Presentation för NUAK-konferensen september 2012 Mats Edvardsson

1. Konsekvenser av implementeringen av EQF som NQF – konkurrens eller samarbete?EU-ramverk för livslångt lärande goes national (?) Presentation för NUAK-konferensen september 2012 Mats Edvardsson Avdelningschef, Studentavdelningen, Göteborgs universitet Institution enhet avdelning | Namn

2. Konsekvenser av implementeringen av EQF som NQF – konkurrens eller samarbete? Först och främst – vad är vad i detta? EQF = European Qualifications Framework (för livslångt lärande) ska implementeras i alla medlemstater (EU 27) och EES-området enligt rekommendation av Europarlamentet 2008 senast 2010 i form av en NQF = National Qualifications Framework (i detta ligger ökat fokus på tillväxt, utbildning och kompetens – EU2020 osv) En beskrivning i ett antal nivåer och utifrån resultat av lärande (learning outscomes) från alla delar av respektive lands utbildningsystem Sverige är sent (för sent) ute och bl a Norge (EES-land) har redan implementerat systemet i sina respektive ”examensordningar” och andra styrinstrument – i Sverige avvaktar man (av olika anledningar ….) Studentavdelningen/ Mats Edvardsson

3. Konsekvenser av implementeringen av EQF som NQF – konkurrens eller samarbete? Och vad betyder det för olika utbildningsanordnare och deltagare i utbildning? Lite och mycket beroende på om utbildningsanordnaren är en del av det offentliga utbildningssystemet (grundskola, gymnasieskola, yrkeshögskola och högskola) eller om deltagaren deltar i utbildning i denna del av utbildningssektorn eller inte. Ett beskrivningsystem av ”utbildningsresultat” eller ”examina” i ett land OCH en beskrivning av vilka kunskaper och färdigheter (med tovikt på båda apsekterna) en person ska ha för att uppnå kompetens på en viss nivå. Och hur blir det för dem som deltar i utbildning utanför det offentliga systemet (studieförbund, folkhögskolor, branschutbildare osv)? Institution enhet avdelning | Namn

4. Konsekvenser av implementeringen av EQF som NQF – konkurrens eller samarbete? Bortsett från själva innehållet i EQF:ens olika nivåer och olika kompetenser innfinner sig frågor kring: • Vilka utbildningar uppnår normalt vilken nivå (1 – 8) i det nationella systemet? • Klart och tydligt kan tyckas, men hur förhåller man sig till alla utbildningar som ligger efter gymnasieskolan? • Hur förhåller man sig till utbildningar – oavsett nivå – som ger kunskaper och färdigheter som är delar av EQF:ens olika kompetenser? • Dokumentationskrav – hur ska kunskaper och färdigheter faktiskt dokumenteras? Institution enhet avdelning | Namn

5. Konsekvenser av implementeringen av EQF som NQF – konkurrens eller samarbete? Och fler frågor … : • Dokumentationskrav – hur ska kunskaper och färdigheter faktiskt dokumenteras (och vad menar vi med ”dokumenteras”)? • Hur ska bedömningarna = valideringarna (kompetensbedömningen) av olika utbildningsanordnare OCH utbildningsdeltagare hanteras? • Statsmakterna kan besluta i förordning om vad som gäller i det offentliga utbildningssystemet = grundskola – gymnasieskola – yrkeshögskola – högskola – men hur gör man med andra utbildningsformer? • Finns det verkligen en sådan progression mellan olika nivåer som det förutsätts att det offentliga utbildningssystemetet har? • Yrkeshögskolan – var hamnar denna utbildningsform i NQF:en? Institution enhet avdelning | Namn

6. Konsekvenser av implementeringen av EQF som NQF – konkurrens eller samarbete? Och ännu fler frågor … : • Om man nu löst progression och ansvar förordningsmässigt, så vilka instanser svarar då för kvalitetskontrollen? • (grundskolan, gymnasieskolan = Statens skolinspektion – Skolverket främjar) • (Högskolan = Högskoleverket – högskolorna främjar sig själva) • Yrkeshögskolan = Myndigheten för yrkeshögskolan (som beviljar bidrag och granskar sig själv …) • Slutsats nr 1 – EQF måste, om det ska finnas som NQF, omfattas av en och samma kvalitetsgranskare, oavsett innehåll, inriktning osv av utbildningen (och det finns inte i Sverige) – NQF ska omfatta HELA utbildningsystemet. Institution enhet avdelning | Namn

7. Konsekvenser av implementeringen av EQF som NQF – konkurrens eller samarbete? • Och hur gör man med sådan utbildning som är lite ”mittemellan”? Yrkeshögskolans utbildningar finns som utbildning i sig, delar kan genomföras tillsammans med en högskola och delar av utbildningen kan tillgodoräknas som högskoleutbildning. • Och hur göra med enskilda utbildningsanordnare? Vem ska kvalitetssäkra, vem ska godkänna sådana utbildningsanordnare? Slutsats nr 2: - EQF = NQF förutsätter ETT kvalitetssäkringsorgan för HELA utbildningsystemet och erbjuder en ökad mångfald av utbildningsanordnare på alla nivåer (givet att utbildningsanordnaren klarar kvalitetskraven) Institution enhet avdelning | Namn

8. Konsekvenser av implementeringen av EQF som NQF – konkurrens eller samarbete? • Slutsats nr 3 – INDIVIDPERSPEKTIVET – om det finns många utbildningsanordnare och många kompetenser – så vem godkänner en inidvids samlade kompetens? • Individen kan ha formella meriter dokumenterade som intyg, betyg, examensbis osv (enkelt) – MEN kan också ha kunskaper och färdigheter förvärvade mer informellt • Vem hanterar detta? En enda myndighet? • Läget idag: varje utbildningsanordnare/myndighet bestämmer själv vad man hanterar för dokumentation (mer eller mindre formell) och vilket värde man sätter på individens samlade kompetens Institution enhet avdelning | Namn

9. Konsekvenser av implementeringen av EQF som NQF – konkurrens eller samarbete? Ett annat utbildningslandskap – vad kännetecknas det av? • Fler utbildningsanordnare på olika nivåer (nivå 1 – 8) och därmed ökad konkurrens om utbildningsdeltagare och ökad konkurrens kompetensmässigt – vad kan individen efter avslutad utbildning? • Ökad internationell konkurrens – EQF gäller hela EU27 och EES-området och ingen arbetsmarknad är längre nationell (och ska heller så inte vara). • Minskat självbestämmande över sin egen ”examen”/kompetensbevis. • En gemensam kvalitetsgranskare av ALL utbildning? Institution enhet avdelning | Namn

10. Konsekvenser av implementeringen av EQF som NQF – konkurrens eller samarbete? • Ökad valfrihet för utbildningsdeltagaren (kanske)? • Ökad kompetens i samhället? – ja, kanske mer ”intygad” sådan, men vad innebär det i praktiken? • Fler utbildningsdeltagare – godkänd kompetens kan öka deltagandet totalt sett såväl som deltagande i utbildning på olika nivåer i utbildningssystemet (som det beskrivs i NQF), men kan också minska deltagandet på sikt? • Arbetsmarknaden – vad efterfrågar den egentligen? Är den en fördel att kunna visa kompetensbevis/examen/intyg på olika kompetenser? • Individens perspektiv – vad vinner individen på en ökad kompetens? Institution enhet avdelning | Namn

11. Konsekvenser av implementeringen av EQF som NQF – konkurrens eller samarbete? • Individens perspektiv – vad vinner individen på en ökad kompetens (erkännd antigen formell eller icke-formell eller en kombination av både och)? • Ja, arbetsmarknaden bestämmer – ökad lön, mer kvalificerade arbetsuppgifter (eller ökad outsourcing till andra branscher eller andra länder) • Ökad konkurrens om arbete – fler med dokumenterade kvalifikationer och kompetenser (förstås) • Ökad medvetenhet på svensk arbetsmarknad om dokumenterad kompetens från olika delar av utbildningssystemet? • Ökad fokus på kompetenser i mer generella termer? Institution enhet avdelning | Namn

12. Konsekvenser av implementeringen av EQF som NQF – konkurrens eller samarbete? Frågeställningar inför framtiden • Konkurrensens villkor – vad ska vi konkurrera om och varför? (utbildningar, studentgrupper, forskningsmiljöer osv) • Vad ska vi samverka kring och varför (särskilt som kanske flera utbildningsanordnare har utbildning på samma nivå)? • Vad innebär konkurrensen alternativt den ökade samverkan för individen och samhället (kompetenser, dokumentation, arbetsmarknadens syn, löne- och anställningsvillkor, ökad global konkurrens på arbetsmarknaden såväl som inom utbildningen (gäller det bara högre utbildning)? Två motverkande tendenser – ökad samverkan och ökad konkurrens – frågan är med vem och varför? Institution enhet avdelning | Namn