LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN

1. LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 23 oktober 2013 Göran Hjelm

2. Lönebildningsrapportens ABC • Inskriven i Konjunkturinstitutets instruktion från regeringen • Rapport ska behandla • samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen • samband mellan sysselsättning, lön och lönefördelning • relevanta jämställdhetsaspekter • Konjunkturinstitutet beslutar om rapportens innehåll efter samråd med Medlingsinstitutet • Konjunkturinstitutet uttrycker ingen åsikt om hur löner bör utvecklas • Total arbetskostnad relevant – ”allt ska räknas”

3. Viktiga slutsatser i årets rapport • Centrala avtalsnivåer normala givet konjunkturläget • Strukturella problem på arbetsmarknaden hotar varaktig nedgång i arbetslösheten • Oförändrad lönespridning 2000-2012 • Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt

4. Dagens presentation • Avtalsrörelsen ur ett makroekonomiskt perspektiv • Utmaningar på arbetsmarknaden • Två dataanalyser: • Löneandelens utveckling • Löneskillnader mellan män och kvinnor

5. Avtalsrörelsen ur ett makroekonomiskt perspektiv

6. Avtalsrörelsen 2013 • Stor avtalsrörelse: 2,6 miljoner löntagare, 70 procent av alla med kollektivavtal • Försämring av konjunkturutsikterna från våren 2012 till årsskiftet 2012/2013 • Parterna delade synen om långsam återhämtning • Industrin satte märket – industriavtalet höll • Treåriga centrala avtal med arbetskostnadsökningar på i genomsnitt 2,3 procent per år

7. Dämpade konjunkturutsikter under avtalsrörelsens gång (1/2) Index medelvärde=100, standardavvikelse=10, säsongsrensade månadsvärden Barometerindikatorn och förtroendeindikator för tillverkningsindustrin i euroområdet

8. Dämpade konjunkturutsikter under avtalsrörelsens gång (2/2) Standardiserade avvikelser från medelvärdet, säsongsrensade kvartalsvärden Lönsamhetsomdöme

9. Parterna hade anledning att förvänta hög arbetslöshet de kommande åren Procent av arbetskraften Arbetslöshet

10. Svaga utsikter för produktivitetstillväxten Procentuell förändring Potentiell produktivitet i näringslivet

11. Centralt avtalad löneökning i näringslivet Centrala avtalsnivåer normala givet de svaga konjunkturutsikterna Procent

12. Totala löneökningar under 3 procent 2013-2015 Procentuell förändring Faktisk och modellbaserad lön i näringslivet

13. Förbättrade konjunkturutsikter ger förbättrat vinstläge de kommande åren Procent Vinstandel i näringslivet

14. Utmaningar på arbetsmarknaden

15. Arbetsmarknadens funktionssätt och jämviktsarbetslöshet påverkas av flera faktorer Matchning Arbetskraftens tillväxt och sammansättning Struktur- omvandling Arbetsmarknadens funktionssätt Jämviktsarbetslöshet Konjunktur- utveckling och arbetsmarknads- politik Ekonomiskt utbyte av att arbeta Parternas agerande

16. Hög tillväxt i arbetskraften under den långvariga lågkonjunkturen Procentuell förändring Faktisk och potentiell arbetskraft

17. Långvarig lågkonjunktur – genomsnittlig tid i arbetslöshet i nivå med 90-talskrisen Veckor, säsongsrensade kvartalsvärden Genomsnittlig tid i arbetslöshet

18. Inskrivna vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens sammansättning har förändrats (1/2) Tusental, trendade månadsvärden Anm. Arbetsförmedlingen definierar utsatta grupper som de med förgymnasial utbildning, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning.

19. Arbetslöshet fördelat på utbildningsnivå Arbetslöshetens sammansättning har förändrats (2/2) Procent, säsongsrensade kvartalsvärden

20. Rekryteringstiden är lång trots hög arbetslöshet – indikerar försämrad matchning Genomsnittlig rekryteringstid i månader, säsongsrensade kvartalsvärden Rekryteringstid i privat sektor

21. Parternas agerande påverkar varaktig nivå på arbetslösheten • Svensk studie tyder på att det ökade utbytet av att arbeta har dämpat löneutvecklingen före skatt • verkar för varaktigt lägre arbetslöshet • Resultat tyder dock på att långtidsarbetslöshet inte dämpar löneökningar • verkar för varaktigt högre arbetslöshet • kan påverka Riksbankens syn på penningpolitikens utformning • Parterna påverkar även lönestrukturen • Oförändrad lönespridning under 2000-talet

22. Oförändrad lönespridning under 2000-talet Percentilkvoter Lönespridningen i Sverige

23. Lägst inkomstspridning bland jämförbara länder – inte minst i den undre delen av fördelningen (P50/P10) Percentilkvoter Inkomstspridning i utvalda länder, P50/P10

24. Begränsad lönespridning mellan grundskole- och gymnasieutbildade Lön och sysselsättningsgrad för olika utbildningsnivåer 2012, män Medianlön, tusentals kronor per månad före skatt respektive sysselsättningsgrad i åldersgruppen 30–54 år, procent av befolkningen

25. Flera faktorer bakom nuvarande strukturella problem på arbetsmarknaden Matchning Arbetskraftens tillväxt och sammansättning Struktur- omvandling Arbetsmarknadens funktionssätt Jämviktsarbetslöshet Konjunktur- utveckling och arbetsmarknads- politik Ekonomiskt utbyte av att arbeta Parternas agerande

26. Förutsättningar finns för att arbetslösheten varaktigt kan minska efter 2015 • Nedväxling av tillväxten i arbetskraften • Löneutvecklingen kan dämpas ytterligare av det ökade utbytet av att arbeta • En bred, om än långsam, återhämtning ökar sannolikheten att de som varit utan jobb länge blir erbjudna arbete

27. Finns dock risk för att arbetsmarknadens funktionssätt inte på egen hand ger 6 procents arbetslöshet • Lågkonjunkturen fortsätter • Fortsatt hög långtidsarbetslöshet • Utsatta grupper får det fortsatt svårt • Löneutvecklingen inte känslig för långtidsarbetslöshet • Centrala avtal indikerar inte någon ökad hänsyn till arbetslösheten • Oförändrad lönespridning  Fortsatta politiska åtgärder sannolikt nödvändiga för att arbetslösheten varaktigt ska kunna minska ned mot 6 procent

28. Jämviktsarbetslöshet 6,5-7 procent 2006-2015 Procent av arbetskraften Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet

29. Två dataanalyser : - Löneandelens utveckling - Löneskillnader mellan män och kvinnor

30. Löneandelen är ingen central ekonomisk variabel • Klassisk fråga inom nationalekonomin och bland arbetsmarknadens parter • Visar hur förädlingsvärdet fördelas mellan arbetstagare och kapitalägare • Stora variationer över konjunkturcykeln • Jämvikten kan förändras över tiden • Lägre löneandel behöver inte ske på löntagarnas bekostnad • Mer kapitalintensiv produktion kan ge lägre löneandel och högre reallöner

31. Flera faktorer till minskade löneandel lyfts fram i internationell forskningslitteratur • Teknologisk utveckling • Globalisering • Minskad facklig styrka • Men… • Faktorer samvarierar, svårt att mäta relativ betydelse • Utvecklingen skiljer kraftigt mellan länder • Val av tidsperiod av stor betydelse

32. Offentlig debatt kring löneandelen senaste året • ”Lönesänkarna” • Dokument inifrån SVT (2013) • ”Den sänkta löneandelen” • Svensk antologi (2013) • ”Dokumentären vilseleder om lönerna” • Lars Calmfors, Dagens Nyheter (2013)

33. Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt Trendmässig löneandel i näringslivet och tillverkningsindustrin i Sverige Procent Anm. Näringslivet är exklusive jordbruk, skogsbruk, fiske, mineralutvinning, petroleumraffinaderier, småhus, fritidshus, utbildning, hälso- och sjukvård. Tillverkningsindustrin är exklusive petroleumraffinaderier.

34. Könsuppdelad arbetsmarknad förklarar merparten av löneskillnader mellan män och kvinnor

35. Löneskillnadens utveckling, hela arbetsmarknaden Löneskillnaderna minskar successivt Procent

36. Löneskillnadens utveckling, arbetare i privat sektor Liten och fallande oförklarad löneskillnad hos arbetare i privat sektor Procent

37. Löneskillnadens utveckling, tjänstemän i privat sektor Störst löneskillnader i tjänstemannayrken Procent

38. Viktiga slutsatser i årets rapport • Centrala avtalsnivåer normala givet konjunkturläget • Strukturella problem på arbetsmarknaden hotar varaktig nedgång i arbetslösheten • Oförändrad lönespridning 2000-2012 • Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt