140 likes | 342 Views
Kasta sand i motvind – upplysningen och dess fiender. Per Molander Lunds Filosoficirkel 25 september 2012. Blake (1): Mock on, Mock on, Voltaire, Rousseau.
E N D
Kasta sand i motvind –upplysningen och dess fiender Per Molander Lunds Filosoficirkel 25 september 2012
Blake (1): Mock on, Mock on, Voltaire, Rousseau Mock on, mock on, Voltaire, Rousseau;Mock on, mock on; 'tis all in vain!You throw the sand against the wind,And the wind blows it back again.And every sand becomes a gemReflected in the beams divine;Blown back they blind the mocking eye,But still in Israel's paths they shine.
Bakgrund: Upplysningens optimism • ”All religion har fötts ur en drift att härska” • ”Tron slår rot endast hos svaga, okunniga eller indolenta själar” • ”Människor skulle aldrig ha trott på den moderna teologins grunder om de inte hade uppfostrats att göra det i en ålder då de var ur stånd att resonera” • “Vilken stor och lycklig revolution det skulle bli om filosofin fick ta religionens plats” Jean Meslier, Testament, 1733
Upplysningens huvuddimensioner • Intellektuell frigörelse: – tvivlet som metod (Descartes) – empiriska undersökningar (Galilei) – autonomi (Kant) • Religiös frigörelse: – ifrågasättande av kyrkan (reformatorerna) – kritisk granskning av Bibeln (Spinoza) – grunden för moralen (Spinoza) • Politisk frigörelse: – det sociala kontraktet (Hobbes, Rousseau) – jämlikhet (Spinoza, Poulain de la Barre, van den Enden, Diderot) – tolerans (Spinoza, Voltaire) • Det gemensamma: universalism, internationalism, abstraktion
Upplysningen i tid och rum Traditionell bild: • ”intellektuell strömning under 1700-talets senare hälft med centrum i Frankrike” (NE) Alternativ bild: • Internationell strömning • En radikal strömning med centrum i Nederländerna, en mer konservativ representerad av Leibniz, Hume och Locke • Avgörande insatser under 1600-talets mitt och andra hälft
Upplysningstanken i kondensat: ”Sanningen skall göra eder fria” Entrén till Kalmar Högre Allmänna Läroverk
Upplysningens (yttre) huvudfiender • Intellektuell frigörelse: – skepticismen (Hume) – konservatismen (Burke) – romantiken (Blake, Keats, Herder …) – postmodernismen • Religiös frigörelse: – kyrkan – konservatismen (de Maître, Bonald) • Politisk frigörelse: – l’ancienrégime – den nya ekonomiska makteliten – kolonialherrarna – männen
Dagsläget • Det finns ingen koppling mellan intresset för teknologi och ett rationalistiskt förhållningssätt • Intellektuell frigörelse: arkaiska föreställningar är livskraftiga • Religiös frigörelse: de etablerade religionerna behåller sin position, nya uppstår • Politisk frigörelse: Spinoza vann debatten, men arkaiska former för maktutövning består • De nordiska länderna – positiva avvikare?
Upplysningens (inre) huvudfiender:Varför blir vi inte alla rationella i det långa loppet? • Det finns naturliga gränser för irrationaliteten, men gränserna är vida • Definitioner av rationalitet: tunn kontra tät rationalitet • Individuell kontra kollektiv rationalitet • Lång kontra kort sikt • Rationalitet – en fråga om mer eller mindre, inte antingen/eller
Varför vi inte alla blir rationella i det långa loppet – ett evolutionärt perspektiv Evolutionens ofullkomligheter: • De mest lämpade överlever inte alltid • Aggression lönar sig • Bedrägeri lönar sig • Selektionstrycket är ofta lågt • Vissa föreställningar påverkar inte beteendet • Uppfostran
Varför vi inte alla blir rationella i det långa loppet, forts. Människans ofullkomligheter: • Perceptionsfel: mönsterskapande, tunnelseende, sannolikheter • Det är tekniskt krävande att vara rationell – vi söker genvägar: – rekursiva strategier – tumregler – flockbeteende – naturlig konservatism • Ett vetenskapligt förhållningssätt är inte särskilt naturligt – det kräver utbildning • Den naturliga ordningen i människans provins är varken rationell eller demokratisk
Blake (2): ”To see the world in a grain of sand” To see a world in a grain of sand, And a heaven in a wild flower, Hold infinity in the palm of your hand, And eternity in an hour. William Blake, Auguries of Innocence Bild: Michael J. Stringer, United Kingdom
Litteraturförslag • Compagnon, A. (2005): Les Antimodernes. Gallimard, Paris. • Holmes, R. (2008): The Age of Wonder. Harper, London. • Israel, J. (2001): Radical Enlightenment. OUP, Oxford. • - (2006): Enlightenment Contested. OUP, Oxford. • - (2011): Democratic Enlightenment. OUP, Oxford. • McMahon, D. (2001): Enemies of the Enlightenment. OUP, Oxford. • Sternhell, Z. (2006): Les anti-Lumières. Fayard, Paris. • Sutherland, S. (1992/2007): Irrationality. Pinter & Martin, London. • Wolpert, L. (1992): The Unnatural Nature of Science. HUP, Cambridge.