370 likes | 528 Views
Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling. Framtaget av Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet i samarbete med Greppa Näringen. Grovfoderkvalitet. Om endast vallfoder Minst 11 MJ/kg ts 150 g rp/kg ts 500 g NDF/kg ts 100-150 g iNDF/kg NDF < 27 g Kalium/kg ts >2 g Mg/kg ts
E N D
Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling Framtaget av Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet i samarbete med Greppa Näringen
Om endast vallfoder Minst 11 MJ/kg ts 150 g rp/kg ts 500 g NDF/kg ts 100-150 g iNDF/kg NDF < 27 g Kalium/kg ts >2 g Mg/kg ts >2 g P/kg ts Om Majs eller HP-massa 10-11 MJ/kg ts Minst 170 g rp/kg ts Ca 500 g NDF/kg ts Ca 100 g iNDF/kg NDF om majs Ca 150 g iNDF/kg NDF om HPmassa Mineraler samma som till vänster Önskemål för en foderstat till mjölkko Källa: Carin Clason, Linda Dahlberg, Växa Sverige
Foderkvaliteten har stor betydelse Tidig skörd: 11,7 MJ/kg ts, 160 g råprotein/kg ts Medel skörd: 10,9 MJ, 110 g rp. Sen skörd: 10,2 MJ, 90 g rp. • Skillnaden mellan tidig och sen skörd för 25 kg ECM och 50 kor är 293.350 kr och motsvarar en mjölkprissänkning på 64 öre! Källa: Linda Dahlberg, Växa
Lämpligt vallfoder häst Källa: Justina Olsson HS
Hygienisk kvalitet • pH < 4,2 vid ts < 35% ts (>35% ts är det ej ett intressant mått.) • Ammoniumkväve < 8%= 80g/kg N • Smörsyra <0,1%=1 g/kg ts • Mjölksyra 3-12%= 30-120 g/kg ts • Ättiksyra <3%= 30 g/kg ts • Propionsyra <1%=10 g/kg ts • Etanol <1%=10 g/kg ts • Socker > 0 Källa: Eva-Maria Lidström Skånesemin
Låg ts-halt ger risk för sporer Eller bild Perstorp Ts-haltens…
Se Ensileringsmedel Pauly Tomas 2011.pdf DLG-testade preparat. Effekter av olika tillsatsmedel
Ensileringsförluster Källa: Zimmer, 1980
Inläggningstid Källa: Ensilering av vallfoder. Svensk mjölk 2003
Fördelar Billigt protein Flack energikurva Snabb nedbrytning Konsumtionshöjande Förfrukt Nackdelar Svårreglerade Lågt fiberinnehåll Smakfel Svårensilerade Låg ts Buffrande förmåga Låg sockerhalt För- och nackdelar med baljväxter Källa: Foderanalys till Foderstat Viktoria Bawelin 040914
Avkastning olika arter i sortförsök Källa: Sortval för mellersta och södra Sverige 2008/2009
Tidighet & härdighet Källa: SW Seed
Vinterhärdighet sortförsök Skillnad i avkastning mellan vall1 och vall2 Källa: Sortval för mellersta och södra Sverige 2008/2009
Fiberinnehåll i olika arter Källa: SW Seed
Skördetidpunkt majs Försök Kristianstad 2003-05 + Gamleby
Gödslingsrekommendationer kväve 2012 Källa: Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012, Jordbruksverket
Baljväxtvall avkastar mer med mindre kväve rs=rörsvingelhybrid äs=ängssvingel Källa: L6-472. Figur: Linda af Geijersstam HS Kalmar
Kaliumgödsling 2012 Källa: Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012, Jordbruksverket
Kaliumgödsling Beräkning: Linda af Geijersstam HS Kalmar
Ammoniakförluster vid stallgödselspridning Källa: ALFAM, 2002
Stallgödseleffekten varierar kväveeffekt kg N/ha vid 20 resp 30 ton nötflytgödsel/ha Beräkning: Linda af Geijersstam HS Kalmar
Mjölkkvalitet och tidpunkt för stallgödselspridning Källa Ensilering av vallfoder. Svensk mjölk 2003
Rekommendation (källa SJV): Engångsgiva 10-15 kg/ha Stor del stallgödsel - mindre behov