Avsnitt 3

1. Avsnitt 3 • Populationsekologi • Konkurrens om resurser mellan arter • Rovdjur/bytesdjurs ’samspel’ även växter/växtätare • Biologisk mångfald i jordbruket • Hur påverkas artförekomst? • Konventionell odling och ekologisk odling

2. Konkurrens mellan arter • Konkurrensen mellan arter om resurser • Arter kan konkurrera ut varandra: påverkar artförekomst • Två arter kan inte utnytjja resurser på samma sätt. Måste ha olika nischer • Ju mer lika resursutnytjjande, nischer, desto större konkurrens • Nischer kan vara olika vad gäller: födoval, landskapsutnytjjande, boplatser, tidpukter på året/dygnet osv

3. Rovdjur –bytesdjurväxter - växtätare • När en art utnyttjar en annan som föda uppstår ett starkt samspel • Samspelet kan resultera i att: • båda arterna dör ut • en av arterna dör ut • bytesdjuret minskar i förekomst men båda existerar • att arterna börjar oscillera, variera cykliskt

4. Samspelet mellan arter: konkurrens och rovdjur/byte • Detta sampel är avgörande för vilka arter som finns. • Primärproducenterna (växterna) är en bas för vilka arter som finns högre upp i näringskedjan. • Vilka växter som finns bestäms av ’geografiska’ förutsättningar • Därefter uppkommer konkurrens och predation beroende på vilka arter som etablerar sig • Vilka arter som etablerar sig beror i sin tur på landskapet dvs vilka populationer som kan sprida sig till området (se metapopulationer tidigare)

5. Jordbruket –Biologisk mångfald • Jordbruket påverkar artförekomsten i Sverige idag på olika sätt • Användning av arealen • vilka habitat som finns • Brukningsmetoder • Bekämpningsmedel: slår ut arter både på fält och via läckage även i andra habitat • Näringsämnen (fosfor/kväve): gynnar vissa växter och påverkar arters förekomst på fält och via läckage även i andra habitat

6. Bekämpningsmedel i jordbruket • Mängden bekämpnningsmedel har minskat markant sedan 80-talet

7. Hur mycket bekämpningsmedel som används • Doser per hektar samt hur stor del av arelaen som besprutas • Idag är substanserna mer effektiva vilket innebär att de minskat i ton räknat men inte i antal doser........

8. Är bekämpningsmedel ett problem? • Bekämpningsmedel påverkar även andra organismer (ej tillräckligt selektiva) • Bekämpningsmedel läcker ut i andra habitat

9. Läckage av bekämpningsmedel Halter av fem olika ogräsmedel, två svampmedel och ett insektsmedel samt totalhalt av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån åren 1992-1996. J. Kreuger: "Pesticides in stream water within an agricultural catchment in southern Sweden 1990-1996." Sci. Total Environ.216,  227-251 (1998).

10. Ekologisk odling i hela världen

11. Ekologisk odling i Sverige • Försäljning av ekologiskt odlade produkter har ökat kraftigt under 90-talet

12. Näringsläckage – övergödningfosfor och kväve • 45% av kväveutsläpp direkt, eller indirekt, till havet kommer från jordbruket • Risken för läckage av fosfor och kväve stor vid omfattande djurhållning – stallgödsel • Påverkar vilka primärproducenter (växter) som finns inom habitaten – därmed påverkas hela ekosystemen och många arters förekomst

13. Kväveläckage från jordbruksmark år 1995, med avdrag för retention, dvs. för det kväve som fångas upp på vägen från åker till hav. • Läckageproblemen är oftast störst i områden med intensivt jordbruk, lätta jordar, hög djurtäthet och riklig nederbörd.

14. Djurhållningen i Sverige • Antal djur i jordbruket har inte ändrats nämnvärt över åren • Svin har dock ökat medans nöt har minskat • Stallgödselproblemet torde vara detsamma • Djurhållningen dock mer rationaliserad och koncentrerad till stora gårdar idag

15. Arealanvändningängs- betesmark • Mängden ängs- och betesmark har minskat kraftigt under 1900-talet • Många habitat försvunnit • Många arter knutna till ängs-betesmarker är hotade

16. Utnyttjandet av jordbruksmark • Areal för spannmålsodling konstant • Vall och grönfoder minskat markant • Areal tagits ur bruk de senaste åren (träda) • Påverkar vilka habitat som finns och därmed arters förekomst

17. Uthållig odling växtodlingssystem som bl a kan upprätthålla näringsstatus i jordar. Blanda olika grödor i fältet (integrerad odling) eller utnyttja träda och vall (kvävefixerande grödor) i växeljordbruk vilket används idag i ekologisk odling

18. Lite länkar: • EU: http://europa.eu.int/comm/agriculture/foodqual/index_sv.htm • Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/ • Ekologiska odlarna: http://ekolantbruk.se/ • KRAV: http://www.krav.se/ • Centrum för uthålligt lantbruk: http://www.cul.slu.se/webkarta.htm

19. Bra att veta:Vad är Natura 2000? Medlemsländerna inom Europeiska Unionen, EU, bygger för närvarande upp ett nätverk av värdefulla naturområden som är av särskilt intresse från naturvårdssynpunkt. Nätverket kallas Natura 2000. Syftet är att värna om vissa naturtyper och arter och deras livsmiljöer som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Skapandet av Natura 2000 är en av EU:s viktigaste åtgärder för att bevara biologisk mångfald. Det är unionens bidrag till förverkligandet av intentionerna i bl.a. Bernkonventionen och konventionen om biologisk mångfald. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EG:s habitat- och fågeldirektiv. EG-direktiven är en form av EU-lagar som medlemsstaterna är skyldiga att införliva i det egna regelverket och tillämpa inom landet. Direktiven binder medlemsstaterna till ett visst mål, men ger de nationella myndigheterna rätt att välja hur målen ska uppnås.