Systematiskt brandskydd på B urträsk 1.

1. Systematiskt brandskydd på Burträsk 1. Mål. Brandförlopp. Rutiner. Evakuering. Mötesplatser. Särskilda risker. Att släcka. Dokumentering. Sjukvård. Att samlas efteråt. Att möta press.

2. Lagen om skydd mot olyckor ställer krav på att en arbetsplats har ett fullgott brandskydd. Det är givetvis viktigt att vår förvaltning har ett bra brandskydd för att göra arbetsplatsen säker och trygg för personalen, vårdtagare, boende, besökare och omgivningen. Detta är det mål som socialkontoret har satt upp gällande systematiskt brandskyddarbete. Det är vår gemensamma uppgift att se till att det uppfylls. • Mål: • Inom vår förvaltning – verksamhet skall det bedrivas ett systematiskt brandskyddsarbete vilket innebär att det skall: • Finnas verksamhetsanpassade brandskyddsorganisationer. • Finnas brandskyddsansvariga. • Finnas planer för verksamhetsanpassade brandskyddsutbildningar. • Finnas en god dokumentation av det byggnadstekniska och organisatoriska brandskyddet inom dom olika verksamheterna. • Finnas uppföljningsrutiner i form av regelbunden kontrollverksamhet och en aktiv incidentrapportering. • All personal ska ha kännedom om förebyggande brandskydd, alarmering och utrymning samt kunskap om att ingripa vid nödläge. • All personal skall årligen få utbildning/information om verksamhetsanpassat brandskydd.

3. Systematiskt brandskyddsarbete

4. Vilka svårigheter finns på vår arbetsplats när det gäller brand? Många i varje brandcell. Vissa har svårt att förflytta sig själva! Vissa har svårt att greppa situationen. Akut underbemannade! Dåligt skydd för personal. Ofta svårigheter med att öva på objektet! Har vi den mtrl vi behöver? Räddningsdrag!?

5. Brandförlopp. Om man besitter grundläggande kunskap i hur en brand utvecklas, har man större möjlighet att arbeta säkrare och effektivare vid ett tillbud.

6. Elden.Behovstriangeln. Om man tar bort en del kan det inte brinna.

7. Brandens olika skeden. • Initialbrand. • Uppvärmningsskede. • Ventilationsstyrd. • Bränslestyrd. • Övertändning. • Fullt utvecklad rumsbrand. • Avsvalningsfas.

8. Värme Det tar väldigt kort tid innan rummet blir för varmt för att man skall kunna göra en räddning. Om man bestämmer sig för att göra en räddning så måste man agera snabbt. Som varmast blir det ca. 750 grader C.

9. Brandgaser. Brandgaser: Heta oförbrända gaser och sotpartiklar från de föremål som brinner. Som vi kan se på filmen bildas snabbt energirika brandgaser som väller ut ur rummet och hotar att sprida branden till intilliggande rum eller korridorer. Vad är den enklaste åtgärd vi kan göra för att motverka detta? Att stänga dörren till rummet.

10. Rutiner!(med två i personalen som bemanningsbas)En viktig grund. • Kom ihåg rädda, larma, släck • Den som upptäcker brand tillkallar övrig personal och påbörjar räddning/släckning. • Den som blir tillkallad larmar och möter upp med Räddningstjänst.

11. Att larma! 112 SOS Ring 112 Tala om: • Vem du är • Var du befinner dig • Vad som inträffat Var beredd att svara på övrig information som sos vill ha. När du larmat har du en stund att vara din kompis behjälplig innan du möter upp.

12. Evakuering!Brandcell är en avdelning av en byggnad som skall stå emot brand under en viss tid. Evakuering sker i första hand ut genom nödutgångarna eller till intilliggande brandceller. Om det skulle uppstå en större olycka eller brand kan det finnas ett behov att evakuera hela boendet. Kom ihåg evakueringslistan!

13. Hissar. Vi använder aldrig hiss för evakuering vid brand!

14. Att byta roll. Att byta från sin ordinarie uppgift till rollen som räddare kan vara svårt. När det väl brinner är man inte vårdare längre, utan räddare!!

15. Vår återsamlingsplats. Vi återsamlar vid parkeringen.

16. Mötesplatser. Varför möter vi upp med räddningstjänsten? • För att visa vägen. • Ge information om ej evakuerade • Informera om syrgas, mm.

17. Vi möter upp med räddningstjänsten på.

18. Övriga risker i vår närhet! Vägtransporter: På vårt vägnät transporteras kemikalier av varierande farlighet. Vid olycka kan just vårat boende påverkas. Större industrier och verkstäder. Vid brand eller olycka på närliggande industrier kan vi påverkas i olika omfattning.

19. Vid olycka med kemikalier eller större brand vid närliggande industri, kan man vid risk för fara för samhället sända viktigt meddelande. Vma. Vad ska man göra vid VMA?? • Stäng fönster och dörrar. • Slå av ventilationen på anvisad plats. • Lyssna på radion. (Alla riks & lokala kanaler.)

20. Särskilda risker! Särskilda risker, för oss, är i första hand syrgas. Men kan även vara kemikalier och stora lager av brännbart material. • Var finns syrgasen? • Vilken status har syrgasen? Säkerhetsavstånd på gasflaska i brand: 300m Riskerna med syrgas: - Tillför syre till branden. - Explosionsrisken.

21. Hur vet man var syrgasen finns? Vid syrgasbehandling skall dörren alltid vara märkt med triangelformad skylt. Gasflaska förs i säkerhet vid brandfara. eller Syrgasbehandling pågår förbud mot rökning och öppen låga. Rutiner vid dödsfall! Brukar vi tända ljus i rummet?

22. Det finns två olika mobila system som vi kan komma i kontakt med. Koncentrator Syrgasflaskor

23. Vilken säkerhetsutrustning finns på våra arbetsplatser? Brandfiltar Brandsläckare Brandposter Branddetektorer Automatiska dörrstängare Räddningsdrag All brandutrustning är anpassad till vår verksamhet och att blockera eller flytta den är förbjudet utan tillåtelse från brandskyddsansvarig.

24. Hoppla! Kilning av dörrar är förmodligen vårat vanligaste otyg. Man måste också tänka på placering av möbler och vagnar. Så man inte blockerar släckare/brandpost eller nödutgång. Materielen finns där för vår säkerhet!

25. Att släcka med vatten! • Se till att bara prioritera släckning om du anser att din insats kan bära frukt. Släck inte om uppgiften är övermäktig, då prioriterar man evakuering! • Sikta med vattenstrålen på lågornas bas. • Bevattna ej elapparater eller elskåp.

26. Se till att vrida vredet innan du springer iväg med slangen.

27. Vattengivning på elektrisk armatur är förenat med livsfara!

28. Att släcka med brandsläckare. • Drag ut säkringen. • Rikta släckaren mot lågornas bas. • Tryck av och släck. Kom ihåg! Tömningstiden på en brandsläckare är ganska kort. (ca18 sek pulver) Nyttja allt släckmedel till att släcka.

29. Brandsläckare.

30. Vi dokumenterar alla tillbud och följer upp dessa i brandpärmen.Där finns även information om utbildningar mm.Dokumentation efter tillbud sker efter vår ordinarie dokumentationsmall. Dvs:- Iakttagelse/ problem- Åtgärder- Utvärdering, ange datum! Vi dokumenterar och följer upp

31. Att dokumentera En av våra viktigaste uppgifter är att dokumentera det som sker gällande brand i verksamheten. Alla skall kunna dokumentera. Dvs: -Utbildningar och kurser. -Tillbud och bränder. -Förändringar i brandskyddet. -Hittade risker och deras lösningar. Varför? -För att visa hur vi jobbar med brand och risker. -För att sätta fingret på det som inte fungerar. -För att i en framtid hitta förslag till lösningar på problem. Är det inte skrivet har det aldrig hänt! Då man skrivit i brandskyddsdokumentation skall den vara chefen tillhanda.

32. Problem. 10/3 -09 Det funkar inte med Anders rökning. Han tappar ofta cigaretter och det finns brännmärken i hans kläder. J.A 8/2 -10 Vi ställer ofta köksvagnen framför nödutgången i köket. C.E Åtgärd Vi köper ett rökförkläde och han får röka med personal. J.A Flyttar vagnen. Vi tar upp prob. på nästa p-träff och hjälps åt att komma ihåg detta. C.E Utvärdering. 26/3 -09 Det funkar bra nu. J.A 22/3 -10 Vi har hittat en ny plats och rutin nu. Nödutgången är fri nu. C.E

33. Vem skall jag vända mig till om jag varit med om ett tillbud, hittar brister i brandskyddet eller har frågor om detta? Brandskyddsansvarig:. Brandskyddskontrollant:

34. På utflykt på samhället • När vi är på utfärd, med brukare, till olika aktiviteter ute i samhället kom ihåg den mentala beredskapen. • Ofta är anpassningen till rullstolar mm bristfällig. Extra viktigt blir då att: • Det kan hända. • Orientera dig på utrymningsvägar mm. • Vid större arrangemang i hyrda lokaler, se till att inte överskrida lokalens begränsningar. Max antal personer osv.

35. Risker för oss som räddar och för våra vårdtagare. De stora riskerna är: • Inandning av brandrök. • Brännskador. Inträngande i tjock brandrök är det farligaste arbete som tillåts av svensk lag (afs). Ingen skugga skall falla över den som gjort det han/hon kunnat.

36. En dålig miljö! Brandgaser innehåller bla. • Cyanväten. • Sot. • Koloxid.

37. Co är farligt för att: • Koloxid binds 250-300 ggr hellre till hemoglobin än syre som normalt skall transporteras. • Insjuknande kan komma akut men också smygande. • Kan vara dödligt.

38. Symptom på koloxid förgiftning. (Eftersläckarsjuka) • Trötthet. • Lufthunger. • Flämtandning. • Ont i huvudet. • Illamående. • Kan komma smygande timmar efter.

39. Brännskador. Tre olika brännskador: • Ytlig delhudsbrännskada. • Djup delhudsbrännskada • Fullhudskada.

40. Ytlig delhudsbrännskada

41. Djup delhudsbrännskada.

42. Fullhudskada.

43. Att kyla en brännskada. När man kyler en brännskada se till att: - Använda rent vatten. - Temperaturen på vattnet inte är iskall. Vatten med temp kallare än 37 grader kyler. Börja gärna kallare men öka tempen på vattnet vid långvarig kylning. - Personen man kyler inte blir allmännedkyld. Värm gärna andra delar med en filt. - Kyl i minst 15 minuter. - Ge inget att dricka eller äta. (svårare fall kan behöva sövas) Otäck bild kommer………

44. Elektriska brännskador. • Svårbehandlade • Egna komplikationer. (nervskador, svullnad)

45. Vårdpersonalens kläder! Ofta innehåller vårdpersonalens kläder en stor mängd syntetfiber. Ibland 50%, ibland mer! Syntetfibrer har en benägenhet att smälta redan vid låga temperaturer. Då dessa smälter bränner de in i huden och ger svårläkta skador med infektioner och stor ärrbildning som följd. Vid klädinköp: Försök att sträva efter så hög procent naturfiber (bomull) som möjligt, helst 80% eller mer.

46. Vilka olika behandlingar kan vi uträtta i verkligheten?Vilken kravbild ligger på oss? - Vi har möjlighet att kyla brännskador. - Vi kan göra skyddsomläggningar på brännskador. - Vi kan, efter evakuering, vara ett stöd.

47. Att samlas efteråt! • Viktigt för den enskilde och för verksamheten. • Samtala om vad som hänt. • Diskutera vad som gått bra och mindre bra. • Alla får säga hur man känner. • Dokumentera. (ny samtalsträff kan initieras av alla som var med vid incidenten)

48. Vad skall ett avlastande samtal innehålla? Strukturerat samtal med arbetsledare. • Inledning • Faktafas • Tanke- känslofas • Avslutning Max 12 deltagare. Ca 1 h. 1-2 tillfällen. Resurs: Kommunhälsan.

49. Att bearbeta. Vid extremt påfrestande situationer ska man söka hjälp om: - Man har återkommande drömmar om händelsen. Eller sömnsvårigheter. - Man har svårt att släppa taget om det inträffade. Man ältar. - Man känner att man har ett uppdämt pratbehov om just den händelsen. Det är ett tecken på mental hälsa att söka hjälp och bearbeta, inte tvärt om.

50. Pressen av press! Vad kommer vi att känna vid en brand eller allvarligare tillbud? Allmänheten vill veta vad som har hänt, vem informerar??? Följande personer: - Räddningsledare. - Boendechef. Om reporter vill ha din kommentar, kan du hänvisa till ngn. av ovanstående. Du behöver inte svara om du inte vill!