande samverkansavtal har överlag högre värden på kvalitetskriterierna på samtliga nivåer i KAFO modellen. ·Ny- och omstartade FC uppvisar en påtagligt god anpassning till KAFO modellens kvalitetskriterier. Landstingets Policy för Familjecentraler uttrycker en ambition om bemanning 3 dagar per vecka vid MVC vilket endast uppfylls vid en FC Fortsatt sker, vid äldre FC, tämligen mycket planering och uppföljning av verksamheten utan involvering av samtliga delfunktioner. Det bör finnas en strävan mot full involvering av samtliga delfunktioner. Den parallella närvaron av samtliga delfunktioner vid FC är förhållandevis begränsad.
Varför kvalitetssäkring av struktur och förutsättningar ? Metodologiska orsaker – normativt, grund för jämförelser i tid och rum Politiska orsaker – strävan efter likhet över länet Legitimitetsskapande – ej lagstadgade verksamheter Samhälleliga förutsättningar (NFM) – bra exempel Varför KAFO ? KAFO granskar i första hand förutsättningarna för FC – inte FC i sig Billigt och enkelt - inga kostnader förutom viss arbetstid vid ifyllandet av uppgifter Erfarenheten från KAFO är att gynnsamma prioriteringar görs för verksamheten
KAFO får snart ett syskon …………KUMO (Kvalitetssäkring av Ungdomsmottagningars organisation)