Hjo kommun Anna Marklund Caroline Hägglund Åke Malmeling

1. Hjo kommun Anna Marklund Caroline Hägglund Åke Malmeling

2. Vår utvecklingshistoria: Utvecklingsdialogen 2001-2002 Samarbete med Karlstad Universitet 2002-2007

3. Vad har varit mina drivkrafter?Varför har jag det här jobbet? Sökandet efter det inre drivet, den inre motorn Det seriösa mötet Gränslandet mellan kunskap och okunskap Den inre viljan att vilja veta mer … tillsammans med andra.

4. Vad är det som får pedagoger att vilja jobba med skolutveckling?

6. ”Den yttre motivationen gör oss sårbara eftersom vi hela tiden är beroende av omständigheter utanför oss själva.” Den inre motivationen ökar sannolikheten för att vi mår bättre och når långsiktigt bättre resultat.”

7. Allmänna råden för kvalitetsredovisning: Huvudmannen och ledningen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola har alla ett ansvar att se till att det finns fungerande system för att styra mot uppsatta mål.

8. Hur styr man en verksamhet mot givna mål som samtidigt präglas av en inifrån kommande vilja?

9. Viktigt att hela tiden kommunicera….. Hur hänger allt ihop egentligen och till vilken nytta?

10. Vardagsverksamheten Uppdraget Vad? Kunskap om skolans uppdrag Lärandeobjektet Lärande Hur? Didaktisk kompetens Social utveckling Hur? Relations-kompetens

11. Struktur:Vad behöver vi bli bättre på? - ! + ? Utifrånperspektiv Styrdokument Kollegors erfarenheter Forskning Studiebesök Utm. rektor Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen Inifrånperspektiv

12. Förutsättning: Det finns ett angeläget dilemma som man vill komma vidare med och själv kan göra något åt samt en öppenhet för olika sätt att tänka kring detta.

13. Frågesfärer: Konkreta erfarenheter: Hur gör du? Vad leder det till för eleverna? Resultatet Principer /Pedagogiska ställningstagande Hur kommer det sig att du gör som du gör? Kunskapssyn – Värdegrund –Insikter – Principer

14. Ett icke värderande förhållningssätt skapar grogrund för ett utmanade ledarskap. Att bli sedd med respekt i sina strävanden och försök.

15. Kvalitetsredovisningen för skolor,förskolor och fritidshem i Hjo kommun skall utgå ifrån följande frågeställningar: • Vilka lärområden (målområden) har skolan själv, utifrån egen problematisering av sin verksamhet, arbetat med under verksamhetsåret och varför? • Vad har gjorts? • Vilka lärdomar har gjorts utifrån detta arbete? ( lärares lärdomar ) • Vad har lärdomarna resulterat i som gynnat elevers lärande? (spår i vardagen?) • Vad är klokt att utveckla inför framtiden? • På vad sätt har lärares förståelse av målen för verksamheten inom detta område förändrats och varför?

16. Vad gör jag egentligen? Jag står för och lever verksamhetsidén. Hur hänger allt ihop egentligen? Har kontinuerliga dialogmöten med rektorer och lärledare. Jag försöker vara genuint nyfiken och icke värderande. Jag bekräftar och utmanar lärprocesserna. Jag uppmuntrar till möten mellan olika perspektiv. Tex forskarperspektiv Jag efterfrågar lärdomar och spår i vardagen och sprider dom gärna.

17. Exempel på lärgruppsrespons Hej, och tack för er dokumentation! Först vill jag verkligen säga att jag tycker att det är kanon och hedervärt att ni engagerar er så för att barnen i Korsberga skall utvecklas optimalt i sin läs- och skrivutveckling. Ni konstaterar att avkodningen egentligen inte är det stora problemet. I stället lyfter ni fram att läsförståelsen ofta saknas. Det som slår mig i debatten om skolan i dag är att samtalet då ofta handlar om hur man upptäcker detta via tex olika diagnosmaterial. Det tycker jag också är jätteviktigt men det jag saknar är samtal om hur man som pedagog egentligen gör för att öka förståelsen. Det gläder mig därför att ni är inne på den linjen men här tycker jag ni skulle lägga ännu mycket mer fokus. Vad är det som gör att barn utvecklar sin egen läsförståelse? Hur ser lärarollen, vuxenrollen ut för att det skall ske? Här tror jag också att man behöver föra in i samtalen vad forskningen säger om denna problematik och låta det studsa mot era egna tankar och erfarenheter. Kanske en del bekräftar och helst också utmanar era tankar. Ta vara på det och låt det färga ert fortsatta arbete och diskutera sedan vidare tillsammans hur det sen konkret går när ni jobbar vidare med era elever.

18. Skolverket: Särskilt stöd i grundskolan ” I utbildningsinspektionens sammanfattande rapport konstateras att skolor vanligen inte har svårt att upptäcka elever i behov av särskilt stöd, men att det däremot verkar finnas problem när det gäller att översätta behovet till lämplig stödinsats.”

19. Vad kämpar jag med just nu? Att vara autentisk och närvarande i alla möten och att ställa den egna kunskapen lite grand åt sidan för att få fatt på hur andra egentligen tänker och gör.

20. Anna Marklund 2 F-6 skolor 2 Fritidshem 1 Förskola 3 avdelningar 3 DBV-verksamheter

21. Mina strukturer Kvalitetsredovisningen Träff med verksamheternas lärledare Medarbetarsamtal – Målsättningen inför året MIN ROLL I PROCESSEN Medarbetarsamtal – Uppföljning av uppsatta mål Uppföljande lärledarmöte vid slutet av läsåret inför kvalitetsredovisningen

22. Kvalitetsredovisningen G – Grunda/synliggöra verksamheternas ”lärandehistoria”. G – Gjort L – Lärt K – Klokt att gå vidare med

23. Mina utmaningar Från delar till helhet Göra tydliga delavslut och låta processer avlösa varandra. Synliggöra processer respons – återkoppling - utmaning

26. Hej! Jag tycker att det är kul att läsa era kommentarer som är som ett adderande samtal. Ni har i huvudsak fokuserat på vad ni själva som pedagoger kan göra för att få eleverna att lyssna bättre – för att jobba med sig själv och det man själv kan göra något åt är själva kärnan i PBS! Bra att ni använde verktygen (förståelsekarta) för att fördjupa förståelsen, jag tror att det leder till att så många olika tankar kommer fram och blir så tydligt formulerade. Nu när jag nu varit på kursen om ledarskap i klassrummet med John Steinberg ser jag att mycket av det ni kommit fram till är samma saker som han betonade hade stor betydelse för eleverna och gruppen. Jag tycker att det känns kul att vi skall jobba vidare med detta tillsammans framöver. En fråga: Hur tänker ni hålla fast och vidareutveckla det ni kommit fram till är klokt att göra? Vad fokuserar var och en på, och hur återkopplar man till gruppen hur det går – och får feedback och utmaningar framåt? Hälsningar och lycka till – ser fram emot nästa protokoll /Anna

27. Exemplet Duvan/Fjädernoch språktråden.Elevers läs-och skrivutveckling PBS Uppdraget planer Tester Diagnoser

29. ”Det känns som om gruppen förlorat fart och energi och det märks att de just nu saknar lärledare i och med Berits sjukskrivning. Även dokumentationen haltar. Nu är gruppen redo att ta nästa kliv.....diagnoser/kartläggning men sen då..? Hur ser pedagogens hantverk ut? Jag skulle vilja uppmuntra dig att utmana ordentligt här. Jag tror det är läge för det.”

31. Förståelsefördjupande lärprocessHur ser det ut i vardagen? Arbete i par, helst så heterogent som möjligt: Hur gör jag i dag för att utveckla barns läs och skrivförmåga? ( konkreta exempel ) Varför gör jag så? Sammanfatta varandras tankar! Likheter/olikheter?

32. Forskarperspektiv Veli Tuomela: (Föreläsning 4/3) Vad kommer det sig att det inte räcker med metoder, praktiska tips och material? I dag tänker jag sätta er pedagoger i centrum. Hur skall ni agera för att barnen skall utvecklas? Ni pratar oftast om hur ni borde göra men….. hur gör ni egentligen? Hur får man ett stoff begripligt? Vilken språknivå har jag egentligen?

33. Vad bekräftade det jag redan gör i dag? Vad utmanade? Vad blir mitt nästa steg i min/vår utveckling?

34. Exemplet Duvan/Fjädernoch språktråden.Elevers läs-och skrivutveckling PBS Uppdraget planer Tester Diagnoser Forskning Utvärderingar Andras erfarenheter Förändringar, förbättringar i vardagen Nu kan vi göra så här: VARDAGEN Vad gör vi egentligen och varför då?