1 / 10

S tudenters språkutveckling i högre utbildning En utmaning för högskolans lärare

S tudenters språkutveckling i högre utbildning En utmaning för högskolans lärare. Lotta Bergman. Röster ur debatten. ”Våra studenter kan inte svenska.” ”Den ordlösa generationen ” ”Svensklärare kan inte svenska.”

dewey
Download Presentation

S tudenters språkutveckling i högre utbildning En utmaning för högskolans lärare

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Studenters språkutveckling i högre utbildning En utmaning för högskolanslärare Lotta Bergman

  2. Röster ur debatten ”Våra studenter kan inte svenska.” ”Den ordlösa generationen” ”Svensklärare kan inte svenska.” ”Studenter förstår inte poängen med att erövra kunskap genom att läsa.” Lotta Bergman

  3. Syfte Att utveckla kunskap om hur en grupp universitetslärare inom ramen för en forskningscirkel tillsammans utvecklar sin kompetens i att stödja studenter i deras akademiska skriftspråksutveckling. Kommande artiklar En första artikel har fokus på forskningscirkeln som resurs för förändring av deltagarnas förståelse av hur de kan stödja studenterna. Den andra artikeln behandlar deltagarnas projekt och hur de växte fram, liksom frågor om hur deltagarna ser på projektens potentialer för studenters språkutveckling. Lotta Bergman

  4. Forskningscirkelns tre faser Resultatet publiceras i en rapport. Erfarenhetsbaserad och forskningsbaserad kunskap möts. Problemet diskuteras i all sin komplexitet. Deltagarna genomför undersökningar i sina egna praktiker. Lotta Bergman

  5. ”Jag har funderat mycket på hur jag ska göra detta i min egen undervisning”. “Det finns en stor osäkerhet bland handledarna.” “Kollegorna känner att dom saknar kompetens för detta.” “Vi vet inte hur vi ska hantera det.” Lotta Bergman

  6. Exempel på litteratur som lästes under första terminen Blåsjö, Mona ( 2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. Stockholm: Almqvist& Wiksell. Chanock, Kate (2000). Comments on Essays. Do students understand what tutors write? Teaching in Higher Education, 5(1), 95-105. Lea, Mary R., Street, Brian (1998). Student Writing in Higher Education. An Academic Literacies Approach. Studies in Higher Education, 23(2), 157-172. LøkensgardHoel, T. (2010). Skriva på universitet och högskolor. En bok för lärare och studetner. Lund: Studentlitteratur. Zepke, N. 6 Leach, L. (2007). Improving student outcomes in higher education. New Zealand teachers’ views on teaching students from diverse backgrounds. Teaching in Higher Education, 12(5-6), 655-668. USA: Harvard University Press.

  7. Interaktion och reflektion i process berättelser erfarenhetsutbyte perspektivbyte igenkänning bekräftelse erkännande ord och begrepp kritisk granskning utmaning vidgad kunskap och förståelse Lotta Bergman

  8. Deltagarnas projekt • Att skolas in i ett yrke genom språket • Att läsa akademiska texter • Vem besöker studieverkstan och varför? • Källkritik i ämnet historia • Hur förstås skriftlig respons av studenterna • Vetenskaplig uppsatstrappa • Litterär gestaltning som lärandeform • Feedback på studenters texter. Lotta Bergman

  9. Resultat av forskningscirkelns arbete • Konkreta tips om stödjande praktiker (t.ex. textsamtal, kortskrivande, formativ feedback). • Ord och begrepp för att tala om studenters språkutveckling och för att utveckla sin förståelse av studenters språkliga utveckling och hur den kan stödjas. • Redskap för att arbeta språkutvecklande i den egna undervisningen men också för att arbeta mer övergripande, på institutionell nivå och tillsammans med kollegor med frågor som rör studenters språkutveckling. • Redskap för att kritiskt granska den egna praktiken. • Ett nätverk av kontakter. • Handlingsberedskap för förändring.

  10. Referenser i urval Bailey, R. (2010). The role and efficacy of generic learning and stydy support. What is the experience and perspective of academic staff? Journal of Learning Development in Higher Education 2, 1-14. Blythman, M. & Orr, S. (2002). A joined-up policy approach to student support. In Peelo, M. & Wareham, T. (Eds.) Failing Students in Higher Education. Buckingham: Open University press and the Society for Research in Higher Education. p. 45-55. Duff, P. (2010). Language socialisationintoacademicdiscourcecommunities. Annual Review ofAppliedlingusitics30, 169-92. Haggis, T. (2006). Pedagogies for diversity. Retainingcriticalchallengeamidstfearsof ‘dumbing down’. Studies in HigherEducation31, no. 5, 521-35. Hyland, K. (2006). English for academic purposes. New York: Routledge. Lea, Mary R., Street, Brian (1998). Student Writing in Higher Education. An Academic Litteracies Approach. Studies in Higher Education, 23(2), 157-172.Persson, S (2007). Forksningscirklar – en vägledning. Malmö: Resurscentrmförmångfaldensskola, Malmö stad. Somekh, B (2006). Action Research. A methodology for change and development. New York: Open Universiy Press.

More Related