IT företag i hemsjukvården

1. IT företag i hemsjukvården

2. Studien fokuserar på tre delar • Kartläggning av företag verksamma inom IT för sjukvård i hemmet • Kvalitativ analys av ursprung, utveckling och marknadsföring och försäljning av produkter för IT för sjukvård i hemmet • Kartläggning och kvalitativ analys av finansiering av företag verksamma inom IT för sjukvård i hemmet

3. Studien baserar sig på • Intervjuer med: • 9 företag inom IT för sjukvård i hemmet • 5 finansiella aktörer • Befintliga rapporter • Sökningar i databasen Market Manager – Hybrid version 2003-4 samt internet

4. Definition av IT för sjukvård i hemmet • Sjukvård i hemmet - sjukhus vård som bedrivs på distans och enklare kontroll och uppföljning på distans • På distans - hemma i ett vanligt ordinärt eller särskilt boende eller på semestern i sommarstugan eller på resa • IT för sjukvård i hemmet är IT baserade tjänster och produkter som möjliggör eller stödjer sjukvård i hemmet.

5. Kartläggning av företag

6. Kategorisering av företag i fyra grupper • Verksamhetsstöd och administration • Vårddokumentation • Verksamhetsplanering tex. personalplanering och tidbokning • Patientövervakning • IT verktyg som ger möjlighet att på distans följa en patient • Behandling och egenvård • IT lösningar som är en del av eller direkt stödjer patientens behandling eller vård i hemmet • Kommunikations och informationstjänster • IT lösningar som stödjer informationsutbyte mellan vårdgivare eller mellan vårdgivare och patient

7. Identifierade företag • Totalt 42 företag identifierade • Geografisk spridning av företagen från norr till söder • Stor variation i storlek och tid på marknaden • Etablerade aktörer inom journalsystem och trygghetslarm • Unga företag inom behandling och egenvård • Ca 40% av företagen går med vinst • 16 företag går med vinst • 18 går med förlust • 8 företag finns ingen uppgift (del i stora koncerner eller nystartade företag)

8. Flest företag inom verksamhetsstöd och administration • Hälften av företagen arbetar med verksamhetsstöd och administration • Journaldokumentation • Traditionella aktörer inom IT inom hälso- och sjukvård • Ex: TietoEnator, SysTeam Health&Care, Sigma Kommun och Landsting • Personalplanering • Flera unga företag även verksamma i andra branscher • Ex: Timecare, TimeTool Software, Univa • Kvalitetsverktyg och uppföljning • Flera mindre företag • Ex: Kvaltid, Jarlab, Joliv

9. Väletablerade aktörer inom trygghetslarmUnga mindre bolag inom egenvård och behandling • Patientövervakning näst största gruppen • 16 företag (hela eller delar av verksamheten) • Många etablerade aktörer inom trygghetslarm och övervakning i hemmet • Ex: STT Care, Attendo Systems • Några få yngre företag inom mobil övervakning av symptom • Ex. Zenicor Medical Systems, Anoto • Unga företag inom egenvård och behandling • Några få mindre företag med IT-baserade behandlingar • Ex. Careit, Biobalance, Cogmed

10. Kommunikations- och informationstjänster • Kommunikations och informationstjänster • Informationsportaler för kommun och landsting • Ex. Sigma Kommun & Landsting • Systemarkitektur för kommunikation mellan olika vårdgivare • Ex. Alkit Communications, Zait IT-tjänster • Videokonferenser och bilddokumentation/analys • Ex. Bildanalyssystem

11. Ursprung, utveckling, marknadsföring och försäljning Intervjubaserad analys

12. Universitet, spin-off eller konkret förfråganUrsprung • Universitet, spin-off från storföretag eller konkret förfrågan från vården • Äldsta aktörerna återfinns inom trygghetslarm • Varav tre har sitt ursprung i svenska storföretag (Telia, Electrolux, Ericson/Skandia) • Tre har sitt ursprung inom forskning vid universitet • Två företag har sitt ursprung i en konkret förfrågan från vården

13. Samarbete med vården och universitet Utveckling • Samtliga har samarbetat med vården i utveckling av produkten • Gemensamma utvecklings- eller forskningsprojekt • Kravställare • Utvärdering • Ett företag uppger att vården delfinansierat produktutveckling • Fem företag har samarbetat med universitet eller forskningscentra

14. Direktförsäljning är vanligastFörsäljning i Sverige • 8 av de 9 intervjuade företagen arbetar i huvudsak med direktförsäljning i Sverige • 1 marknadsför sig främst genom återförsäljarföretag • Uppsökande försäljning viktigast • Endast ett företag uppger deltagande i upphandlingar • Fokus för företag i tidigt skede – bygga upp referensbas av användare

15. Vården - en ”svår” kundOm vården som kund • Flera uppfattar vården som en ”trög eller svår” kund • Svårt att avgöra vem som är beslutsfattare • Ung marknad gör att det ej alltid är självklart vem som är kund • Försäljning går allt högre upp i organisationen • Långa fasta leverantörsrelationer • Ser stor potential för IT i vårdens besparingskrav

16. Samtliga ser stor internationell potential Internationalisering • Samtliga intervjuade företag ser stor potential internationellt • Fyra aktörer har huvuddelen av försäljningen utomlands • Distributörer, generalagenter eller egna dotterbolag • Viktigt att lyckas på hemmamarkanden innan internationalisering • Partnerskap med lokala aktörer ses som viktigt vid internationalisering

17. Framgångsfaktorer • Förståelse för verksamhetens behov och närheten till kunden • Uppges av sju företag som viktigaste framgångsfaktorn • Andra faktorer • Pris och ekonomiskt tänkande • Flexibilitet och anpassning av lösningar • Kvalitet • Finansiering

18. Hinder • Beslutströghet och förändringsobenägenhet • Finansiering (av utveckling och marknadsföring) • LOU – hinder för små företag att komma in • Ekonomiska situationen i kommun och landsting

19. Kartläggning av finansiella aktörer

20. Relativt få finansiella aktörer har investeratFinansiella aktörer inom IT för sjukvård i hemmet

21. Få företag med finansiering från landstingFinansiering via landstingen • Endast två av de intervjuade företagen uppger att landsting bidragit till finansiering • Utvecklingsprojekt där gemensam finansiering sökts hos annan aktör såsom Vinnova • Övriga aktörer menar att det ej finns finansiering via landsting • Aktörer utöver Vinnova som beviljat finansiering till IT projekt i kommun och landsting under 2002 och 2003 • Trygghetsfonden • KK-stiftelsen och Vårdalstiftelsen program för IT i hälso- och sjukvård (ITHS2)

22. Företagens perspektiv på finansiering Intervjubaserad analys

23. Finansieringsmöjligheter • Uppfattningen om finansieringsmöjligheter går isär • Två aktörer – goda möjligheter • Övriga – ingen uppfattning eller dåliga möjligheter • Främsta finansieringsmöjligheterna uppges vara: • Affärsänglar • Försäljning • Mjuka pengar i from av EU-program, Vinnova och Nutek • Universitetsholdingbolag och Teknikbrostiftelser • Obetalda grundartimmar • Intervjuade företagens främsta finansiering • Ovan nämnda • Samt 3 aktörer viktig del från Riskkapitalbolag • 2 bolag är dotterbolag i större koncernen – koncernintern finansiering

24. Finansiärernas perspektiv på IT för sjukvård i hemmet Intervjubaserad analys

25. Positiv syn på markanden för IT för sjukvård i hemmet • Fyra av de fem intervjuade aktörerna har en positiv syn • Område under tillväxt med stora förutsättningar för att IT kan göra nytta • Stor potential genom allt större andel äldre i befolkningen • Vill bo kvar hemma • Fler privata vårdaktörer leder till mer affärsmässiga beslutsprocesser – driver investeringar • Respekt – investering kräver systemförändring vilket tar lång tid i en konservativ förändringsobenägen bransch

26. Begränsad tillgång på investeringsprospektTillgång och kvalitet på investeringsprospekt • Samtliga uppfattar tillgången begränsad • Osäkra på om företagen söker finansiering hos riskkapitalbolagen • Svårt att uttala sig om kvalitet på grund av begränsad tillgång på prospekt • Högre kvalitet idag än under IT-boomen och företag har kommit längre

27. Positiv bild av svenska bolagSverige i internationellt perspektiv • Positiv bild av de svenska bolagen och den svenska marknaden • Stor utmaning att internationalisera • Trots låg IT mognad i vården generellt så ligger Sverige långt fram jämfört med andra västländer • En aktör tror inte att vi ligger långt fram internationellt

28. Uppfattningen om exitmöjligheter går isär Exitmöjligheter • Tre aktörer ser begränsade exitmöjligheter • Två påpekar att exitmöjligheterna inte är sämre än i andra branscher • En aktör hävdar att exitmöjligheterna är relativt goda och att det har gjorts bra exit

29. Kunskap och kompetens inom IT för sjukvård i hemmet • Om intern kunskap saknas erhålls denna via nätverk • Två aktörer påpekar också att branschkunskap ej är viktigast • Kunskap kring tillväxtfrågor viktigare (ej stor skillnad mellan branscher) • Bedömning av entreprenörens kunskap, kompetens och drivkrafter viktigare

30. Bedömning av ledning och marknad viktigastFinansiärernas investeringar i IT för sjukvård i hemmet • Samtliga fem aktörer har investerat i IT för sjukvård i hemmet • Övervägande vid investering skiljer sig ej från andra branscher • Bedömning av ledning och marknad viktigast • Internationaliseringspotential viktigt • Endast en aktör ser inte detta som viktigt • IPR är ej en förutsättning för investering • Kunskap och know-how kan vara lika gott skydd • Marknadsbekräftelse starkare