1 / 60

Same but different: om katalogiseringspraxis på folk- och forskningsbibliotek

Same but different: om katalogiseringspraxis på folk- och forskningsbibliotek. Cato, Anders & Noaksson, Anders. Vad menar vi med praxis?.

farhani
Download Presentation

Same but different: om katalogiseringspraxis på folk- och forskningsbibliotek

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Same but different: om katalogiseringspraxis på folk- och forskningsbibliotek Cato, Anders & Noaksson, Anders

  2. Vad menar vi med praxis? • praxis (grek., 'handling', 'gärning', av pra´ssō 'göra', 'handla', 'uträtta'), sedvana, handling, tradition; i bl.a. beteendevetenskap, samhällsvetenskap och filosofi använt på delvis skilda sätt om individers eller gruppers handlande i anpassning till omgivningen. Praxis är liksom handling ett viktigt begrepp inom den praktiska filosofin. Även för de vetenskaper som har anknytning till en yrkesutövning är praxis ett centralt begrepp, så t.ex. spelar hänvisningar till "vetenskap och beprövad erfarenhet" en stor roll inom medicin.(NE-online)

  3. Är det rätt att säga att det finns en folk- resp en folkbibliotekspraxis?

  4. Vad är orsakerna till det vi kallar forskningsbibliotekspraxis? • Första biblioteken • Klosterbibliotek • Tidiga universitetsbibliotek • Katalogen = inventarieförteckning • Bandform, d.v.s. inbunden katalog

  5. Vad är orsakerna till det vi kallar forskningsbibliotekspraxis? Äldsta kända kataloger • Västerås domkyrkobiblioteks katalogCa 1640 • Uppsala universitetsbiblioteks katalog1638 • Lunds universitetsbiblioteks katalog1687 • Kungl. bibliotekets katalog1651-52 / 1697

  6. Vad är orsakerna till det vi kallar forskningsbibliotekspraxis? Katalogiseringsregler börjar skapas • Elof Tegnér (KB & Lunds UB)stramade upp katalogiseringsverksamheten och försökte få till stånd enhetlighet • 1909: Katalogavdelning på KB! • 1916: KB:s första katalogiseringsregler Observera ännu ingen forskningsbibliotekspraxis!

  7. Vad är orsakerna till det vi kallar forskningsbibliotekspraxis? Rationaliseringskrav – centralisering • Önskemål om centralt framställda katalogkortleder till Centralkatalogiseringen på KB • Bibliografiska institutet (KB) • Svensk bokförteckning (Nationalbibliografin) • Accessionskatalogen • Centralkatalogiseringen

  8. Vad är orsakerna till det vi kallar forskningsbibliotekspraxis? Nya katalogiseringsregler • 1956 Nya katalogregler för KB (men provisoriska) • 1974 SKR, Svenska katalogiseringsreglerDe första som klart gällde samtliga som registrerade i LIBRIS • 1983 KRS, Katalogiseringsregler för svenska bibliotekFör hela landet, folk- och forskningsbibliotek

  9. Exempel på forskningsbibliotekspraxis Ingen förkortad katalogisering • Varje upplaga redovisas normalt • Korrekt utgivningshistorik • Men mer svåröverblickbart i katalogen

  10. Exempel på forskningsbibliotekspraxis Translitterering <-> Transkription • Translitterering = överföra (text) tecken för tecken till annat teckensystem enligt vissa principer • Transkription = överföra (text) från ett teckensystem till ett annat med strävan att återge originalets uttal så noggrant som möjligt • Forskningsbibliotek translittererar mest • Folkbibliotek transkriberar mest

  11. Exempel på forskningsbibliotekspraxis Translitterering <-> Transkription(Forskningsbibliotek enligt ISO 9:1995) • Ryskt exempel • Dama s sobačkoj / Anton Pavlovič Čechov [V] • Dama s sobatjkoj / Anton Tjechov [F] • Grekiskt exempel • To panēgyri tou Mike / Astrint Lintgkren [V] • To panijiri tou Mike / Astrid Lindgren [F] OBS!Fr o m 2009 folkbibliotekstranskribering även för forskningsbibliotek vid nygrekiska

  12. Exempel på forskningsbibliotekspraxis Namnformer i uppslag (grekisk skrift) • Klassisk grekiska • Homerus (äldre praxis till 2002) • Homeros (fr.o.m 2003) • Nygrekiska • Θεοδωράκης, Μίκης • Theodōrakēs, Mikēs (äldre praxis till 2007) • Theodorakis, Mikis (fr.o.m. 2008)

  13. Exempel på forskningsbibliotekspraxis Namnformer i uppslag (kyrillisk skrift)Чехов, Антон Пaвлович • Namnform t.o.m. 2008(enligt ISO 9:1995) • Čechov, Anton Pavlovič, ‡d 1860-1904 • Namnform fr.om. 2009 (enligt vedertagen referenslitteratur) • Tjechov, Anton, ‡d 1860-1904

  14. Exempel på forskningsbibliotekspraxis Namnformer – olika praxis för pseudonymer Mark Twain • ForskningsbibliotekTwain, Mark, 1835-1910Hänvisning från: Clemens, Samuel Longhorne, 1835-1910(I auktoritetsposten informeras om att Mark Twain är en pseudonym) • FolkbibliotekTwain, Mark, pseud. för Samuel Longhorn ClemensHänvisning: Clemens, Samuel Longhorne se Twain, Mark, pseud.

  15. Exempel på forskningsbibliotekspraxis

  16. Exempel på forskningsbibliotekspraxis Namnformer – olika praxis för val av vedertagen form Viveka Lärn • Forskningsbibliotek: allt under samma namnLärn, Viveca, 1944-Hänvisning från: Sundvall, Viveca, 1944- Lärn Sundvall, Viveca, 1944- • Folkbibliotek: Publikationens form gällerKorshänvisningar mellan de olika namnformerna

  17. Exempel på forskningsbibliotekspraxis Fortlöpande resurser • Forskningsbibliotek:En seriehuvudpost • Folkbibliotek:Seriehuvudpost med delposter Annan svensk praxis för huvuduppslag än internationell(gäller både folk- och forskningsbiblitoekspraxis)

  18. Exempel på forskningsbibliotekspraxis Flerbandsverk • Enpostmodell – LIBRIS i MARC21 (fr.o.m. 2008) • NE i tre band / [huvudredaktör: Agnita Ekman]. – Malmö : Nationalencyklopedin, cop. 2008. 3 vol. (707; 691; 747 s.) : färgill. Bd 1: A-G – Bd 2: H-O – Bd 3: P-Ö • Modell före 2002 (LIBRIS III & BURK) • NE i tre band / [huvudredaktör: Agnita Ekman]. – Malmö : Nationalencyklopedin, cop. 2008. 3 vol. : färgill. Bd 1: A-G. – 707 s. Bd 2: H-O. – 691 s. Bd 3: P-Ö. – 747 s.

  19. Exempel på forskningsbibliotekspraxis • Flerbandsverk – enpostmodell i LIBRIS

  20. Exempel på forskningsbibliotekspraxis • Flerbandsverk – flerpostmodell i BURK

  21. Exempel på forskningsbibliotekspraxis Flerbandsverk – flerpostmodellen i LIBRIS

  22. Exempel på forskningsbibliotekspraxis Flerbandsverk – flerpostmodellen i BURK

  23. Exempel på forskningsbibliotekspraxis • Flerbandsverk – flerpostmodellen i BURK

  24. Exempel på forskningsbibliotekspraxis Uniforma titlar • Sedan 2005 i LIBRIS • Före 2005 för anonyma klassiker och biblar • Håller samman ett verk under samma titel, oavsett hur det är utgivet • Underlättar FRBR:isering • Titelvarianter hålls ihop genom auktoritetsposter

  25. Exempel på forskningsbibliotekspraxis Uniforma titlar, exempel • Strindberg, August, 1849-1912. HemsöbornaFolkkomedin Hemsöborna • Strindberg, August, 1849-1912. Hemsöborna. DanskaFolkene på Hemsø • Strindberg, August, 1849-1912. Hemsöborna. FranskaGens de Hemsö • Strindberg, August, 1849-1912. Hemsöborna. IsländskaHeimaeyjar fólkið • Strindberg, August, 1849-1912. Hemsöborna. JapanskaShima no nōmin • Strindberg, August, 1849-1912. Hemsöborna. Kurdiska Gundîyên giravê • Strindberg, August, 1849-1912. Hemsöborna. TyskaInselbauern • Strindberg, August, 1849-1912. Hemsöborna. UngerskaA Hemsöiek

  26. Exempel på forskningsbibliotekspraxis Uniforma titlar, exempel(varierande verktitlar förs samman) Brontë, Emelie, 1818-1948. Wuthering Heights. Svenska Hänvisning från • Brontë, Emelie, 1818-1848. Blåst • Brontë, Emelie, 1818-1848. Stormvindar • Brontë, Emelie, 1818-1848. Svindlande höjder

  27. Vilken är bakgrunden till folkbibliotekspraxis?

  28. Vilken är bakgrunden till folkbibliotekspraxis? • Regeringsformen och kommunallagen

  29. Vilken är bakgrunden till folkbibliotekspraxis? • Regeringsformen och kommunallagen • Användarna är allmänheten - folket

  30. Vilken är bakgrunden till folkbibliotekspraxis? • Regeringsformen och kommunallagen • Användarna är allmänheten - folket • Folket är olika särintressen

  31. Vilken är bakgrunden till folkbibliotekspraxis? • Regeringsformen och kommunallagen • Användarna är allmänheten folket • Folket är olika särintressen • Användarnas beteende

  32. Vilken är bakgrunden till folkbibliotekspraxis? • Regeringsformen och kommunallagen • Användarna är allmänheten - folket • Folket är olika särintressen • Användarnas beteende • Rationalisering och effektivisering

  33. Några exempel på folkbibliotekspraxis • Förenklingar (mindre lyckade!) • Uppställningsrelaterad praxis • Rationaliseringsrelaterad praxis • Förkortad katalogisering

  34. Förenklingar (mindre lyckade!)

  35. Förenklingar (mindre lyckade!)

  36. Hyllrelaterad praxis

  37. Hyllrelaterad praxis

  38. Hyllrelaterad praxis

  39. Rationaliseringsinriktad praxis

  40. Rationaliseringsinriktad praxis

  41. Förkortad katalogisering • KRS83 1.0D not 1För beskrivning av vissa typer av objekt kan en miniminivå tillämpas som innebär en beskrivning av verket, inte objektet (förkortad katalogisering). På denna miniminivå skall åtminstone följande element ingå: • Huvudtitel / första upphovsuppgift, om denna avviker från huvuduppslagets sökelement i fråga om form eller antal eller om detta sökelement saknas. – Anmärkning om originalupplaga eller första upplagas utgivningsår samt originalets titel då det är fråga om en översättning.

  42. Överdriven förkortad katalogisering

More Related