Folkhälsoteamet i norra Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

1. Folkhälsoteameti norra Örebro län Hällefors LindesbergLjusnarsberg Nora www.folkhalsabergslagen.se

2. Hälsans bestämningsfaktorer = varje faktor som påverkar hälsotillståndet. En del är påverkbara genom politiska beslut = livsvillkor En del påverkas av individens egna val = levnadsvanor

4. Nationella folkhälsomål antagna av riksdagen i april 2003, reviderade juni 2008: Barns o ungas uppväxtvillkor Ekonomiska o sociala förut- sättningar Hälsa i arbetslivet Miljöer o produkter Delaktighet och inflytande i samhället Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Hälsofrämjande hälso- o sjukvård Tobak, alkohol, narkotika, dopning o spel Skydd mot smittspridning Matvanor o livsmedel Sexualitet o reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet

6. Ny strategi 2011??

7. Ytterligare måldokument… • Handlingsprogram för Hällefors som ekokommun (Kf 1992) • Folkhälsopolitiskt program (Kf 1995) • Policy om rökfritt i kommunala lokaler (Ks 1995) • Kommunalt IT-infrastrukturprogram (Kf 2002) • Hällefors strategidokument för implementering av Faktor 10 (Kf 2003) • Omsorgsnämndens verksamhetsmål 2003-2007 (Kf 2003) • De åtta målen – bildningsnämndens måldokument (Kf 2004) • Integrationsprogram för Örebro län (Ks 2004) • Drogpolitiskt handlingsprogram (Kf 2005) • Barn- och ungdomspolitiskt program (Kf 2005) • Risk- och sårbarhetsanalys (Kf 2005) • Klimatstrategi för Hällefors kommun (Kf 2006) • Budget (Kf 2009) • Avfallsplan 2009 – 2013 (BKT 2009) • Översiktsplan (under utarbetande BMB) • ………………

8. HÅLLBAR UTVECKLING "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" 2014-09-17 Sid 8

9. Kapitalbegrepp –”samhällsförmögenheten” NATUR HUMAN SOCIAL TILLVERKAT 2014-09-17 Sid 9

10. Bestämnings-faktorer för hälsa Human-kapital Arbetsplatser och ekonomisk utveckling på lokal, regional och nationell nivå PRODUKTION Arbetsutbud Produktivitet Produktiva år Livsvillkor Kunskap Produktivitet INKOMST Konsumtion Sparande HÄLSA EKONOMISK TILLVÄXT Levnadsvanor KOSTNADER Vård, service ekonomiska transfereringar Investeringar INSATSER (kostnadseffektiva) ”Low-hanging-fruit” Bernt Lundgren, 2008 2014-09-17 Sid 10

11. En befolkning med god hälsa är en viktig förutsättning för utveckling och tillväxtlokalt, regionalt och nationellt….. Ökar utbudet av arbetskraft genom fler levnadsår och mindre sjukfrånvaro Mindre av samhällets resurser behöver avsättas till vård och omsorg Ökar människors förmåga att lära sig nya saker och utveckla sin kompetens Produktiviteten och kvaliteten på arbetet ökar Längre livslängd ökar benägenheten att spara för framtida behov 2014-09-17 Sid 11

12. Systematiskt folkhälsoarbete

13. FRAMGÅNGSFAKTORER för folkhälsoarbetet i små kommuner • • Kortare samverkansvägar. • • Möjlighet att konkret se vilka resurser som finns i kommunen. • Betydelsen av data, underlag och hjälp med analyser. • • Betydelsen av att leta resurser på många håll. • • Betydelsen av tydlig organisation och struktur. • • Betydelsen av politisk förankring. • • Betydelsen av kunskap och insikt hos både politiker och tjänstemän. • • Betydelsen av olika former av nätverk.

14. STOPPFAKTORER för folkhälsoarbetet i små kommuner • Samhällets sämre ekonomi. • Bristande engagemang, intresse och kunskap • Oklara roller, uppdrag och bristande kommunikation • Bristande regional samverkan och stimulans • Personkännedom (man känner varandra för ”väl”)

15. Välfärdsbokslut • Medborgarens hälsa och välfärd i fokus • Goda beslutsunderlag för analys och strategiska vägval • Goda beslutsunderlag för ekonomiska prioriteringar • Koppling till andra bokslut och program, följer upp Ljusnarsbergs kommuns vision och mål Mål och budgetarbete Val av prioriterade områden Val av indikatorer Förslag till förbättringsområden Välfärdsbokslut Länsdelskonferens 2009-11-20/ Linnéa Hedkvist

16. Öppna jämförelser – folkhälsa Levnadsvillkor Hälsoeffekter Socialt deltagande Självskattat allmänt hälsotillstånd Socialt stöd - tillit till andra Psykiskt välbefinnande Trygg miljö Medellivslängd Behörighet till Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet gymnasieskolan Hjärtinfarkt LevnadsvanorLungcancer Fysisk aktivitet Skador bland barn (0-6 år) Matvanor - frukt och gröntFallskador 65+ Rökvanor Klamydia (15-29 år) Rökande blivande mammorTonårsaborter RiskablaalkoholvanorFetma (BMI) Tandhälsa

17. Öppna Jämförelser folkhälsa 2009, Hällefors kommun

18. Öppna Jämförelser folkhälsa 2009, Hällefors kommun

19. Öppna jämförelser – folkhälsa Bakgrundsdata Ekonomiska svårigheter Kön Andel kvinnor 49,9 % 2008 Ålder Medelålder 46,2 2008 Inrikes/utrikes födda Utrikes födda 15,7 % 2008 Utbildning Andel 16-74 år med eftergymnasial utbildning 15.9 % 2008 Inkomst Medianinkomst 196,0 tkr 2007 Förvärvsarbete Förvärvsfrekvens 74,9 % 2007 Barnfattigdomsindex 17,0 % 2002 - 2006

20. Andra ”folkhälso”jämförelser Hällefors kommun rankad som nr 253 2009

21. Folkhälsoteameti norra Örebro län Hällefors LindesbergLjusnarsberg Nora Avtal om samverkan i lokalt folkhälsoarbete • KNÖL-kommunerna och landstinget • Syfte: att genom långsiktig samverkan mellan parterna främja en god och jämlik hälsa i befolkningen • Viktiga utgångspunkter: - samverka för en god hälsoutveckling- angripa den ojämlika fördelningen av hälsa- verka för en god hälsa hos barn och ungdomar- stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet • Avtalsperiod 2008-2011 (tidigare avtal 2003-2007) • Kommunerna ska bl a aktivt använda samhällsplanering och kommunal verksamhet för att främja befolkningens hälsa

22. Folkhälsoteameti norra Örebro län Hällefors LindesbergLjusnarsberg Nora Avtal om samverkan i lokalt folkhälsoarbete • Insatser som främjar barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor skall prioriteras • Prioriterade samverkansområden är föräldrastöd, psykisk hälsa samt övervikt och fetma • Arbetet med hälsofrämjande skolutveckling ska utvecklas • Dialogforum mellan politiker i länsdelen • Sex gemensamma tjänster finns till kommunernas förfogande åtminstone t.o.m. Juni 2010

23. Skydds och riskfaktorer • En riskfaktor är en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individer • En skyddsfaktor är en faktor som istället skyddar individen. • Risk- och skyddsfaktorer återfinns på individnivå, i familjen, arbete/skola/vänner och på samhällsnivå. • Faktorerna samspelar och interagerar.

24. Skydds och riskfaktorer • Effektiva insatser bygger på kunskap om påverkbara risk- och skyddsfaktorer. • Om insatserna syftar till att reducera en riskfaktor kallas den ofta förebyggande. • Om den istället bidrar till att öka tillgången till en skyddsfaktor (friskfaktor) kallas den hälsofrämjande.

25. Exempel på skydds- och riskfaktorerur ett barnperspektiv Riskfaktorer Kränkningar Relationsproblem Negativa förväntningar Maktlöshet Svag framtidstro Svag impulskontroll Svagt självförtroende Otrygghet Ofta ensam Inkonsekvens Skyddsfaktorer Trivsel Kompisar Goda relationer Tillit - trygghet Delaktighet/inflytande Framtidstro Positiva förväntningar Tydliga regler Anknytning - närhet Skapar, bibehåller eller förbättrar hälsan ”Hotar” och försämrar hälsan

27. Skydds och riskfaktorer • Vi kan inte alltid påverka alla riskfaktorer, (t.ex. det som sker hemma…) MEN • Vi kan skapa andra goda arenor för att stärka barnets ”motståndskraft” ”Styrkan i skyddsfaktorerna är starkare än hotet i riskfaktorerna”

28. VERKSAMHETSPLAN 2010 Välfärds- bokslut Metod och kunskapsstöd Samverkan HKB 0 Föräldrastöd Barn i riskzon Hälsofrämjande Skola (HFSU) Unga 16-24 Ungdoms dialog Tillgänglig hetsbegräns ning SAMHÄLLSPLANERING JÄMLIK HÄLSA DELAKTIGHET O TRYGGHET Främjaäldres hälsa 80+

29. Familjecentraler Likabehandling/trygg miljö Ledarskap Trygghetsvandringar Nya Steg ÖPP Sexuell hälsa FöräldraStegen Socialt och emotionellt lärande SEL Plan- och policyarbete Föräldrastöd Hälsofrämjande förskola och skola COPE Integration Familjeverkstan Nätverk Gårdar Föreningar Fritid Elevhälsan Attraktiva föräldramöten Vandrande skolbuss Barn i riskzon Rörelseglädje ANTD Ungdoms- dialog Måltid VIKT-iga barn Unga 16-24 ÖLIF Nätverk

30. Fallskador Främjaäldres hälsa Måltid Kronobergsmodellen Uppsökande Tillgänglighets begränsning Butiker Restauranger

31. HÄLSOEKONOMISKA EXEMPEL Tabell 4. Uppskattning av kostnader för olika generella insatser som främjar barns psykiska hälsa Insats Kostnad per barn, kr/år Föräldrautbildning i grupp 1 600 Öppen förskola 14 700 Ökad personaltäthet i förskoleverksamhet 29 100 Minskad klasstorlek i grundskolan 12 600 Kurator i skolan 500 Speciallärare i skolan 36 800 Minskad gruppstorlek på fritidshem 6 000 Öppen fritidsverksamhet 19 200 Ungdomsmottagning* 600 *För ungdomsmottagning redovisas kostnaden per besök.

32. Fall 1 Insatser: Familjehemsplacering under tre års tid kombinerat med barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård (totalt 40 besök, det vill säga ungefär ett var fjortonde dag). Kostnad för familjehemsplacering: 700 X 365 X 3 = 766 500 kronor Kostnad för barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård: 40 X 2 500 = 100 000 kronor Totalkostnad: närmare 900 000 kronor Fall 2 Insatser: Två perioder av placering i så kallat hem för vård och boende (HVB), som vardera varar i sex månader. Kostnad för HVB: 3 000 X 365/2 X 2 = 1 092 000 kronor Totalkostnad: cirka 1,1 miljoner kronor

33. Exempel Torbjörn i Söderköping som hamnar i fängelse vid 20 års ålder • Varje år av utanförskap innebär en samhällskostnad på cirka • 350 000 kronor. Till detta tillkommer produktionsbortfall. • Kostnaden för 12 års utanförskap uppgår till ca 6 miljoner kr • värdet av Torbjörns normalisering i tolv år/kostnaderna • för det förebyggande arbetet per år = 6 mkr/1,7 mkr= 3,5 • • värdet av Torbjörns normalisering i tolv år/kostnaderna • för en persons utbildning i Livskunskap = 6 mkr/ 2 500= 2 400 • Med andra ord, de minskade kostnader som Torbjörns • uteblivna utanförskap innebär har lett till att man kan driva det förebyggande arbetet i Söderköpings kommun i mer än tre års tid. Resurserna skulle också kunna användas till att utbilda cirka 2 400 personer i Livskunskap.