LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 18 maj 2011

1. LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 18 maj 2011 Juhana Vartiainen

2. Lönebildningsrapporten • Årligt uppdrag från regeringen • Ett underlag som ska underlätta för arbetsmarknadens parter och Medlingsinstitutet • Publicering i maj i år, på grund av avtalsförhandlingarnas tidtabell

3. Lönebildningsrapporten 2011:De viktigaste slutsatserna • Möjligt att uppnå en arbetslöshet på 5 procent • Förutsätter att lönerna inte ökar med mer än 3,1 procent per år 2012–2014 • Från och med 2015 kan lönerna öka med 3,7 procent per år • Jobbskatteavdraget kan initialt ha en bromsande effekt på lönerna • Högre andel kvinnliga chefer minskar lönegapet mellan könen

4. Miljoner respektive årlig procentuell förändring Sysselsättningen ökar

5. Sveriges ekonomi återhämtar sig Sysselsättningen ökar med sammanlagt 160 000 personer 2010 och 2011 Lönebildningen var anpassad till lågkonjunkturen 2009 och 2010 Den kommande avtalsrörelsen spelar en viktig roll för hur lågt arbetslösheten kan sjunka

6. En viktig avtalsrörelse framför oss Cirka 2,7 milj individer får sina avtal omförhandlade från hösten 2011 till hösten 2012 Industrin, som ska ha avtalen färdiga i november, förväntas sätta märket för övriga avtalsförhandlingar Avtalsrörelsen påverkar löneökningstakten 2012–2014

7. Det är möjligt att uppnå en varaktig arbetslöshet på 5 procent Förutsätter att timlönen i näringslivet inte ökar med mer än 3,1 procent per år 2012–2014 Om timlönen istället ökar med 3,5 procent per år 2012–2014, fastnar jämviktsarbetslösheten på drygt 6 procent

8. 3,1 procent är den totala löneökningen • 3,1 procent i timlöneökning innefattar allt: • Centralt avtalade ökningar • Lokalt avtalade ökningar • Effekter av sammansättningsförändringar • 3,1 procent motsvarar 3,3 procent i arbetskostnadsökning (omfattar även avtalade och lagstiftade arbetsgivaravgifter) • Kalkylerna är förstås osäkra

9. Procent Arbetslösheten kan sjunka till 5 procent

10. Procent av befolkningen Högre sysselsättningsgrad

11. Reporänta, procent Riksbanken kan välja en lättare penningpolitik

12. Procentuell förändring respektive procent 2012–2014 2015–2020 Jämviktsarbetslöshet (procent) 6,2 5 6,2 5 Lönebildning Nominell arbetskostnad 3,7 3,3 3,6 3,7 Real arbetskostnad 2,3 1,9 2,1 2,3 Nominell timlön 3,5 3,1 3,6 3,7 Real timlön 2,4 2,1 1,8 1,9 Makroekonomiska effekter Arbetslöshet 16-64 år 6,6 6,2 6,1 4,8 Sysselsättningsgrad 16-64 år 77,0 77,4 78,3 79,4 Real disponibelinkomst 2,4 2,5 1,8 1,9 BNP, fasta priser 3,1 3,5 2,1 2,1 Reporänta 3,5 3,2 4,0 4,0 Makroekonomiska effekter av en mer återhållsam löneutveckling

13. Lönenormering spelar en viktig roll • Lönenormering gagnar produktion och sysselsättning • Industrin har bästa förutsättningar för att ta normansvaret • Lönesättningen ska ta hänsyn till arbetslösheten samt Riksbankens penningpolitik • Det finns ingen motsättning mellan sysselsättning i industrin och sysselsättning i hela ekonomin

14. Arbetsmarknaden måste tillåta en fortsatt strukturförändring • De förlorade industrijobben kommer inte tillbaka • Arbetskraften växer, sysselsättning behöver öka inom alla grupper • Det är viktigt att matchningen fungerar bra

15. Arbetsmarknaden måste tillåta en fortsatt strukturförändring • De förlorade industrijobben kommer inte tillbaka • Arbetskraften växer, sysselsättning behöver öka inom alla grupper • Det är viktigt att matchningen fungerar bra • Ingen generell försämring av arbetsmarknadens funktionssätt pga lågkonjunkturen • Bristtalen ser normala ut med hänsyn till konjunkturläget • Ett orosmoln är lågutbildades jobbchanser • Utbildningsinsatser och försiktighet med minimilöner är motiverade

16. Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden Arbetslöshet efter utbildningsnivå

17. Modell för den strukturella arbetskostnadsutvecklingen i näringslivet Produktivitetsutveckling 2,3 Arbetskostnadsutveckling 3,6 Förädlingsvärdeprisutveckling 1,3 Så skapas möjligheten för kontinuerliga arbetskostnadsökningar

18. Arbetskostnadsökningen 2015–2020 • Den strukturella produktivitetsökningen har reviderats ner • Ny komplett modellanalys om hur näringslivets förädlingsvärdepriser ökar • KPI-inflation på 2 procent motsvarar en förädlingsvärdeprisökning på 1,3 procent • Slutsats: den strukturella arbetskostnadsökningen har reviderats ner

19. Jobbskatteavdraget påverkar arbetsutbud, löner och löneskillnader • Arbetsutbudet ökar olika mycket för olika grupper • Jobbskatteavdrag har en uppbromsande effekt på löneutvecklingen • Löneeffekten är sannolikt inte varaktig • Även skillnader i bruttolöner påverkas • Största ökningen i disponibel inkomst för lågavlönade

20. Jobbskatteavdraget påverkar arbetsutbudet på olika sätt för olika grupper Grupp Arbetsutbud (timmar/vecka) 2007 Effekt på arbetsutbudet (%) Män Sambo med barn 37,3 0,5 Sambo utan barn 36,4 0,7 Sambo med hög utbildning 37,5 0,3 Sambo med låg utbildning 36,0 0,2 Ensamstående 29,1 1,3 Kvinnor Sambo med barn 28,4 0,9 Sambo utan barn 32,3 0,9 Sambo med hög utbildning 31,2 1,3 Sambo med låg utbildning 24,0 3,7 Ensamstående 26,7 2,2 Ensamstående med hög utbildning 31,3 2,2 Ensamstående med låg utbildning 16,2 2,4

21. Bruttolöneeffekter av jobbskatteavdraget • Olika gruppers bruttolöner berörs olika • Löneanpassningen påverkar arbetsutbudet • Både utbud och efterfrågan spelar roll • Stor arbetsutbudsökning kan pressa ner lönen (t ex lågutbildade) • Löneförändringen beror också på efterfrågan på arbetskraft • Svårt att säga hur jobbskatteavdraget påverkar löneskillnader mellan låg- och höginkomsttagare

22. Effekten på disponibel inkomst dominerar Arbetstid, procent av heltid Heltidsekvivalent grundlön (brutto) per månad 20 000 25 000 30 000 40 000 25 14,8 13,4 11,9 10,1 50 10,1 9,6 9,6 9,5 75 9,6 9,6 9,5 8,4 100 9,5 9,5 8,4 6,7

23. Lönegapet mellan manliga och kvinnliga chefer i privat sektor

24. Manliga och kvinnliga chefer – analysresultat • Kvinnorna är underrepresenterade bland chefer, framför allt i kvinnodominerade näringsgrenar • Andelen kvinnliga chefer ökar i alla sektorer • Kvinnliga chefer tjänar mindre än sina manliga kollegor och lönegapet minskar inte över tiden • Olika egenskaper kan inte förklara lönegapet • Ökande andel kvinnliga chefer leder till minskat lönegap • Effekten gäller främst mansdominerade branscher

25. Procent Andelen kvinnliga chefer ökar

26. Lönebildningsrapporten 2011:De viktigaste slutsatserna • Möjligt att uppnå en arbetslöshet på 5 procent • Förutsätter att lönerna inte ökar med mer än 3,1 procent per år 2012–2014 • Från och med 2015 kan lönerna öka med 3,7 procent per år • Jobbskatteavdraget kan initialt ha en bromsande effekt på lönerna • Högre andel kvinnliga chefer minskar lönegapet mellan könen