630 likes | 912 Views
Hållbar utveckling och miljöarbete. Mats Sandberg Miljösamordnare Professor Inst Biomedicin mats.sandberg@anatcell.gu.se. Intro Hållbar utveckling. 2. Icke hållbar utveckling - Klimatpåverkan. 3. Klimatpåverkan - hälsa. 4. Vad kan vi göra som studenter och hälsoarbetare?.
E N D
Hållbar utveckling och miljöarbete Mats Sandberg Miljösamordnare Professor Inst Biomedicin mats.sandberg@anatcell.gu.se • Intro Hållbar utveckling 2. Icke hållbar utveckling - Klimatpåverkan 3. Klimatpåverkan - hälsa 4. Vad kan vi göra som studenter och hälsoarbetare? 5. Vad gör vi på akademin?
Rio och Agenda 21 Hållbar utveckling omfattar Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet
med ett globalt perspektiv Tänk globalt- Agera lokalt! Rio och Agenda 21, 1992
Ny svensk högskolelag 20061 kapitel 5 § ”Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa”.
Begränsad klimatpåverkan (2 C°) är en förutsättning för en global hållbar utveckling Konsekvenser/risker vid 4-5 C° ökning: Sociala Ökad hungersnöd Ökade flykting-strömmar Vattenbrist Ökad ohälsa Ökad fattigdom Kostnader 20%av global BNP Ekologiska Utrotning > 40% av alla arter Massdöd av korallrev Total kollaps av vissa ekosystem Minskade skördar Lancet 2009; 373: 1693–733
The Lancet 2009; 373: 1693–733 Climate change is the biggest global health threat of the 21st century
CO2 – utsläpp 1950-2000 Klimatrelaterad hälsopåverkan (malaria, diarre, undernäring, för tidig död) The Lancet2009: 373:1693-733
Påverkan av klimatpåverkan på infektionssjukdomar i Sverige? Tick borne encephalitis and climate change E Lindgren and R Gustafsson The Lancet 358 (2001) 16-18 U-länderna drabbas hårdast och är mest sårbara.
Filmtajm Klimat och Hälsa
Sveriges 16 miljömål – flera påverkar hälsan Begränsad klimatpåverkan Illustrationer: Tobias Flygar www.miljomal.nu
Hur kan vi jobba mera med klimatfrågan och hållbar utveckling som privatpersoner/studenter och i arbetslivet?
Indien, Kina och Brasilien är snart ikapp men i-världen står för stor del av de historiska utsläppen Studenter är under studietiden i allmänhet exemplariska m.a.p. koldioxidutsläpp
(%) www.snf.se
Hållbar Utveckling Handla och ät mera hållbart Second hand: Stadsmissionen Emmaus Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet
Mera info på miljöhemsidan o. www.snf.se Hållbar Utveckling Handla och ät mera klimatsmart Nötkött har stark klimatpåverkan (20 kg CO2/kg) Välj naturbeteskött, lamm eller vilt Buteljerat vatten ger 100-1000x mer klimatgasutsläpp jmr kran (100-1000x dyrare) Goda eko-viner Ecologica Shiraz, Bonterra inh. inte bekämpningsmedel Köp närodlade grönsaker mera efter säsong
“Grön” elektronik-barometer Stäng av “Stand by” sparar ca 85 kg CO2/år
AKTUELLT Sweden, Göteborg Metro 31 juli 2007
Bra sammanställning av eko-mat- och eko-klädutbud på www.snf.se
Kontakta studentorganisation ex. Svenska Ekodemiker Starta studentmiljö-grupp på akademin! Anmäl synpunkter (källsortering, belysning, kopiering etc) och idéer om Hållbar Utvecklig i undervisninger till kursrepresentanter, kursledare, kårordförande och/eller MatsS
Göra mera på arbetet? Kontakta organisation inom arbetsområdet Läkare för miljön Ekonomer för miljön Ingenjörer för miljön
1. Informera oss själva 2. Råd till patienter Mera klimatanpassad diet Mera klimatanpassad transport 3. Använda mindre energi i arbete 4. Flyga mindre, köra bil mindre 5. Påverka/förorda för bättre mat-utbud på arbetsplatser
Exempel: Matråd till 3 patienter/vecka x 40 veckor ger råd till 120 patienter/år Mat förbrukar ca 2.5 ton fossilt CO2 / person / år. Om en patient minskar matintaget med 5 % (t.ex. via halvering av kött-konsumptionen) minskar CO2 med 0.125 ton/år 0.125 ton x 120 patienter = 15 ton minskat fossilt CO2/hälsoarbetare
Samma typ av patientråd till 120 patienter med minskat bilåkande 5% ger 7.2 ton minskad CO2 /hälsoarbetare + mycket väldokumenterad hälsoeffekt
Klimatanpassade resor Koldioxidutsläpp i kg/mil/person (modifierat från Jonas Åkerman KTH) Flyg charter/reguljärt 1.3 / 2.5 Bil landsväg, fossilbränsle 1 – 3.5 Buss långvägs diesel 0.3 Tåg Sverige/Tyskland 0.03/0.36 Rätt tryck i däcken på bilen sparar upp till 100 kg koldioxid/år
Dagens IndustriSå kan DU leva upp till klimatmålen 2006-11-10 Nina Åkerberg
Mercury PVC o DEHP Green purchasing Food Pharmaceuticals Göra mera på arbetet? Kontakta miljöorganisation inom hälso-området: Medical waste www.noharm.org/europe/ Nurses as Environmental Health Activists As frontline health care workers, nurses have a unique role as champions within health care facilities, creating positive environmental change from the inside.
Svensk miljöklassificering av läkemedel Information om miljöpåverkan för alla aktiva ämnen år 2011. Läs mer på www.fass.se/miljo
Kloka listan innefattar bl.a. miljöstrategiskt genomtänkt läkemedelsanvändning.
Framtida läkemedelsval vid likvärdig terapeutisk effekt? Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet
Miljöledningssystem (mls) på GU Uppdrag från regeringen 1997. Ett led i arbetet med de nationella miljömålen. GU valde mls ISO 14001 liksom bl.a. Huddinge sjukhus, Akademiska hus, Naturvårdsverket, MAS m.fl.
och Sahlgrenska akademin blev certifierat 2005! Sahlgrenska universitetssjukhus har samma system men alla enheter är inte certifierade
Varför miljöledningssystem? • Stockholmsmötet 1972 • Bruntlandkommissionen 1987, • Hållbar utveckling • Rio och Agenda 21, 1992 • Kyotoprotokollet 1997 (2005) • Rio+10 i Johannesburg 2002 • Bali 2007 • Svenska miljömål • Regionala miljömål VG regionen • Miljöledningssystem med miljömål i företag och organisationer. Think global Act local!
Vad är ett miljöledningssystem? Ett miljöledningssystem är ett verktyg för att organisera miljöarbetet och göra det effektivt.
Information om miljöarbetet finns på www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo Synpunkter och frågor till Marianne.Aronsson@gu.se alt MS
Forskare om källsortering Livscykelanalyser visar att man i regel sparar mer energi genom att återvinna material än genom att förbränna dem….även om man tar hänsyn till transporter, rengöring med mera. Docent Göran Finnveden m. fl. Journal of Cleaner Production 13 (2005) 213- Källsortering och växthuseffekten Sortera och panta sparar ca 100 kg CO2/år/person (tot bidrar en svensk med ca 6000 kg/år)